PENSIONSSPARANDE: S-E-Bankens hutlösa IPS-avgifter

Två kunder besöker sin bank, S-E-Banken, i januari 1996. Bådavill placera 20.000 kronor i svenska aktier. Den ene får rådetatt välja S-E-Bankens Sverigefond och sätter in pengarna på ettvanligt fondkonto. Den andre väljer också Sverigefonden, men fårtipset att ett bundet pensionssparande ger lägre skatt ochsätter därför in pengarna på ett IPS-konto.

Två kunder sparar alltså i samma fond, båda via ett konto i S-E–Banken, men avgifterna skiljer sig dramatiskt. Den förstakunden, som gör en direktinvestering i fonden, betalar enprocent i köpavgift och 1,5 procent i förvaltningsavgift per år.Eftersom Stockholmsbörsen steg kraftigt förra året ochförvaltningsavgiften tas ut löpande, blir den totala avgiftencirka 550 kronor under 1996. Den andra kunden betalar vid förstaanblicken ungefär lika mycket: 150 kronor i IPS-avgift och 1,5procent i förvaltningsavgift per år, totalt 500 kronor. Mendessutom tar S-E-Banken ut en pensionssparavgift på 10 procentav tillväxten, efter övriga avgifter och skatt. För 20.000kronor sparade i Sverigefonden (som steg med 40 procent i fjol)innebär det ytterligare cirka 760 kronor. Sammanlagt för IPS–kunden blir det ungefär 1270 kronor, vilket är mer än dubbeltså mycket som den första kunden betalar.

Skillnaden är svår att förstå. Båda kunderna anlitar S-E-Banken.Båda sparar i deras Sverigefond och båda sparar lika mycket. Denenda skillnaden är att de valt olika konton. Finns det dånågonting som motiverar S-E-Bankens höga avgiftsuttag i IPS–fallet? Nej, det är inte S-E-Bankens förtjänst att kunden valdederas Sverigefond. Sverigefondens resultat var inte särskilt braunder 1996, tre procentenheter sämre än AffärsvärldensGeneralindex med återlagda utdelningar. Inte hellerskattefördelen, som IPS innebär, är S-E-Bankens förtjänst.

Ingenting, enligt Affärsvärldens mening, motiverar att S-E–Banken tar ut en resultatbaserad avgift. Därför borde 150kronor räcka för att täcka kostnaderna för administrationen. Deträcker ju för konkurrenterna.

Den enda rimliga förklaringen är att S-E-Banken passat på att taen stor del av den skattefördel som IPS ger, det vill säga detstörsta säljargumentet för bundet pensionssparande. SomSparindikatorn på sidorna 6 till 9 visar ger fondsparande viaIPS normalt mer vid spartidens slut än vanligt fondsparande isamma fond.

Men inte hos S-E-Banken. På sidan 6 i gruppen Aktiefond finnsSEB, alla (Sve) där bland annat Sverigefonden ingår. I veckansexempel ger den 255.000 kronor tillbaka till spararen. På sidan8 i gruppen IPS: Aktiefond finns också SEB, alla (Sve) men härfår spararen bara 247.000 kronor tillbaka. Betydligt mindre harförsvunnit i skatt, men desto mer i avgifter. Ändå räknarSparindikatorn med en stadig bruttoavkastning på 9 procent. Iverkligheten varierar avkastningen år från år och det betyderatt en resultatbaserad avgift av den typ som S-E-Banken tar inomIPS tar mer av kundernas pengar (de år då kundens avkastning ärnegativ ger S-E-Banken inte kompensation, men tar desto mer närkundens avkastning är hög).

Slutsatsen är entydig. Att IPS-spara hos S-E-Banken är orimligtdyrt, på grund av den hutlösa extra avgiften på 10 procent avavkastningen. För att få behålla skattefördelen inom IPS börspararen byta IPS-institut till Folksam, Trygg-Hansa, Hagströmer& Qviberg, ABB eller Skandiabanken (se sidan 8). Och det är denstora poängen med IPS. Trots att pengarna är inlåsta fram till55 års ålder har man rätt att byta IPS-institut. Visserligenkostar det en slant, men har man tur bjuder det institut manflyttar till på flyttavgiften.

DUBBELT SÅ DYRTS-E-Bankens Sverigefond via:1996, kronor IPS-konto FondkontoInsatt belopp 20 000 20 000Köpavgift 0 -200 20 000 19 800Förvaltningsavgift -360 -356Nettoökning, 40 % +8 000 +7 920 28 000 27 720IPS-avgift -150 0Skatt -237 -2 316Pensionssparavgift -761 0Netto till spararen 26 852 25 404Summa avgiftertill S-E-Banken 1271 556Individuellt Pensionssparande (IPS)

IPS infördes den första januari 1994 och är tänkt som ettkomplement till det allmänna pensionssystemet.

IPS är ett rent sparande. Det går således inte att knyta någonform av försäkringsinslag till sparandet, såsomefterlevandeskydd eller att pengarna ska räcka till månatligautbetalningar livet ut.

Den stora fördelen med IPS, gentemot traditionell försäkring ochfondförsäkring, är att spararen kan byta pensionsinstitut närdenne själv önskar, normalt mot en avgift.

Det är dock inte ovanligt att det pensionsinstitutet somspararen flyttar till betalar tillbaka flyttavgiften, så görtill exempel Hagströmer & Qviberg.

IPS är även flexibel eftersom kunden kan fördela sitt sparandemellan fonder, enskilda aktier och obligationer samt ett vanligtbankkonto.

IPS beskattas som inkomst av tjänst vid utbetalningstidpunkten.Men premieinbetalningarna är avdragsgilla i deklarationen, upptill ett halvt basbelopp eller fem procent av bruttolönen.Dessutom är det sparade beloppet fritt frånförmögenhetsbeskattning. Däremot tas en avkastningsskatt på 15procent av en schablonavkastning ut årligen.

Beskattningsunderlaget räknas fram enligt en schablon:pensionskapitalet multiplicerat med den genomsnittligastatslåneräntan (som 1996 var 7,9 procent). Skatten motsvararalltså just nu ungefär 1,2 procent av pensionskapitalet per år.Utbetalningen sker tidigast från det år spararen fyller 55 åroch med periodiska utbetalningar i minst fem år. Om spararen dörbetalas pensionskapitalet ut till förmånstagaren, om sådan finns,annars tillfaller pengarna dödsboet. Att ha en förmånstagarekostar extra (dessa avgifter är ej med i tabellen).