Prissättning allt svårare

Går det att motivera köp av börsens dyra aktier? Det frågar sig säkert många idag, lite oroligt.Det finns det som talar emot. Åtskilliga aktieinvesterare som köpte internet- och telebolag i början av året har ju bränt sig ordentligt. Svängningarna inom tekniksektorn borde också ha jagat bort en hel del riskvilligt kapital. Ändå värderas de flesta teknikaktier till p/e-tal eller andra värderingsmultiplar som ingen tidigare har sett maken till.

Det finns också sådant som talar för köp. Till exempel att placerarna inte verkar rädas riskerna, trots att börsen i skrivande stund står på samma punkt som vid årsskiftet. “Priset på nyemissionen i Bredbandsbolaget och det faktum att internetbolag som Jobline kan komma till börsen tyder inte på att investerare skyr höga värderingar”, säger en placerare till Affärsvärlden. “Situationen idag liknar istället den som börsen befann sig i under april, då bara en liten del av årets kursnedgång i nya ekonomins bolag hade skett”.

Nyktrare nu

Flera aktieanalytiker hävdar dock att aktiemarknaden har blivit mer kritisk till affärsmodellerna i de nya bolagen. “I början av året behövdes det bara en vision för att få inträde till börsen. Nu måste bolagen också bevisa att de kan tjäna pengar”, säger en analytiker.

Ett problem är naturligtvis att de bolag som idag börsintroduceras är unga, befinner sig på en snabbt växande marknad, och att investerare bara kan gissa sig till bolagens möjligheter. “Prissättning är idag det svåraste som finns”, säger en analyschef till Affärsvärlden. När ett nytt bolag säljs ut så sker det vanligen genom “premarketing”, alltså att potentiella investerare får uttala sig om vad de tror att bolaget kan vara värt på marknaden.

Fallet Jobline

Men det är svårt att gissa sig till när i tiden ett bolag kommer att tjäna pengar, vilken marknadsandel som är rimlig att räkna med och vilken intjäningsmarginal som bolag långsiktigt kommer att få. Största risken är att placerare i slutänden jämför bolaget med hur andra liknande bolag värderas, ge-nom exempelvis hur marknadsvärdet står i förhållande till bolagets försäljning.

I fallet Job-line sparkade aktiemarknaden bakut. Bolaget fick en för hög prislapp och aktien föll kraftigt under sin första dag på börsen. “Ett olycksfall i arbetet”, hävdar många analytiker som ändå tycker att de flesta teknikbolag får en rimlig prislapp.

Förhoppningar

Men vad är då en rimlig prissättning? “Det går bara att vända ryggen åt teknikbolagen om man kan slå sönder värderingen”, säger en analyschef. “Eftersom vissa bolag har lyckats med konsten att ibland fördubbla vinst och omsättning varje år, under flera år i följd, och eftersom marknaden för telefoni och annan kommunikationsteknik växer så snabbt är aktiemarknaden benägen att hoppas på denna typ av bolag.

Kan man som analytiker då inte bevisa att förväntningarna på ett bolag är orimliga, så går det heller inte att säga att bolaget är övervärderat”. De flesta mäklarhusen hävdar fortfarande att teknik, i synnerhet trådlöst internet, är värt att köpa. Svenska IT-bolag säljer mycket till Europa, där många länder bedöms öka sina investeringar på området kraftigt under kommande år.

Ericsson, som idag nästan uteslutande ägnar sig åt att leverera utrustning till mobilt internet, har en aktiekurs i vilken det finns inbyggt en förväntan på runt 20 procents vinsttillväxt de kommande tio åren. Eftersom bolaget har levererat tillväxt de senaste åren som varit långt mer än så, så vågar få analytiker hävda att bolaget inte lever upp till förväntningarna.

Detta skulle alltså tala för att det generellt går att motivera teknikbolagens värderingar. Men kortsiktigt kan det naturligtvis komma bakslag. Kvartalsresultaten kan visa på katastrofsiffror, som får aktiemarknaden att ifrågasätta värderingen. Det kan exempelvis hända i slutet av oktober, då Ericsson och Nokia presenterar sina niomånadersresultat.

Å andra sidan värderas så gott som samtliga tillväxt- och teknikbolag på mycket mer långsiktiga förväntningar än så. Och enligt de flesta börsbedömare talar detta för att den nya ekonomins bolag generellt kan upprätthålla dagens nivåer, även om placerares kortsiktiga rädsla ger upphov till stora kurskast.