Professorn: Fortsättningsfonder här för att stanna

Nyligen kunde Affärsvärlden rapportera hur riskkapitalbolaget Triton 2021 sålde golvbolaget Kährs från en fond till en ny så kallad fortsättningsfond. Kort därefter emitterades en obligation på 1,45 mdr kr som möjliggjorde en utdelning på 900 Mkr till de nya ägarna, där bland annat Tritons grundare Peder Pråhl och andra Triton-toppar ingick.

Affären väcker frågor kring intressekonflikter och transparens vid användandet av fortsättningsfonder. Kritiker menar att Triton berikade sig på bekostnad av tidigare investerare genom att utnyttja ett informationsövertag i refinansieringsprocessen och i prissättningen på portföljbolag som säljs internt.

Intransparent intressekonflikt

Oliver Gottschalg är professor i ekonomi vid det franska universitetet HEC i Paris och har forskat på riskkapitalbranschen i över 20 års tid. Förra året publicerade han en studie om riskerna med just fortsättningsfonder inom private equity-branschen.

“Guldruschen för investerarna i den typen av fonder kanske är över, men jag kan inte se att fortsättningsfonder kommer att försvinna i närtid. För även om normala exitrutter öppnar upp och det blir mer aktivitet på andrahandsmarknaden för fondandelar, så är fortsättningsfonder ett ytterligare verktyg i lådan”, säger Oliver Gottschalg, som är på besök i Stockholm för att medverka i ett seminarium om riskkapitalbranschen som kapitalförvaltaren Evli håller i.

I sin studie lyfter Gottschalg fram ett antal risker med de nya strukturerna. Främst att fortsättningsfonder kan skapa intressekonflikter när samma aktör säljer och köper tillgångar mellan två egna fonder. Transparensen kan vara begränsad, eftersom det många gånger inte sker någon extern auktion som säkerställer marknadsmässiga priser på portföljbolagen som internsäljs.

Ytterligare ett problem, enligt Gottschalg, är det informationsövertag som riskkapitalbolaget har gentemot institutionella investerare. Medan riskkapitalisterna sitter mycket nära portföljbolagen och kan bedöma deras potential och aktiviteter i detalj, befinner sig institutionerna ofta på armslängds avstånd. Det kan försvåra välinformerade investeringsbeslut.

En tydlig och långsiktig avkastningshistorik saknas också i fortsättningsfonderna, eftersom de är ett relativt nytt fenomen inom private equity-branschen. Fortsättningsfonder började användas först i andra halvan av 2010-talet.

HEC-professorns pekar till sist på att det finns en strukturell risk i att CV:s (Continuation Vehicle, engelska för fortsättningsfond) förlänger investeringarnas livstid utan tydlig exit, vilket kan urholka kopplingen mellan värdeskapande verksamhet och realiserad avkastning.

Svårhanterade konflikter

Oliver Gottschalg menar att bilden av fortsättningsfonder är tudelad. Samtidigt som de är kritiserade, finns skäl till att strukturen används:

“De löser uppenbarligen en potentiell utmaning för vissa investerare gällande likviditet och att få tillbaka kassaflödet i en tid då kontantutdelningen är sparsam. Samtidigt är de praktiska för riskkapitalbolagen, då de ges möjlighet att eventuellt behålla högpresterande tillgångar längre och njuta av resan lite längre”, säger Oliver Gottschalg.

Han berättar att det pågår en översyn inom branschen. De institutionella investerarnas intresseorganisation, ILPA, arbetar med att ta fram riktlinjer för hur fortsättningsfonder och dess incitament ska anpassas för att undvika intressekonflikter. Samtidigt har brittiska tillsynsmyndigheten FCA flaggat för att den kan komma att utreda fortsättningsfonder som investeringsform.

Nöden är uppfinningarnas moder

Professorn menar dock att fortsättningsfonder är här för att stanna. Gottschalg jämför med hur kreditmarknaden utvecklats det senaste decenniet: snabbfotade kreditfonder har vuxit fram, som försett riskkapitalbolag med lån.

“Det är strukturellt samma sak med fortsättningsfonder. De är på frammarsch och växer väldigt, väldigt snabbt. Det finns stark efterfrågan från riskkapitalfonder som vill internsälja portföljbolag. Samtidigt lanserar allt fler nya riskkapitalbolag egna fortsättningsfonder, så utbudsdynamiken kommer snart att balanseras”, säger han.

Han beskriver CV som ett verktyg för riskkapitalbolag att erbjuda sina institutionella investerare likviditet eller en chans att rulla över sitt ägande och vara fortsatt investerade

“Det är ett bra alternativ att ha. Men det kan missbrukas. Det kan designas och användas i fel situationer. Men att ha ytterligare ett verktyg i verktygslådan, det är positivt. Marknaden har visat att det finns en efterfrågan på detta och riskkapitalbranschen har varit snabba att professionaliseras hur de processerna ska skötas”, säger Oliver Gottschalg.

Läs mer:

Dokument avslöjar: Triton och Peder Pråhls klipp i kritiserad fortsättningsfond

Deutsche Bank rider ut till Tritons försvar efter kritiken

Anklagelserna mot Triton: ”Investerare kan vilja statuera exempel”

Triton gör sig redo för miljardaffärer