Professorns svar på Riksbankens kritik: ”Det räcker inte med oneliners”

Den färska utredningen om bolånetak och amorteringskrav har väckt skarp kritik, bland annat från flera riksbankstoppar. Nu svarar utredarna: "Att bara säga att våra förslag är dåliga räcker inte", säger professor John Hassler.
Professorns svar på Riksbankens kritik: ”Det räcker inte med oneliners” - CHEFEKONOMER OM SVERIGES EKONOMI
Professorn John Hassler var med i kommittén bakom den nya utredningen om bolån och amorteringskrav. Foto: Anders Wiklund/TT

Utredningen Reglering av hushållens skulder är en analys av hur bolånetaket och amorteringskrav fungerar i Sverige. Den beställdes för snart två år sedan av nuvarande regering och lämnades i november i fjol över till finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

Utredarna föreslår bland annat en höjning av bolånetaket och en ny form av amorteringskrav. Detta har fått skarp kritik från bland annat Riksbankens håll.

“Att göra det lättare att låna löser inte de långsiktiga utmaningarna”, sade vice riksbankschef Aino Bunge om utredningens förslag förra veckan.

Lite väl naiv kritik enligt John Hassler, professor i nationalekonomi och en av tre i utredningens kommitté.

“Syftet med våra förslag är att minska den stora skillnaden i möjlighet att komma in på bostadsmarknaden, mellan de som har och inte har eget kapital”, säger han till Afv.

“De regler som finns idag har inte den effekten, och motverkar inte heller riskerna för finansiella kriser. Om man kritiserar våra förslag måste man peka på i vilken mån det här skulle kunna öka risken för finansiella kriser. Just nu är deras argumentation lite för naiv.”

Syftet med utredningen har aldrig varit att lösa alla utmaningar på bostadsmarknaden, förklarar professorn.

Utredningens förslag möjliggör större lån

Förslagen är ett skuldkvotstak på 5,5 gånger hushållens bruttoinkomst. Förslaget kommer dock med viss flexibilitet: vid nyutlåning ska kreditgivaren få godkänna lån som överskriver skuldkvoten med 10%.

Något sådant har inte funnits i Sverige sedan utlåningstaket försvann 1985.

Det föreslås också att amorteringskravet för lån med en belåningsgrad på över 70% sänks från 2 till 1%. Det skärpta amorteringskravet på 1% extra vid belåning på över 4,5 gånger hushållens årliga bruttoinkomst, föreslås slopas helt.

I stället vill utredningen införa ett allmänt amorteringskrav på endast 1% vid en belåningsgrad på lån över 50% av bostadens värde.

Slutligen föreslår utredningen att det bolånetak som infördes 2010 ska höjas från 85 till 90%.

Finansmarknadsministern Niklas Wykman (M) tar emot utredningen om amorteringskrav och bolånetak från en av utredarna, Peter Englund. Foto: Lars Schröder/TT

“Det räcker inte med oneliners”

I tisdags förra veckan sade riksbankschef Erik Thedéen att det finns risk att utredningens förslag ökar hushållens skuldsättning och dessutom driver upp bostadspriserna.

“Det är fullständigt självklart att det blir en priseffekt av ökade möjligheter att låna. Men man måste undersöka: Hur stora är dessa effekter och vad är det för typ av scenario man ser framför sig?”, frågar sig John Hassler.

“Att bara säga att våra förslag är dåliga räcker inte.”

Menar du att Riksbanken måste komma med en lika omfattande utredning som er för att kunna kritisera den?

“Det behöver inte vara en utredning på 400 sidor, men det räcker inte med oneliners. Särskilt inte eftersom Riksbanken har mycket större utredningskapacitet än den vi hade.”

Fördelarna större än nackdelarna

Utöver John Hassler bestod utredningens kommitté av Finansinspektionens tidigare generaldirektör Martin Andersson och Peter Englund, professor emeritus vid Handelshögskolan.

“Givet hur bostadsmarknaden ser ut idag bedömer vi fördelarna med våra förslag som större än nackdelarna”, säger Peter Englund till Afv.

Att få ordning på bostadsmarknaden är komplicerat. Exempelvis skulle det vara mer effektivt att skaffa fler hyresrätter, anser Englund, men påpekar att en sådan lösning ligger långt utanför det uppdrag som han och kommittén fick.

“Vårt syfte är inte att lösa alla problem på bostadsmarknaden. Att göra det lättare att låna är bara en detalj i sammanhanget.”

Men det är inte bara Riksbanken som kritiserar utredningen. Riksgäldsdirektör Karolina Ekholm har sagt till Altinget att lättade bolånekrav riskerar en mer osund konkurrens på bankmarknaden, där bankerna konkurrerar med allt gynnsammare lånevillkor snarare än med låga räntor.

Annika Winsth och Karolina Ekholm. Foto: Nordea/TT

Finansinspektionen har lyft risker med just amorteringslättnaderna, och senast i onsdags sade Nordeas chefekonom Annika Winsth att hon i denna fråga ställer sig bakom Erik Thedéens kritik.

“Det kommer ganska ofta idéer och tankar där man tror att man kan korrigera perfekt. Men så fungerar inte ekonomin och inte heller hushåll och bostadsmarknad”, sade chefekonomen.

Brist på individdata: “Sorgligt”

Thedéen har också kritiserat hur det saknas tillräckligt detaljerad data, över hushållens tillgångar och skulder, för att kunna analysera eventuella kostnader av utredningens förslag.

Något som utredaren Peter Englund håller med om.

“Det är sorgligt att man ska hantera sådana här frågor utan att ha tillgång till individinformationen”, säger han.

Han efterlyser mer individdata kring svenska hushålls tillgångar och skulder. Ett så kallat förmögenhetsregister, som 2022 föreslogs i en annan statlig utredning men slopades med motiveringen att det kan utgöra EN grund för en förmögenhetsskatt.

“I stället har vi fått använda oss av studier från andra länder som Norge och Nederländerna”, berättar Englund.

Till våren väntas utredningen remitteras tillsammans med föreskrifter från finansdepartementet, uppger finansmarknadsministerns pressekreterare Victoria Ericsson.

Läs mer:
Utredning: Lägre amorteringskrav ska gynna unga och bostadsbyggandet

Mäklar-VD efter decemberdippen: ”I år kan bostadsprisena öka 8 procent”

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.