Rekordfabriken

Juni 1997. Finansmarknaden är glödhet och kön till börsen längre än någonsin. På bara några månader noteras 30 nya bolag på Stockholmsbörsen och nästan alla slår index med hästlängder under året. Klippare trängs för att ta del av kakan i nya it- och läkemedelsbolag. Dataspelsbolaget Daydream får en succéstart och kursen stiger nästan 500 procent redan första handelsdagen.

Forskningsbolaget Biosyn värderas direkt upp 250 procent. Scandinavian PC System, Feel Good, Medi Team, Ticket. Ja, listan med företag som snabbt blir kursraketer kan göras hur lång som helst. 1997: Fonderna blir vardagsmat, maktkamperna avlöser varandra och hela svenska folket lär känna ett bolag vid namn Trustor. Marknaden är tokig och det är tydligt att det inte bara är Prosolvia som lever i någon sorts datoriserad låtsasvärld.

Mitt i euforin lotsar Sparbanken den lilla värmepumpstillverkaren Nibe från Markaryd till Stockholmsbörsens O-lista. Största ägare är riskkapitalbolaget Merchant Venture Investments (MVI) som tillsammans med bland andra Nibes vd Gerteric Lindquist blivit huvudägare vid en “management buy out” några år tidigare. Bolaget genomför en nyemission om 80 miljoner och ägarna säljer ut aktier för drygt 20 miljoner i samband med noteringen.

Det är ett märkligt inslag i it-hysterin. Vem är intresserad av en kapitalsnål braskamintillverkare från Småland? Investerarna är måttligt roade, analytikerna är tveksamma. Teckningskursen på 70 kronor anses för hög. För att motivera priset krävs att bolaget når högt uppsatta mål, något som verkar mycket osannolikt.

Många av 1990-talets it-stjärnor föll. Av de 136 bolag som har introducerats på Stockholmsbörsens A- och O-lista de senaste tolv åren finns 102 kvar. En del har fusionerats, andra har blivit uppköpta och några har gått i konkurs. Affärsvärlden har granskat dem som finns kvar och räknat på bolagens kursutveckling och rett ut vilka branscher, trender och årgångar som varit lyckosamma på aktiemarknaden 1994-2006.

1997 var inte bara ett år som till stor del präglades av haussade förhoppningar om it- och bioteknikbranschens ljusa framtid. Även om en tredjedel av bolagen som introducerades under det året inte finns kvar i dag och de flesta har haft svårt att hålla jämna steg med generalindex finns en del guldklimpar kvar.

Affärsvärldens genomgång visar att 1997 års introduktioner trots allt står sig mycket bra i konkurrensen. Bland de 20 företagen med bäst kursutveckling, justerat för nyemissioner och utdelningar, kom nästan hälften, eller nio av 20, till börsen 1997.

Högst upp på vinnarlistan hittar vi just Nibe. Ett företag som på äkta småländskt manér håller i kronorna och tjänar pengar i alla konjunkturlägen. Trots hård priskonkurrens och svåra tider, som krisen i svensk industri i början av 1990-talet, har Nibe sedan starten 1949 aldrig gått med förlust.

Detta har gett utdelning. En investerad krona i Nibeaktien i juni 1997 är i dag värd 23,30 kronor inkluderat utdelningar, en utveckling som har utklassat index med makalösa 2 200 procentenheter. De största vinnarna är Gerteric Lindquist och Melker Schörling, som är storägare sedan 2001 och vilkas aktier i dag är värda uppskattningsvis 500 miljoner respektive 1 miljard kronor.

– När vi introducerades ansågs inte vår typ av verksamhet vara hetast på marknaden direkt. Men för oss har börsen varit ett bra sätt att få publicitet och löpande värdering. Emissionen i samband med noteringen är faktiskt den enda vi har gjort, säger Gerteric Lindquist.

– Jag tror att vårt framgångsrecept har varit långsiktig uppriktighet och öppenhet gentemot våra aktieägare, både i med- och motvind. Vi har en gedigen verksamhet med väldefinierade produkter som våra kunder kan förstå. Och dessutom har vi ett brett produktutbud som ligger bra i tiden. Jag ser mycket positivt även på framtiden, tillägger han.

En annan vinnare årgång 1997 är Adolf Lundin-sfärens investmentbolag Vostok Nafta som ägnar sig åt portföljplacering i ryska olje- och gasbolag. Vostok Nafta seglar upp på en tredjeplats på vinnarlistan efter framför allt en mycket stark utveckling de senaste två åren. Aktiens värde har ökat 1 500 procent, även den mer än tusen procentenheter bättre än index under perioden.

1995 och 1999 var generellt sett också bra år att teckna aktier i nyintroduktioner. Från Insjön i Dalarna gjorde hobbyhandlaren Clas Ohlson i oktober 1999 entré på Stockholmsbörsen. Sedan dess har bolaget varit en framgångssaga och aktien har stigit i värde över 1 000 procent. Andra vinnare är New Wave, Meda, Lindex, Föreningssparbanken, Castellum och Kungsleden.

I toppen hittar vi alltså läkemedel, detaljhandel, verkstad och fastigheter – företag med traditionella verksamheter. Men it-bolagen har som bekant haft svårt att hänga kvar. Och det finns många skräckexempel.

Jumboligan är väl representerad av programvaruföretag, konsulter och diverse forskningsbolag. Sämst i klassen är kommunikationsbolaget A-Com och omvärldsbevakaren Getupdated som båda har tappat 99 procent i värde.

En annan rysare är forskningsbolaget Oxigene som Carnegie satte på börsen i november 1996. Oxigene har på tio år gått hela 390 procentenheter sämre än index. Wedins, Tripep, Biolin, Trio, Karo Bio är bara några exempel på företag vars aktier gått mer än 100 procentenheter sämre än index.

De senaste åren har aktiviteten avtagit markant. Sedan 2003 har endast elva nya bolag gjort entré på O-listan och inte ett enda på A-listan. Det kan jämföras med åren 1997-1999 då 112 bolag kom ut på börsen (under de åren även inkluderat SBI-listan). Totalt har investerare betalat 12,6 miljarder kronor för bolagen som introducerats de senaste tre åren. Av dessa har 900 miljoner tillförts bolagen i form av nyemissioner. Resten, 11,6 miljarder, har varit rena utförsäljningar från ägarna.

De stora vinnarna är bröderna Jonas och Robert af Jochnick som tillsammans med Industri Kapital fick 4 miljarder kronor när Oriflame sattes på börsen 2004. En annan ägare som har all anledning att vara nöjd är Unibets grundare Anders Ström. På två år har aktien stigit 363 procent och hans totala innehav uppskattas i dag till ca 860 miljoner kronor.

Leif Vindevåg, utredningschef på Stockholmsbörsen, förklarar det dåliga noteringsintresset på följande sätt:

– Att antalet introduktioner varit så litet de senaste åren beror förstås på it-boomens efterdyningar och de turbulenta makroförhållandena. Men nu har vi en starkare konjunktur och allmänhetens förtroende för aktiemarknaden har successivt kommit tillbaka.

Hur tycker du att en lyckad introduktion ska se ut?

– För bara några år sedan var förutsättningarna dåliga för att genomföra lyckade introduktioner, det vill säga med stigande aktiekurser som följd. Företagen sökte notering i ett alldeles för tidigt skede utan att ha uppvisat några egentliga resultat och många placerare saknade fundamental kunskap om marknaden, säger Leif Vindevåg.

– Det var Bingolotto-investerare som brände sig när de tecknade aktier i bolag utan att ens ha läst noteringsprospektet. I dag är det inte lika många skräpbolag som kommer in på börsen. För att företagen skall få en bra introduktion är det viktigt att de har visat en stabil uppåtgående tendens under ett antal år. Det handlar om en mognadsprocess för att inte risken skall vara för stor, säger han.

Och framtiden ser ljus ut, enligt Leif Vindevåg.

– De närmsta två åren ser bra ut. Det beror på en kombination av psykologiska och ekonomiska faktorer. Småspararnas insikt har ökat och deras placeringshorisont är generellt längre. Samtidigt är de makroekonomiska förhållandena goda med växande volymer och ökad sysselsättning. Vi har sett att exportinriktade företag går mycket bra medan bolag med hemmamarknadsverksamhet går trögare. Jag tror att det är en trend som kommer att hålla i sig ett tag framöver, säger Leif Vindevåg.

Philip Nordenström