Riksbanken: Hotet mot den finansiella stabiliteten har ökat

Sårbarheterna som har funnits i den svenska ekonomin sedan tidigare har fortsatt att öka, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande på tisdagsmorgonen.
Riksbankschefen Stefan Ingves, RIksbanken.
Riksbankschefen Stefan Ingves. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

På grund av pandemins efterdyningar tillsammans med Rysslands invasion av Ukraina och nedstängningar i Kina har inflationen stigit snabbt. Detta har lett till att centralbanker världen över börjat föra en mindre expansiv penningpolitik och att de har höjt sina räntor, skriver Riksbanken i pressmeddelandet.

I vissa avseenden är den svenska ekonomins förutsättningar att klara påfrestningar goda, men de sårbarheter som har funnits i den svenska ekonomin sedan tidigare har fortsatt att öka, fortsätter banken.

Till exempel ses bankernas stora och ökande utlåning till kommersiella fastighetsföretag utgöra en betydande risk.

Dessutom har hushållens skulder och bostadspriserna under lång tid ökat snabbare än inkomsterna. Fallande bostadspriser och högre kostnader än väntat framöver kan leda till en rejäl minskning i hushållens konsumtion. Detta kan försämra företagens lönsamhet och öka bankernas kreditförluster vilket kan skapa problem för den finansiella stabiliteten, skriver de.

“Det är osäkert hur ekonomins aktörer kan hantera högre räntor. I Sverige har tidigare sårbarheter blivit större av att fastighetsföretagens och hushållens skulder har ökat. Sammantaget har hoten mot den finansiella stabiliteten ökat” skriver Riksbanken.

Efterlyser stärkt motståndskraft

Riksbanken efterlyser breda reformer inom bostads- och skattepolitiken för att förbättra hantera riskerna. Om dessa inte genomförs i önskad utsträckning ökar behovet av makrotillsynsåtgärder.

“Riksbanken stöder Finansinspektionens ambition att i närtid fortsätta höja det kontracykliska buffertvärdet för att stärka motståndskraften i banksektorn. Det är också viktigt att stärka motståndskraften i det finansiella systemet överlag, exempelvis genom att åtgärda bristerna på den svenska marknaden för företagsobligationer och öka användningen av fullt ut transaktionsbaserade referensräntor”, skriver de.

Vidare ses cyberhotet som ett av de största hoten mot finansiell stabilitet och Riksbanken efterlyser  stärkt förmågan att förebygga, upptäcka och hantera dessa. Dessutom pekar de på behovet av att skyndsamt minska användningen av fossila bränslen där det är viktigt att den finansiella sektorn bidrar till klimatomställningen.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.