Riksbankens 2000-dilemma
Samtidigt som det gäller att göra helt klart att riksbanken ärförberedd på alla eventualiteter får den inte skrämma upp folkför mycket. Då kan informationen i sig framkalla ettberedskapsbeteende som skapar problem.Det finns nämligen en sak som helt enkelt inte får hända. Det äratt många blir så oroliga att de vill ta ut hela sinabesparingar. Det blir så mycket pengar att det är omöjligt attgardera sig för. Den sista februari i år hade hushållen 434miljarder kronor i bankinlåning och den totala mängden sedlaroch mynt i omlopp uppgår till mellan sjuttio och åttio miljarderkronor. Riksbanken har visserligen lagt upp en ovanligt storreserv av sedlar och mynt för att gardera sig för stora uttag,men den uppgår ändå inte till mer än nittio miljarder kronor.Men att många skulle bli så oroliga att de verkligen vill ta uthela sina besparingar verkar i och för sig mycket osannolikt. Isista hand finns ju den statliga insättargarantin. Atthavererade datasystem inte skulle kunna hålla reda på saldon ochannat borde inte vara någon risk. Kontobesked finns ju inte barai datorerna utan också på papper. Dessutom innebär det ju enganska stor risk att själv hantera väldigt stora belopp ikontanter.Bankerna hör förmodligen också till dem som är bäst förberedda.Dels har de både finansinspektionen och riksbankens ögon på sig.Dessutom har de bytt ut stora delar av sina datasystem under desenaste fem, tio åren.
Många plockar ut
Enligt en undersökning som Finanstidningen genomförde för någonmånad sedan säger dock tolv procent av svenska-rna att de heltsäkert eller ganska säkert kommer att ta ut sina pengar införårsskiftet. Om de verkligen gör det kan det uppskattningsvishandla om totalt femtio miljarder kronor. Till det skulle ju ialla fall riksbankens sedellager räcka. Det största problemetskulle kanske vara att tillräckligt snabbt få ut sedlarna tillbankkontoren.En annan risk är att ban-kernas reserver sjunker till alltförlåga nivåer. En bank som inte uppfyller kapitaltäckningskravenförlorar sin rätt att bedriva bankverksamhet. Men inte hellerdet borde vara någon stor risk. Om de som vill ta ut hela sinabesparingar accepterar postväxlar så påverkas inte bankernaskapitaltäckning. Det är först när postväxeln omvandlas tillkontanter som bankernas reserver minskar. Riksbanken ochfinansinspektionen har dessutom allt intresse av att hjälpabanksystemet att undvika sådana problem.Men det mest sannolika är kanske att många tar ut litet mer änvanligt för att ha tillräckligt med kontanter för att klaratillfälliga problem. Man kan ju inte vara hundraprocentigt säkerpå att bankomaterna fungerar omedelbart. Räntan är dessutom sålåg att det i stort sett inte kostar något alls att ha pengarnai plånboken i stället för på banken.Totalt sett kan även detta bli mycket pengar. Om varje hushålltar ut ungefär tio tusen kronor rör det sig enligt riksbankensberäkningar totalt om trettio-fyrtio miljarder kronor. Detmotsvarar ungefär hälften av den totala mängden sedlar och myntsom finns i omlopp just nu. Men det ska riksbanken alltså klaraav utan större problem.
De finansiella marknaderna
Att aktörer på de finansiella marknaderna försöker minimera sinarisker inför årsskiftet kan också ställa till problem. Omriskbenägenheten minskar dramatiskt innebär det att definansiella marknaderna fungerar sämre. I värsta fall kan detbli som när den amerikanska fonden Long Term Capital Management(LTCM) höll på att gå i konkurs i höstas. Det innebar dels attvissa lånemarknader i praktiken upphörde att fungera och delsatt det blev mycket dyrare att låna för många. En fördel vidmillennieskiftet bör dock vara att man ganska snart vet om detblir problem eller inte. Man behöver inte, som i höstas, vararädd för att det hela bara är en av många obehagligaöverraskningar.Till skillnad från när det gäller el, telefoner, värmepannor ochliknande, får de finansiella marknaderna också viss tid för attåtgärda eventuella problem redan innan de har uppstått. Denförsta vardagen inträffar ju inte förrän den tredje januari. Ochnär finansmarknaderna i väst öppnar så har de asiatiskafinansmarknaderna redan varit igång en hel dag. Om det fungerardär borde det fungera här också. Om det inte fungerar har manåtminstone några timmar på sig att vidta eventuella åtgärder.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.