Shoppingchocken – handelns stora utmaning

Annika Larsson är expedit i inredningsbutiken Bruka Design på Regeringsgatan mitt i Stockholms shoppingdistrikt. Affär­en är tom som plånbok den tjugofjärde, trots att det är lunchtid och mitt i veckan efter löningen. Lika tomt är det i möbelbutiken Folkhemmet i samma fastighet, medan två kunder har letat sig in till Sony Center tvärs över gatan.

Vad beror stiltjen i butikerna på? Att regnet strilar ned utanför på Regerings­gatan? Eller har finansfrossan slagit klorna så djupt i svenska folket att vi i ren skräck slutar att handla?

– Det har varit en väldigt lugn period här de senaste två tre veckorna, säger Annika Larsson.

– Men, tillägger hon, det är svårt att säga vad det beror på. Trycket varierar ju med säsongerna.

Jo, det är klart. Låt oss inte dra förhastade slutsatser. Julhandeln, som börjar i november, blir det avgörande testet på om detaljhandelns försäljning verkligen dyker, påpekar Annika Larsson.

Lite längre upp på samma gata tar Dag Klackenberg emot på sitt kontor. Han är vd för branschorganisationen Svensk Handel. Han kan förhoppningsvis ge en lite mer vetenskaplig bild av hur utvecklingen gestaltar sig för handeln.

Och det råder knappast något tvivel om att detaljhandeln är på väg in i en sämre konjunktur. ”Frågan är inte längre om nedgången kommer, utan hur djup och lång den blir”, skrev organisationens utredningsinstitut, HUI, i sin senaste prognos för två veckor sedan.

Samtidigt krävs det nyanser. Avmattningen sker från en hög nivå.

– Jag tror att vi nu har haft 138 månader på raken med ökande konsumtion i Sverige. Det är ju mer än elva år, och jag undrar om det har funnits en så lång och stabil uppgång tidigare i historien, säger Dag Klackenberg.

– Så det har varit en lycklig period för oss svenskar, om man nu jämställer lycka med konsumtion. Det här har varit möjligt därför att priserna på konsumentprodukter har sjunkit konsekvent i spåren av globaliseringen.

Sedan millennieskiftet har handelns försäljning ökat med 44 procent, enligt HUI, och förra året steg till exempel sällanköpshandeln (möbler, hemelektronik, trädgårdsprodukter och liknande) med 7 procent.

Och även om HUI har skruvat ned förväntningarna för helåret så handlar det inte om några domedagsprofetior. Handeln som helhet väntas växa 4 procent i löpande priser i år (förra prognosen var 5 procent) och 2 procent i fasta priser.

– Det finns nog många branscher som inte skulle klaga över den tillväxten, säger Dag Klackenberg.

Siffrorna för nästa år är 3 respektive 2,5 procent. Konsumenterna väntas köpa lika mycket mat i år som förra året, men få betala mer för den. För sällanköpshandeln slår lågkonjunkturen hårdare. Prognosen för tillväxten i år justerades ned från 5 till 3 procent.

Hur hushållen väljer att konsumera styrs delvis – men bara delvis – av deras uppfattning om framtiden. Den som är orolig för att bli av med jobbet köper kanske inte en ny soffgrupp. Den så kallade förtroendeindikatorn, som mäter andelen hushåll som är optimister respektive pessimister inför det kommande året, har inte varit lika låg som nu sedan attackerna mot World Trade Center 2001.

”En fördjupad och förlängd finansiell oro skulle ge betydande effekt på hushållens konsumtion”, skrev HUI ödesmättat i sin prognos, och det var innan fem europeiska banker räddades av staten och innan ryktena om Swedbank tog fart.

Fast erfarenheten säger samtidigt att den disponibla inkomsten är den viktigaste faktorn för handeln, enligt Dag Klackenberg.

– I praktiken rättar folk mun efter matsäcken och drar ned på konsumtionen först när de inte har råd längre.

Det kan till exempel bero på att företagen drar ned på övertid när konjunkturen försämras, och då försvinner några hundralappar från hushållskassan.

– Det är viktigare för handeln om många konsumerar lite mer än om få plötsligt köper mycket. För gemene man märks skillnaden med två, tre eller fyra extra hundralappar i månaden. Därför är regeringens politik med fortsatta skattesänkningar bra för handeln.

Dag Klackenberg verkar inte tro på någon kris för branschen – vilket förstås hade varit överraskande med tanke på hans jobb – däremot medger han att det lär bli tuffare tider.

– Vi har haft några ärenden om drifts­inskränkningar. Jag tror att det handlar om ledningar som känner på sig att det kommer en avmattning och de ser över bemanningen redan nu.

Men om förtröstan präglar den svenska handelns domkyrka så är det desto oroligare på börsen. Investerarna väntar inte på att ekonomernas spådomar ska besannas. De tar sin Mats ur skolan så fort de anar nedgång.

Och detaljhandeln har mycket riktigt utvecklats lika uselt som bankerna på Stockholmsbörsen hittills i år. Sämst har det gått för mindre bolag med produkter i högre prisklasser.

Jumboplatsen intas av RNB som har tappat 81 procent av sitt värde sedan årsskiftet och i det läget dessutom tvingades till en nyemission på 342 miljoner kronor för att hålla bankerna stången. Näst sämst har det gått för högbelånade New Wave, där Torsten Jansson är storägare. Han är för övrigt också en av de större investerarna i RNB. Det forna börsesset Björn Borg har också förlorat matchen om investerarnas gunst, liksom den tidigare kursraketen Odd Molly.

Det är faktiskt bara ett detaljhandelsbolag som ligger på plus: Fenix Outdoor. Bolaget bedriver grossistförsäljning av egna varumärken där Fjälllräven är mest känt, men Fenix säljer också friluftskläder i den egna kedjan Naturkompaniet. Enligt vd Martin Nordin har efterfrågan dämpats främst i huvudstaden.

– För jämförbara butiker har det varit svårast i Stockholm. Och ju närmare Stureplan, desto mer känsligt. Längre ut i landsorten har inte effekten varit lika stor, säger han.

Bolaget är dock litet och har tidigare handlats med en rabatt jämfört med övriga detaljister. Och värderingen är fortfarande något under snittet. Elektronik­kedjan Net­onnet har inte handlats till någon rabatt men ändå skonats, kursen är ned måttliga 13 procent, kanske beroende på att e-handeln är på stark frammarsch.

Också Oriflame har klarat sig hyggligt. Liksom Hennes & Mauritz, åtminstone fram till rapporten i förra veckan. Sjunkande bruttomarginal öppnade falluckan för aktien. Ökad prispress har gjort att sommarrean blev både längre och mer omfattande än tidigare, vilket bidrog till att skapa oro för att H&M är mer konjunkturkänsligt än vad investerarna har trott. Men vd Rolf Eriksen lutar sig mot bolagets globala spridning och mot att det historiskt har tagit marknadsandelar i sämre tider. Försäljningen gick också bra under sommarkvartalet på marknader som USA och Storbritannien där bankturbulensen har varit som kraftigast. I Storbritannien ökade försäljningen med 17 procent i lokal valuta. Men i september såg H&M att de brittiska kunderna höll igen och nu ser bankkrisen ut att sprida sig utanför de anglosaxiska länderna.

– Man ska ta det här på allvar. Konsumtionen kommer inte att öka, ska man klara sig bra måste man ta marknadsandelar. Vi gynnas givetvis inte av en lågkonjunktur, men vi tappar inte så mycket som andra, säger Rolf Eriksen.

Att H&M dragit ned på varulagret till rekordlåga nivåer kan tolkas som att bolaget rustar för en ordentligt svalare marknad.

– Vi kan, med det varulager vi har, öka försäljningen i jämförbara butiker med ett par procent under hösten, säger dock Rolf Eriksen.

Även Kapp-Ahls rapport förra veckan mottogs med en rejäl örfil av investerarna. Liksom hos H&M var det bruttomarginalen som väckte mest klagomål. Den sjönk bland annat till följd av högre inköps- och transportkostnader. Men försäljningen för jämförbara butiker minskade också med 3 procent under juni–augusti, trots att Kapp-Ahl liksom H&M hävdar att bolaget har konjunkturstabila kunder som varken är högbelånade eller hänger med särskilt mycket i börsutvecklingen.

Vd:n Christian Jansson räknar ändå med att kunderna på ett halvt till två års sikt blir mer försiktiga.

– Det vi är mest nervösa för är ökad arbetslöshet. Det är det våra kunder är mest rädda för. Om varslen ökar kan det räcka för att kunden ska känna att höstkappan får hålla ett år till, säger han.

Och september ser ut att bli den värsta månaden när det gäller varsel i Sverige sedan krisen i början av 1990-talet. Ingen önskesits om man betänker att vi sam­tidigt har höga räntor och stigande priser på nödvändiga varor som mat och bensin. Dessutom har vi sett ett trendbrott när det gäller detaljhandelns inköpskostnader. Under flera år har inköpen blivit billigare i takt med att dollarn har försvagats och andelen inköp från Asien har ökat. Men nu talar både H&M och Kapp-Ahl om högre inköpspriser, inte minst från Kina.

Enligt Niklas Ekman, topprankad detaljhandelsanalytiker på Carnegie, beror det på att asiatiska valutor har stärkts mot dollarn, men också på att ett ökande välstånd pressar upp lönekraven, vilket leverantörerna kompenserar sig för.

– Vi har kostnadsinflation och en starkare dollar samtidigt som konsumtionen i väst har vänt ned. Bolagen pressas från flera håll. Tidigare har de kunnat sänka inköpspriserna och höja slutkundspriserna. Nu är det tvärtom. Det är flera spelare där ute som jagar volymer, på bekostnad av sina marginaler. Så blir det i ännu större utsträckning under 2009, säger han.

Och utsikterna har förmörkats ytterligare den senaste månaden, tycker han.

– Det såg dystert ut redan innan. Men den finansiella krisen har dragit upp räntorna kraftigt. Det gör kunderna än mer återhållsamma i sina inköp. Samtidigt tvingas bolagen att bli mer kostnadseffektiva, vilket har ökat varslen, säger han.

Aktiekurserna i detaljhandelsbolagen har visserligen kommit ned ordentligt, men det betyder inte att de har nått botten.

– Det kan mycket väl finnas mer ned­sida. Kurserna har visserligen gått dåligt en längre tid, men många bolag har fram tills nyligen haft otroligt stark försäljnings­utveckling och genererat rekordhöga marginaler. Nu börjar såväl försäljning som marginaler falla kraftigt vilket innebär en betydande nedsida på estimaten. Man kan inte utesluta att något av de här bolagen går i konkurs, säger Niklas Ekman, utan att vilja peka ut något enskilt bolag.

Inom sektorn finns ett par bolag med den oönskade kombination av hög skuldsättning och skakiga marginaler. Om rörelseresultatet faller kraftigt, blir skuldsättningen och den svaga balansräkningen snart besvärande.

I ett första steg lär bankerna vilja kompensera sig för den ökade risken och skärpa lånevillkoren. I ett andra steg kan det bli svårt för bolag med svaga kassaflöden att betala räntorna. Totalt sett har vinstestimaten för bolagen i tabellen (se sidan 38) sänkts med 5 procent för i år och med 9 procent för nästa år. Risken är att nedrevideringarna fortsätter, inte minst efter H&M:s och Kapp-Ahls rapporter.

Så vad blir slutsatsen? Blir det kris för detaljhandeln? Möjligen inte, men nog blir det ett bistert kallbad efter många år med behaglig värme.

_____________________________________________

Nu kommer näthandeln

Snabb tillväxt och god lönsamhet. Det är de mest framträdande dragen bland Nordens 100 största detaljhandelsföretag.

För andra året har revisionsfirman Deloitte sammanställt listan över Nordens största detaljhandelsföretag, detta år i samarbete med Affärsvärlden.

Förra året var ytterligare ett bra år för handeln. Omsättningen fortsatte att öka snabbt och bara fyra av de hundra bolagen tappade försäljning.

Lönsamheten är det inte heller något större fel på. Nettomarginalen var i genomsnitt drygt 8 procent och bara fem av de hundra bolagen gick med förlust.

Koncentrationen i detaljhandels­sektorn är fortfarande stor men har faktiskt minskat något under året. De tio största bolagen svarade för 59,2 procent av försäljningen i de hundra bolagen. Det är 3 procent­enheter lägre än förra året.

Ikea ligger kvar som ohotad etta medan isländska Baugur avancerar till andraplatsen (se sidan 46) och Ica halkar till tredje plats. H&M avancerar två platser till nummer fyra.

Det bolag som vuxit mest under året är RNB, beroende på förvärvet av JC. Där­efter följer fem norska bolag där dagligvaru­företaget Reitan är mest bekant.

– Snabbväxarna karaktäriseras generellt av att de är bra på att fånga upp kundernas förväntningar och behov och kapitalisera på dem. Flera av de snabbväxande norska bolagen befinner sig inom området heminredning och det har varit starkt i Norge, säger Lars Egenäs, ansvarig för undersökningen och ledare för affärsområdet Konsument inom Deloitte i Sverige.

Även svenska Oriflame, Byggmax och Jula slår sig in på platserna 7, 8 och 10 på snabbväxarlistan med tillväxtsifror mellan 28 och 32 procent. Det går över huvudtaget bra för gör det själv-företag som Byggmax och Jula. Delsektorn ökade omsättningen med 9 procent i lokal valuta förra året.

Intressant är också att Netonnet, det första renodlade e-handelsföretaget, slår sig in på listan. Förra året skedde 4 procent av detaljhandeln i Sverige över nätet. Det är förstås fortfarande ganska lite men tillväxttakten var 24 procent och e-handelns andel av försäljningen har fördubblats på tre år.

44 av bolagen på listan är svenska och Sverige svarar också för 44 procent av omsättningen i dessa. Och de olika delmarknaderna befinner sig i litet olika faser.

– I Danmark ser man en uppbromsning nu, beroende på konjunkturutvecklingen, säger Lars Egenäs. Danmark är väl också det land där handeln skiljer sig mest från de andra, bland annat beroende på lagstiftning som gör att trenden mot stora köpcentra och supermarknader utanför stadskärnorna inte har slagit igenom där.

____________________________________________

En färgstark handlare i skogen

Mitt ute i skogen i Österbotten ligger Finlands näst största varuhus och landets största turistattraktion: Bröderna Keskinen.

Den som har gjort varuhuset, nykomling på listan över Nordens största detaljhandelsföretag, till vad det är i dag är Vesa Keskinen, en milt sagt färgstark handlare. Han har skapat stora rubriker i Finland de senaste åren genom att lova sälja Koskenkorva till extrapris inför midsommar, genom att betala 60 000 kronor för den mask Mr Lordi hade på sig när Finland vann schlager-EM och för att ha misstänkts av brasiliansk polis för att hålla sin flickvän som sexslav. Bland annat.

Varuhuset lockar varje år 6 miljoner besökare, främst finländare och ryssar, till Tuuri, en by med 500 invånare. Runt det enorma varuhuset, som beskrivs som en labyrint där förstagångsshoppare rekommenderas att ta guidade turer, finns numera en rad andra butiker och serviceinrättningar samt ett hotell i kitschig lyx (sviten med bastu och ångskåp lottas ut bland gästerna).

Utöver lågprisshopping drar Vesa Keskinen kunder med 50 mindre och större evenemang om året, såsom fisketävlingar, rockkonserter och skönhetstävlingar.

Försäljningen uppgick under räkenskapsåret 2007 till 1,5 miljarder kronor, vilket placerar Keskinen på 89:e plats på listan.

Bolaget tjänade 13 miljoner kronor.

____________________________________________________

Altors byggbaby

Byggmax har en svårslagen tillväxt i byggmaterialbranschen. Den organiska tillväxten var 22 procent under första hälften av 2008. Under samma period ökade marknaden för järn- och byggvaror med 7,1 procent, enligt HUI:s siffror. Men ökningstakten lär dämpas när osäkerheten över den framtida ekonomin får husägare att lägga ombyggnadsplaner på is.

– Marknaden som helhet minskar men de som handlar letar efter låga priser, och det gynnas vi av. Vi kommer att fortsätta att växa ganska snabbt men något långsammare än tidigare, säger vd Magnus Agervald.

Byggmax startades 1993 av Stig Notlöv, Göran Petersson och Lars Lindberg. Sedan i januari 2006 ägs bolaget till 70 procent av riskkapitalbolaget Altor. Kedjan har 43 butiker i Sverige, tio i Norge och en i Finland. Och fler ska följa. På sin hemsida lovar Byggmax en belöning på 100 000 kronor till den som hittar en tomt där kedjan sedan etablerar sig, en hittelön som har betalats ut vid flera tillfällen. Ambitionen är att fördubbla antalet butiker på tre till fem år och att fortsätta utlandsexpansionen.

– På ett sätt blir det lättare att expandera i sämre tider, det kommer ut fler möjliga lokaler. Men samtidigt får man tänka på i vilken takt man vill expandera. Just nu fokuserar vi på Norge, Finland och Sverige. Att gå in på en ny marknad i det här marknadsläget är inte aktuellt, säger Magnus Agervald.

Byggmax är ny på listan. Omsättningen på 1,8 miljarder placerar företaget som nummer 82.

___________________________________________________________

Frågetecknen hopar sig

Frågetecknen hopar sig kring Nordens näst största detaljhandelsföretag. Isländska Baugurs ägare är djupt involverad i det kraschade Glitnir.

Island har bara två bolag bland de 100 största detaljhandelsföretagen. Men Baugur var i fjol näst störst i Norden efter Ikea, med en omsättning på 18 miljarder dollar. Framtiden ter sig dock allt annat är säker för Baugur. Bakom bolaget (namnet betyder ”ring av styrka” på isländska) står finansmannen Jon Asgeir Johannesson, som också är storägare i Glitnir, finansföretaget där isländska staten tvingades skjuta till pengar och ta över som huvudägare i förra veckan.

Bolaget Stodir, där Johannessons ägande i Glitnir ligger, är bankrutt och har ansökt om skydd mot borgenärerna enligt konkurslagstiftningen. Stodirs kollaps skedde mindre än ett dygn innan bolagets ägare skulle rösta om att ta över Johannessons ägande i Baugur. Men Johannesson har alltså, så vitt man vet, fortfarande kontrollen i Baugur. Exakt hur Baugur påverkas av det hela är inte klarlagt, men kreditkrisen har rest frågor kring flera av de isländska bolagens skuldsättning och finansieringsmöjligheter. Baugur har dock sålt alla sina isländska tillgångar, inklusive en post i Stodir.

Jon Asgeir Johannesson bor numera i London där han skapat rubriker genom att köpa in sig i brittiska kronjuveler som Marks & Spencer (en post han sedan sålde), varuhuskedjan House of Fraser och leksaksföretaget Hamley’s. I augusti i år gjorde Baugur, via Iceland Foods, också ett misslyckat försök att köpa Woolworths, som närmast är att likna vid ett brittiskt Åhléns. Hans öde följs noggrant av brittisk affärspress. Financial Times hade till exempel en stor artikel på förstasidan dagen efter Glitnirs kollaps.

I Norden äger Baugur bland annat varuhusen Magasin du Nord och Illum i Köpenhamn, och i Stockholm Soukgallerian, som vänder sig till en ung kundgrupp. I Baugur ligger också högprofilerade modemärken som Karen Millen och Day Birger et Mikkelsen.

Baugur är inte noterat och den finansiella informationen från bolaget är rudimentär. Det är därför mycket svårt att veta något om dess ställning.

Nordens största detaljhandelsföretag

1 1 Ikea

Sverige Heminredning 27123 ?

2 3 Baugur

Island Varuhus 18001 ?

3 2 Ica

Sverige Dagligvaror 16897 ?

4 6 H&M

Sverige Kläder 11627 ?

5 5 Kesko

Finland Dagligvaror 10400 ?

6 9 Dansk Supermarked

Danmark Lågprisbutiker 10172 ?

7 7 S Group

Finland Varuhus 8881 ?

8 11 Reitan Gruppen

Norge Lågprisbutiker 7829 ?

9 8 Norgesgruppen

Norge Lågprisbutiker 7133 ?

10 – KF (Coop Sverige m. fl.)

Sverige Dagligvaror 7882 ?

11 – Coop Danmark

Danmark Dagligvaror 6518 ?

12 10 Apoteket

Sverige Apotek 5842 ?

13 – Coop Norge

Norge Dagligvaror 4014 ?

14 12 Axfood

Sverige Dagligvaror 3944 ?

15 13 Statoil

Norge Dagligvaror 3742 i.u.

16 17 Elkjøp

Norge Hemelektronik 3166 ?

17 34 Ditas

Danmark Byggmarknader 3099 ?

18 14 Systembolaget

Sverige Alkohol (statligt) 2989 ?

19 16 Dagrofa

Danmark Dagligvaror 2701 ?

20 19 Jysk

Danmark Hemtextil 2312 ?

21 28 DT Group

Danmark Byggmarknader 2058 ?

22 24 Bestseller Group

Danmark Kläder/skor 2033 ?

23 18 Stockmann

Finland Varuhus 1913 ?

24 20 Tradeka yhtymä

Finland Dagligvaror 1898 ?

25 21 Expert Norge

Norge Hemelektronik 1787 ?

26 22 Vinmonopolet

Norge Alkohol (statligt) 1662 ?

27 29 Oriflame

Sverige Kosmetika 1481 ?

28 23 Alko

Finland Alkohol (statligt) 1460 ?

29 25 Tamro

Finland Apotek 1449 ?

30 27 Varner Gruppen

Norge Kläder/skor 1332 ?

31 26 Nobia

Sverige Kök/badrum 1250 ?

32 – Norsk Medisinaldepot

Norge Apotek 1244 i.u.

33 35 Nordek

Norge Byggmarknader 939 ?

34 44 Gresvig

Norge Sport/fritid 939 ?

35 41 Optimera

Norge Byggmarknader 928 ?

36 36 Vi-butikerna

Sverige Dagligvaror 884 i.u.

37 33 Åhlénsgruppen

Sverige Varuhus 841 ?

38 37 Bergendahls

Sverige Dagligvaror 801 ?

39 31 Lindex

Sverige Kläder 754 ?

40 38 Sanoma

Finland Dagligvaror 719 ?

41 32 Bang & Olufsen

Danmark Hemelektronik 710 ?

42 94 Tokmanni

Finland Dagligvaror 709 ?

43 46 Clas Ohlson

Sverige Järnhandel 690 ?

44 42 Biltema

Sverige Biltillbehör 685 ?

45 40 Kapp-Ahl

Sverige Kläder/skor 641 ?

46 30 Løvenskiold Handel

Norge Byggvaruhus 638 i.u.

47 50 Harald Nyborg

Danmark Järnhandel 583 ?

48 59 ECCO

Danmark Kläder/skor 565 ?

49 48 Matas

Danmark Hälsa 541 ?

50 47 Siba

Sverige Hemelektronik 533 ?

51 39 Stadium

Sverige Sport/fritid 523 ?

52 72 Interpares

Sverige Byggvaruhus 518 ?

53 51 ONOFF

Sverige Hemelektronik 515 i.u.

54 – Retail and Brands

Sverige Kläder 514 ?

55 53 Interflora

Sverige Blommor 508 i.u.

56 60 Plantasjen

Norge Blommor 505 ?

57 58 Top toy

Danmark Leksaker 470 ?

58 56 Runsven Gruppen

Sverige Varuhus 469 ?

59 65 E:A Smith

Norge Byggvaruhus 447 ?

60 64 OK-Q8

Sverige Dagligvaror 428 ?

61 45 Ellos/Josefssons

Sverige Mode 414 ?

62 68 F-Group

Danmark Elektronik 411 ?

63 67 Komplett

Norge Datorer 404 ?

64 54 Mestergruppen

Norge Byggvaruhus 399 ?

65 71 Bohus

Norge Heminredning 395 i.u.

66 63 Yliopiston Apteekki

Finland Apotek 377 ?

67 73 Euroflorist

Sverige Blommor 363 i.u.

68 61 Europris

Norge Heminredning 338 ?

69 70 Ge-Kås i Ullared

Sverige Varuhus 335 ?

70 88 Jernia

Norge Järnhandel 333 ?

71 77 Nilson group

Sverige Skor 313 ?

72 69 Euro Sko

Norge Skor 302 ?

73 74 Norvik

Iceland Dagligvaror 299 ?

74 76 Synoptik Holding

Danmark Optiker 295 ?

75 – Sykehusapotekene

Norge Apotek 279 ?

76 100 Smart Club

Norge Järnhandel 273 i.u.

77 82 Elon Svenska

Sverige Hemelektronik 272 ?

78 49 Validus

Norge Smink 270 ?

79 75 Skeidar

Norge Heminredning 267 ?

80 80 Mio

Sverige Heminredning 266 i.u.

81 79 Indeks Retail

Danmark Bokhandel 266 ?

82 – ByggMax

Sverige Byggvaruhus 262 ?

83 92 Team Sportia

Sverige Sport/fritid 260 i.u.

84 – Hemmabutikerna

Sverige Vitvaror 260 ?

85 – Jula

Sverige Järnhandel 254 ?

86 85 Halpa-Halli

Finland Varuhus 252 ?

87 95 Rusta

Sverige Järnhandel 245 ?

88 – Hemtex

Sverige Hemtextil 238 ?

89 – Veljekset Keskinen

Finland Varuhus 229 ?

90 97 Sport 1

Norge Sport/fritid 225 ?

91 55 Colorama

Sverige Byggvaruhus 222 ?

92 – MQ Retail

Sverige Kläder 221 ?

93 91 Nokian Tyres

Finland Däck 217 ?

94 84 Lantmännen

Sverige Trädgård 205 ?

95 – Byggtrygg

Sverige Byggvaruhus 189 ?

96 89 NaerKØB

Danmark Dagligvaror 184 i.u.

97 – Audio Video

Sverige Elektronik 177 i.u.

98 90 Synsam

Sverige Optiker 166 i.u.

99 – Netonnet

Sverige Näthandel 163 ?

100 – EM Home Interior

Sverige Heminredning 161 ?

Så gjordes nordic powers of retailing-listan

* Listan baseras på detaljhandelsomsättningen exklusive moms för räkenskapsåret 2007.

* Företagen ska ha nordiskt ursprung, vilket innebär att företag som har utländska ägare eller som har sitt sitt säte i andra länder (t. ex. Ikea) ingår.

* Detaljhandelsföretag som har ett icke-nordiskt ursprung men som har verksamhet i Norden räknas inte som nordiska (t. ex. Lidl).

* All omsättning som sker under ett företags namn räknas in, även försäljning genom franchiseföretag, licensierade företag och oberoende kooperativa medlemsbutiker.

* Som källor har främst använts årsredovisningar och finansiella rapporter, pressreleaser och faktablad om företagen, företagens webbsidor samt direkt kontakt med företagen.

* Försäljningen har räknats om till dollar och genomsnittliga valutakurser för året har använts. Den procentuella utvecklingen i form av CAGR (Compounded Annual Growth Rate 2003–2007) och utvecklingen mellan 2006 och 2007 har däremot räknats i lokal valuta.