Siktet inställt på miljardomsättning

I fredags i förra veckan skrevs Emil Fagerlund ut från Huddinge sjukhus och Karolinska Trial Alliance för att sedan resa hem till Borlänge. Som en av två personer hade han då varit inskriven i sju dagar som frivillig försöksperson för att prova en ny medicin mot tarmsjukdomen Crohns sjukdom.

– Min läkare i Falun nämnde att det pågick en studie och veckan därefter blev jag uppringd av en forskningsledare som tyckte att jag kunde komma ned och ta blodprov. Sedan gick det fort och efter en vecka var jag med här på studien.

Har du gjort något liknande förut?

– Nej aldrig. Men jag tycker det är viktigt att försöka hitta en ny medicin, ett alternativ till den som existerar.

Emil Fagerlund medverkar inte gratis. Han får mellan 35 000 och 40 000 kronor för att stå till tjänst som mänsklig försökskanin under de sju dagar han är inskriven. Hans insats utgör en av grundvalarna i utvecklingsarbetet för det läkemedelsföretag som i just den här studien är uppdragsgivare åt Trial Form Support.

Lundaföretaget TFS Trial Form Support leds av skåningen Daniel Spasic. Bolaget är något så ovanligt som ett mellanstort tjänsteföretag på en marknad som annars helt domineras av amerikanska företag. Daniel Spasic, som har grundat det svenska kliniska kontraktsforskningsföretaget, har byggt upp sitt imperium med nära 500 anställda och en omsättning som i år väntas nå 380 miljoner kronor. Företaget är därmed det största privatägda i sitt slag i Europa.

– Företaget har satt upp ett mål och det är att vi vid utgången av 2013 ska omsätta 1 miljard kronor, säger Daniel Spasic.

Bolaget jobbar i en bransch som drar nytta av det faktum att världens stora läkemedelsföretag under de senaste 15 åren har dragit ned på ambitionerna när det gäller att i egen regi genomföra kliniska prov med nya mediciner. För 15-20 år sedan var det kutym att jättarna ville ha kontroll över hela läkemedelsframställningen själva, allt från tidig forskning till serieproduktion och försäljning.

Nu är trenden en annan: Forskningsresultat i tidig fas köps numer i hög grad in från oberoende mindre läkemedelsutvecklare samtidigt som produktionen alltmer läggs ut på entreprenad. Ungefär samtidigt som svensk-brittiska Astra Zeneca nyligen fattade beslutet att lägga ned forskningsavdelningen i Lund flyttade bolaget produktionen av en lång rad läkemedel till Indien.

På samma sätt lägger läkemedelsutvecklarna numer över de säkerhetstester som görs av nya mediciner på underentreprenörer:

– Läkemedelsbolag drar ned på forskning och utveckling och behöver inte personal för klinisk prövning. Det kan vi tjäna pengar på, säger Daniel Spasic när vi träffas i Stockholmskontoret längst ut på Kungsholmen i Stockholm.

Essingeleden löper som i en vallgrav nedanför fönstret. Tjocka fönster gör att det eviga trafikbullret reduceras till en viskning.

Fyrbarnspappan Spasic, 39 år, började efter kemiingenjörsexamen på dåvarande Pharmacia i Lund som projektledarassistent för kliniska försök av nya läkemedelskandidater inom bland annat cancervård och nervsjukdomar.

– Vi hade väldigt mycket att göra och jag förstod att det fanns ett behov av att koppla in externa resurser, säger han.

Sagt och gjort. 1996 startade han eget i branschen för klinisk forskning och han äger fortfarande 100 procent av bolaget. Tillväxten har skett som en blandning av organisk tillväxt och genom förvärv. 2005 var en milstolpe – då köpte Spasic upp en svensk-spansk konkurrent och fördubblade i ett slag bolagets storlek.

Fjolåret blev en omskakande upplevelse för många av de kliniska forskningsföretagen, så kallade CRO-bolag, som vant sig vid tillväxt högre än den i läkemedelsbranschen som helhet. Traditionellt har läkemedelsbranschen, i praktiken inget annat än försäljningen av mediciner, de senaste åren ökat med 4-7 procent årligen, mest i utvecklingsländer, samtidigt som branschtillväxten bland de CRO-bolagen legat kring 15-16 procent under de senaste tio åren.

Men fjolåret resulterade i ett tvärstopp när läkemedelsutvecklare, ofta små bolag med en handfull projekt i portföljen, drog ned på utvecklingstakten för att spara kapital och för att överleva den finansiella istiden.

– Om ett bolag hade fem projekt klara för kliniska prov valde de kanske att gå vidare med ett av dem. Det fick svåra effekter på branschen, säger Daniel Spasic.

Ungefär samtidigt satte läkemedelsjättarna stopp för forskningsinvesteringar, fast av helt andra skäl. Fusionen mellan MSD och Schering-Plough, Roches övertagande av Genentech och Pfizers förvärv av Wyeth, alla affärer som gjordes i inledningen av 2009, är tänkta att spara miljarder åt bolagets aktieägare. En av effekterna av fusionerna är att forskningsinsatserna koncentreras och att en del projekt stoppas eller får ligga till sig.

Följden för Daniel Spasics bolag var att försäljningen visade nolltillväxt jämfört med året innan. Flera av konkurrenterna tappade 15 procent.

– Efter skatt gjorde vi ett resultat på minus 12 miljoner kronor och det symboliserar väl hela läkemedelsbranschens problem under slutet av 2008 och början av 2009.

Samtidigt redovisar de flesta läkemedelsföretag ökad försäljning under 2009.

– Jag tror inte att problemet var försäljningen 2009, utan problemet är de stora patentutgångarna som kommer. Branschen förbereder sin egen infrastruktur för att möta de här patentutgångarna. Under 2009 bestämde sig många läkemedelsbolag och forskningsföretag för att helt bromsa sin kliniska forskning. Och då drabbas vi.

Fram till 2009 har ni vuxit väldigt snabbt.

– Ja. Och vi väntar oss att växa i år också. Vi räknar med en omsättning på ungefär 380 miljoner kronor i år och ett rörelseresultat på cirka 40 miljoner kronor. Utvecklingen under det första kvartalet 2010 ligger helt i linje med budget.

Läkemedelsutveckling brukar allmänt nämnas som exempel på utvecklingsprojekt som pågår under både tio och femton år. Kostnaden för att baxa ett nytt läkemedel från tidig forskning till färdig medicin brukar anges till i storleksordningen 500 miljoner till 1 000 miljoner dollar.

Ett av de stadier som är dyrast och som drar ut på tiden är just när de kliniska prövningarna ska genomföras – ett moment som måste få ta tid, det är branschen överens om. Normalt tar fas I-studierna, proven på friska frivilliga försökspersoner, ett år. Att genomföra fas II- och fas III-studierna tar ytterligare fyra till fem år.

– Jag är övertygad om att vi kan effektivisera den här processen. Går man till ett bolag som vårt där all verksamhet är anpassad efter att driva klinisk forskning så går det fortare. Det finns siffror som visar att läkemedel som hanterats av CRO-bolag når marknaden snabbare.

Är det då inte läskigt att låta patienter prova helt nya mediciner för första gången?

– Nej, jag sover lugnt om nätterna. Vårt ansvar sträcker sig till att prövningarna genomförs korrekt.

På sikt tror Daniel Spasic att några huvudsakliga trender styr läkemedelsutvecklingen och därmed indirekt hans eget företag.

l Läkemedelsmyndigheterna ställer allt hårdare krav på dokumentation kring forskning och utveckling.

l Forskningen inriktas allt mer mot skräddarsydda mediciner.

l Myndigheterna ställer allt högre krav på att medicinsk forskning även ska omfatta barn.

– Det här gör sammantaget att efterfrågan på våra tjänster ser ut att öka, säger han.

För de närmaste åren planerar Daniel Spasic för en snabb expansion som inbegriper nya förvärv. Enligt grundaren finns minst tre förvärvsprojekt aktuella och bolaget kan därmed etablera sig på tre nya marknader.

– Vi kommer att behöva göra något åt finansieringen. Vi tittar på förvärvsobjekt på två marknader i Europa och på ett i USA. För att finansiera USA-bolaget behövs nytt kapital som kan komma att inkludera ägarspridning, säger Daniel Spasic.

Men någon börsnotering är inte aktuell, en sådan ägarspridning ligger inte i korten de närmast åren, enligt Daniel Spasic.

– Styrelsen har ställt sig frågan. Och kommit fram till att vi är för små än så länge, säger han.

Att växa i Nordamerika är däremot ett krav för bolag i läkemedelsbranschen som vill göra anspråk på att vara internationellt och som vill ha större beställningar från världens största läkemedelsbolag, de amerikanska. Också många av konkurrenterna är amerikanska.

Störst i världen på kliniska prövningar är det amerikanska Quintiles, kontrollerat av riskkapitalbolaget 3i. Enbart Quintiles verksamhet i Sverige är ungefär jämstor med Trial Form Support försäljning. Det amerikanska bolagets försäljning i hela världen ligger på drygt 3 miljarder dollar, cirka 21 miljarder kronor.

En indikation på vad det svenska företaget skulle kunna vara värt på börsen går att få genom att jämföra de börsnoterade bolagens börsvärde med till exempel försäljningssiffror. Det största börsnoterade företag i branschen är likaledes amerikanska Covance med en försäljning som i år väntas uppgå till cirka 2 miljarder dollar. Börsvärdet är det dubbla, cirka 4 miljarder dollar. Med samma matematik skulle Daniel Spasics företag kunna vara värt närmare 800 miljoner kronor.

Entreprenörsfamilj

Namn: Daniel Spasic.

Efternamnet: Föräldrarna invandrade från dåvarande Jugoslavien på tidigt 1980-tal.

Född: Helsingborg 1971.

Familj: Gift med Charlotte. Fyra barn.

Bor: Hästgård norr om Norrtälje.

Utbildning : Kemiingenjör, Helsingborg.

OM entreprenörskap: “Hela min släkt är en samling ganska brokiga entreprenörer. Middagsdiskussionerna har format mig en hel del. Min mor är tandläkare och har drivit en privat tandläkarklinik i många år, min far är elektriker och har eget företag som han startade 1971. Dessutom har vi restaurangägare, fotografer och telekomentreprenör i släkten”

Om Astra Zenecas nedläggning i Lund: “Det är dåligt för Sverige. På sikt är det illa att vi inte har något stort svenskt läkemedelsföretag kvar. De bolag som finns kvar kan inte kompensera för Astra Zenecas bortfall.”