Laddar

Skattetryck från EU

I ett längre EU-perspektiv är det inte fråga om huruvidaSverige ska sänka sitt skattetryck, utan när.

På förra veckans finansministermöte i EU lyckades Sverige fånågra formuleringar strukna, som handlade om att Sverige börsänka det totala skattetrycket. Det var i sin rekommendationtill ekonomiska riktlinjer som kommissionen lade fram förfinansministrarna, som det påpekades att Sverige ligger högt närdet gäller det totala skattetrycket (51,9 procent jämfört medsnittet i EU på 42 procent, enligt OECD:s preliminära siffrorför 1996).Det är inte första gången Sverige utpekas när detgäller skatterna, trots att detta politikområde definitivt hörtill det som enskilda medlemsländer beslutar suveränt om, utanatt ta order från EU.I riktlinjerna för sysselsättningspolitikensom antogs i november förra året av ett speciellt toppmöte försysselsättningen i EU uppmanades medlemsländerna att gradvissänka det totala skattetrycket och särskilt skatten på arbete.Den gången förhandlade Sverige in gummiformuleringar mellanovanstående substans. Sverige försvarar sig med att sambandetmellan skattenivå och sysselsättning inte är belagt.

ÖGA PÅ SVERIGEDet är mest kommissionen som håller ögonen på de svenskaskatterna. I EU:s politiska organ, ministerrådet, är manförsiktigare med att utpeka enskilda länder, eller atttillrättavisa dem offentligt.

I det nya Euro-11-rådet för EMU-länderna däremot kan man räknamed att det blir mera klarspråk både vad gäller den gemensammapenningpolitiken och det finanspolitiska området.

Den nya institutionen hade sitt första möte dagen före detordinarie Ecofinmötet, och så kommer det antagligen att bliframöver. I praktiken kommer EMU-länderna där att prata ut ochprata ihop sig för att ta besluten när utanförländernasfinansministrar har anlänt och det informella Euro-11 harförvandlats till Ecofin.

NYTT MAKTCENTRUMDet säger sig självt att Euro-11 kommer att bli ett maktcentrum,hur okonstitutionellt det än är – Maastrichfördraget tillåterinte en sådan institutionaliserad motvikt till den gemensammacentralbanken, ECB. EMU-länderna kommer att vara så beroende avvarandra för att få valutaunionen att fungera att de helt enkeltbehöver samordna de olika suveräna ländernas finanspolitik.Sverige fick som utanförland inte vara med på Euro-11-mötet.Däremot hade utanförlandet Storbritanniens finansminister GordonBrown bjudits in för att hålla ett slags öppningsanförande. Närdet var avklarat fick han gå ut.

Om Euro-11 i praktiken kommer att bli mer av politisk motvikttill ECB än vad exempelvis tyskarna hade tänkt sig, kan mantänka sig att de ekonomiska riktlinjerna kommer att utvecklastill en slags finansplan för Europa.

Hittills har riktlinjerna handlat om makroekonomin i unionen ochmedlemsländerna. Men i våras föreslog ordförandelandetStorbritanniens premiärminister Tony Blair att man ska föra inäven strukturpolitiska element i riktlinjerna. Idén är attmedlemsländerna ska rapportera in avregleringar i kapital- ochfinansmarknaden, i tjänstesektorn och av allmänna monopol.Syndare ska pekas ut. Syftet är att driva utvecklingen i engemensam riktning utan att samordningen blir formell.Diskussionen om det här är ännu in sin linda, men kommer upp påtoppmötet i Cardiff i juni.

De flesta bedömare är överens om att det är ohållbart på siktatt EU-länderna har alltför olika skatter. Det kan ju tillexempel leda till konkurrens om den välutbildade arbetskraften,som låter sig lockas till länder med lägre skatter än hemlandet.Detta kommer med stor sannolikhet att leda till lägre skatter ihögskattelandet Sverige.

Ordlista

Ecofin: Förkortning av Ecofinrådet, det ministerråd därfinansministrarna träffas löpande och fattar beslut.

Euro-11: Namnet på de möten som finansministrarna i EMU-ländernakommer att hålla för att diskutera gemensamma angelägenheter,framför allt kring den gemensamma penningpolitiken. Ländernautanför EMU ogillar Euro-11 eftersom de inte får vara med och deär rädda för att det utvecklas till ett maktcentrum somkonkurrerar ut Ecofin. De har förhandlat till sig rätten att fåvara med när frågor som berör även utanförländerna står påagendan.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.