Skyll inte på Harry

En omtalad börsstrategi som dessutom ledde hela vägen till Nobelpriset är professor Harry Markowitz maxim “lägg inte alla ägg i samma korg”.

Med maximen, som han matematiskt bevisade redan under 1950-talet, menade han att aktieplaceringar handlar om att sprida riskerna. Utgångspunkten är att olika tillgångars avkastning inte samvarierar, vilket leder till att variationen i avkastning, det vill säga risken, i den samlade portföljen minskar.

Regeln förvanskades

Men när börsens internetera inleddes 1995, i och med att sökmotorföretaget Netscape under omtumlande former börsintroducerades, omformulerades denna grundregel i aktieportföljstänkande. I takt med att internetaktierna steg i höjden förvanskades Markowitz maxim till följande: nio av tio internetaktier kommer att misslyckas, men succén för det tionde bolaget blir så makalös stor att det uppväger förlusten för de nio andra placeringarna.

Det var en strategi som så här med några års perspektiv visade sig inte hålla måttet. Problemet med IT-aktierna var, för att tala Markowitz språk, att samvariansen mellan IT-bolagen var lite för hög. Alla bolag gick åt samma håll, och det var bara gradskillnader på förlustens storlek.

Ingen har stigit

Av de 48 IT-bolag i Affärsvärldens IT-index som fanns på börsen vid årsskiftet 1999 och som fortfarande är börsnoterade, har ingen stigit under de senaste två och ett halvt åren. Bäst har det gått för Sectra som handlas till samma kurs idag som vid årsskiftet 1999. I övrigt är det en mycket dyster lista. Hälften av bolagens kurser har rasat med 88 procent eller mer. Totalt har ansenliga miljardbelopp förlorats.

Det var alltså inte Markowitz modell det var fel på, utan att IT-bolagen ur ett aktiemarknadsperspektiv inte tillhörde olika kategorier av bolag. Alla trängdes i en och samma korg. Därmed försvann möjligheten till diversifiering, vilket är Markowitz grundpoäng. IT-bolagen i äggkorgen slog sönder varandra i fusionshetsen under 1998 och 1999, eller så ruttnade de på egen hand.

Det finns enstaka bolag som vann på IT-vågen, och som hade kunnat rädda en del av de olika IT-spekulerande aktieplacerarnas kapital. Men problemet var att de bolagen inte fanns på börsen och därmed inte var tillgängliga för placerarna: Det var de onoterade forskningsföretagen Altitun och Qeyton som blev uppköpta för miljardbelopp av de stora amerikanska IT-jättarna Cisco och ADC Telecommuniction, inte de börsnoterade kollegorna som Switchcore, Effnet och Net Insight.

Frågan är om det var en tillfällighet att bolagen som köptes för miljardbelopp inte fanns på börsen (med ett undantag, nämligen Sendit som Microsoft köpte i maj 1999).

Insåg övervärdering

Det är inte orimligt att många internetentreprenörer insåg att aktiemarknadens bedömning av IT-bolagen överträffade deras egna förväntningar på bolaget och att de därför sålde en del av företagen genom börsintroduktionen. De som däremot valde att stå utanför börsen hade kanske en större tro på den egna verksamheten. Lärdomen är att det är bäst att granska grundarnas aktieplaceringar. När de flaggar för aktieförsäljningar är det läge att fundera på varför han eller hon säljer. Det är nämligen ingen slump, utan det finns alltid en tanke bakom varje handling, även en insiderförsäljning.