Stålbergs lappkast

Det är sportlovets första dag, passande för att träffa börsens kanske mest “sportsliga” styrelseordförande. Efter nära en vecka på plats under alpina VM i Åre, i rollen som ordförande i Svenska Skidförbundet, är Carl Eric Stålberg tillbaka på Swedbanks huvudkontor på Brunkebergstorg i Stockholm.

Vi åker upp till våning 13, bankens representationsplan. Här finns också direktionsmatsalen med en strålande utsikt ned på de andra storbankernas huvudkontor och – kanske – en framtida partner. Månaderna runt årsskiftet har den nordiska bankmarknaden varit full av rykten om att en eller flera större bankfusioner kan vara på gång.

Carl Eric Stålberg vill av förståeliga skäl inte berätta exakt vad han tror om den nordiska bankstrukturen. Men till Affärsvärlden säger han att Swedbank på längre sikt får svårt att undvika en storaffär.

– Det är inte nödvändigt att göra en större affär för att överleva, men på lång sikt kan det vara en nödvändighet för att kunna konkurrera på samma villkor som de stora europeiska bankerna. Vi kan tillfredsställa våra aktieägare på medellång sikt med de förvärv vi har gjort nu, men på längre sikt är det en nödvändigt att växa ytterligare storleksmässigt- antingen på egna ben eller tillsammans med en lämplig partner, säger Carl Eric Stålberg

– Behovet av att se över konkurrensreglerna finns om man på sikt fortfarande vill ha svenska banker som också kan hävda sig i ett internationellt perspektiv, fortsätter han.

I dag är möjligheterna begränsade för att få igenom en stor svensk bankaffär, anser Carl Eric Stålberg. Han efterlyser ett helt annat synsätt från myndigheterna på den svenska bank- och finansmarknaden.

– Det råder en bra konkurrens på den svenska bankmarknaden, även om två av de stora bankerna skulle gå ihop och bilda en svensk “champion” så kommer konkurrensen vara fortsatt hög. I Norge fanns ett annat synsätt som möjliggjorde bildandet av DNB Nor och därmed skapandet av en norsk storbank, säger Carl Eric Stålberg.

Att Carl Eric Stålberg säger att konkurrensen på den svenska marknaden är bra och att ett samgående mellan två av de stora bankerna inte skulle få någon påverkan kanske inte är så oväntat. Alla de fyra svenska storbankerna slår systematiskt ifrån sig alla anklagelser om bristande konkurrens, trots en ganska enig omvärldsanalys att det faktiskt är ett slags oligopol.

Men en faktor har i grunden förändrat bankmarknaden och det är det ökande användandet av internet hos både privatkunder och företag. Det innebär i förlängningen att kontorsnätet till en viss del förlorar sin position som transaktionshanterare. Därmed försvinner ett av de infrastrukturella skälen som bidrar till dagens situation med fyra dominanter.

– Vi bedömer att konkurrensen kommer öka på bankmarknaden och den kommer inte bara att ske med en fysisk närvaro. När vi lade ut bankens strategi 1994-95 nämndes inte internetbank med ett ord, vi försöker nu lägga strategin efter nästa fas i utvecklingen av internet. Frågan är då om man till exempel kan mäta av en konkurrenssituation på till exempel fysisk närvaro i form av kontor, argumenterar Carl Eric Stålberg.

Carl Eric Stålberg säger att han “inte har bråttom”, men undrar samtidigt om regering och myndigheter verkligen vill ha ett bankväsende som är dominerat av svenska banker. Annars skulle det inte vara särskilt lätt att få till stånd en fusion eller vara med i en fortsatt omstrukturering av sektorn för Swedbanks räkning, hävdar dess ordförande. Han tror dock på att stora nordiska bankfusioner faktiskt kommer att bli av, och att detta är en process som börjat nu.

– Jag tror att konsolideringen i Europa kommer att fortsätta, men i högre grad inbegripa pan- eller internordiska affärer. Det brukar finnas en katalysator som driver på de tankar och funderingar som finns, i det här fallet kan både Danske Banks köp av Sampos bankverksamhet och statens förestående försäljning av sin andel i Nordea vara det som verkar utlösande, säger Carl Eric Stålberg.

Swedbank är faktiskt en av de nordiska banker som försökt få till en strukturaffär.

Det var 2001 som Swedbank och SEB aviserade att de två bankerna ville gå ihop. Men affären stöp just på konkurrensmyndigheternas åsikter i frågan. Sedan dess har det flutit mycket vatten under broarna och frågan är om inte Swedbank i dag skulle komplettera Nordea lika väl som SEB.

Carl Eric Stålberg vill varken kommentera den planerade utförsäljningen av statens andel i Nordea specifikt eller om Swedbank är intresserad av att försöka få till stånd en affär med Nordea i samband med ägarbytet. Däremot har han en klart aggressivare attityd än för bara ett par år sedan.

– Vi är öppna och tittar på allt som rör sig på marknaden. Men för att gå vidare ska det stämma överens med vårt synsätt och vår strategi. En förutsättning är att det skapar värde för våra ägare, kunder och ger synergier, säger Carl Eric Stålberg.

Helt otänkbart är det ändå inte att Swedbank är mer intresserad än vad Carl Eric Stålberg ger sken av. Han levererar ett betydligt matigare svar på frågan hur Swedbank påverkas av statens Nordeautförsäljning.

– Det beror på om statens aktier i Nordea säljs till svenska och utländska institutionella placerare, då är det bara en ägarförändring och då påverkas vi inte nämnvärt. Men om en utförsäljning sker som ett led i en affär då är det klart att vi kommer att påverkas. Störst effekt blir det förstås för oss om vi själva är inblandade.

Swedbank är resultatet av ombildningen och börsnoteringen av Sparbanksrörelsen och senare samgåendet med den ungefär likadant strukturerade Föreningsbanken. Största ägare är fortfarande Sparbanksstiftelserna som kontrollerar 21,3 procent av Swedbank.

Banken ingår inte i någon speciell maktsfär och är på det sättet mindre skyddad än exempelvis SEB eller Handelsbanken när det gäller bud. Men stiftelserna räknas av många som starka ägare som månar om ett fortsatt starkt inflytande över Swedbank även i framtiden. Sparbanksstiftelserna skulle knappast acceptera att sälja om deras inflytande späs ut för mycket i en större affär, det skulle därmed innebära ett skydd från propåer från stora utländska banker.

Men enligt Carl Eric Stålberg stämmer inte den bilden med verkligheten.

– Det vore fel att betrakta Sparbanksstiftelsernas ägande som inlåst. De är professionella ägare och ser till värdet på innehavet och de agerar säkert inte annorlunda än andra ägare. Det är klart att det är tryggt med en stark huvudägare, men det hindrar inte att bilden kan förändras om det till exempel kommer ett bud. Då måste vi i styrelsen och ägarna utvärdera det på marknadsmässiga grunder och i enlighet med regelverket.

Sparbanksstiftelserna har haft ett mycket starkt inflytande i Swedbank ända sedan den bildades. Efter fusionen med Föreningsbanken har det ökat ytterligare, medan fusionspartnerns ägare – bondeintressena – närmast har försvunnit helt. Stiftelserna använder aktieutdelningarna från Swedbank till att dela ut medel till forskning och ideella projekt. Men stiftelsen köper också på sig fler aktier i Swedbank.

Swedbank är i dag via Sparbanksstiftelserna och samarbetet med de fristånde Sparbankerna fortfarande en del av Sparbanksrörelsen. Det var också idén om en nordisk sparbanksstruktur som var bankens tidigare vägval för framtiden, och den tidigare ordföranden Göran Collerts vision. Det manifesterades då i minoritetsposter i norska Sparebank 1 Gruppen och finska sparbankskedjan Aktia.

Till följd av en rad olika faktorer – inte minst motstånd hos sparbankerna i de övriga nordiska länderna – blev visionen aldrig verklighet.

Carl Eric Stålberg har ett långt förflutet på banken. Men 1996 hoppade han av för att bli vd på byggföretaget JM. 2001 lyckades dåvarande ordföranden Göran Collert locka honom tillbaka.

När Göran Collert senare avgick 2003 var Carl Eric Stålberg den naturliga kronprinsen. Carl Eric stålberg tog över som arbetande ordförande i banken för att driva den in i nästa fas. Ett arbete som även krävde en ny vd, Jan Lidén.

Med Carl Eric Stålberg och Jan Lidén vid rodret har följande hänt:

* September 2004 sålde Swedbank det helägda dotterbolaget FIH för 11,9 miljarder kronor till Kaupthing.

* Mars 2005 köptes resterande delen av Hansabank för 16 miljarder kronor.

* Juni 2005 ökades ägandet till 51 procent för 96 miljoner kronor i den norska investmentbanken First Securities.

* September 2005 såldes finska sparbanken Aktia för 189 miljoner kronor. Som mest uppgick ägandet till 20 procent.

* Juni 2006 såldes aktierna i Sparebank 1 Gruppen för 803 miljoner kronor. När innehavet var som störst uppgick det till 19,5 procent.

* I början av 2007 köptes ukrainska Tas Kommerzbank för 6,9 miljarder kronor. Köpet planeras vara slutfört andra halvåret 2007.

Carl Eric Stålberg har varit en drivande kraft bakom Swedbanks vägval bort från den tidigare alliansstrategin.

– Vi kom till den slutsatsen att för att kunna driva tillväxten så krävdes ett majoritets- eller helst helägande. Det var också den insikten som låg bakom beslutet att lägga bud på Hansabank för att nå ett 100-procentigt ägande, säger Carl Eric Stålberg.

Den 7 februari kom också pressmeddelandet om Swedbanks avsikter att köpa Tas.

Nu pekar allt på att Swedbank vridit sin strategi ytterligare. Från att expandera i de nordiska länderna till att köpa banker på tillväxtmarknader.

Pekar på skriver vi, eftersom Swedbank fortfarande betecknar sig som en nordisk bank. Banken beskriver sig i dag på hemisdan som “en ledande nordisk-baltisk bankkoncern med 8,9 miljoner privatkunder och 459 000 företagskunder i Sverige, Estland, Lettland och Litauen.”

Den ganska motsägelsefulla beskrivningen visar på det identitetsproblem som banken har haft under en längre tid. Uttrycket nordisk bank gäller helt enkelt inte längre – det är en svensk, baltisk och ukrainsk bankgrupp.

Vilket också bekräftas av Carl Eric Stålberg.

– I och med förvärvet av Tas i Ukraina glider vi ifrån att vara en nordisk-baltisk bank till att bli en bank med stark bas i Sverige, lokal nordisk närvaro och med tillväxtpotentialen framförallt i Baltikum och vidare österut, förklarar han.

– I Norden finns det få, för att inte säga knappt någon universalbank till salu och nästan inga nischverksamheter att köpa. Då återstår möjligheten att öppna kontor i de nordiska storstäderna med huvudsyftet att följa våra svenska och baltiska kunder. Om vi kommer att fortsätta öppna kontor och vända oss till den lokala marknaden återstår att se och måste sättas i relation till den tillväxtpotential som finns i Hansabank och Tas, säger Carl Eric Stålberg.

Köpet av Hansabank 2005 för nästan 16 miljarder kronor kritiserades då för att vara för dyrt. Så här bara två år senare visar det sig att köpet har hjälpt Swedbank tillbaka till tillväxt, och dessutom en ansenlig sådan.

Synpunkter på priset får Carl Eric Stålberg även när det gäller affären i Ukraina.

– Parallellt med förvärvsanalysen av Hansabank undersökte vi också andra marknader. Förutom Ryssland så kom Ukraina upp som en marknad med stor potential. Vi öppnade ett representationskontor i Kiev för att känna av förutsättningarna, sedan bestämde vi oss för att gå vidare med Tas. Ukraina befinner sig där Baltikum var för sex till sju år sedan, förklarar han.

Swedbanks köp av Tas kommer om tilläggsköpeskilling faller ut att gå på 985 miljoner dollar eller motsvarande cirka 7 miljarder kronor. Det innebär 4,2 gånger det bokförda värdet, totalpriset för Tas blir därmed högre än Danske Banks köp av Sampos banknät i Finland som också har beskrivits som extremt dyrt.

– När man är insatt i en verksamhet och i marknaden så vet man vad en rimlig prislapp är. Man måste skilja på mogna marknader och tillväxtmarknader när man jämför prislappar. Vi insåg att marknaden skulle tycka att vi betalade för mycket för Hansabank. Men nu har det visat sig att vi fick ett bra pris och det har visat sig snabbare än vad vi räknade med i förvärvskalkylen. Jag är övertygad om att vi kommer få se samma utveckling med Tas, säger Carl Eric Stålberg.

– Det är svårt att räkna på bara nyckeltal i tillväxtmarknader. Vi tittar också på det faktiska beloppet i förhållande till vårt egna kapital, fortsätter han.

Swedbanks verksamhet i Sverige väntas fortsätta växa, om än med en mogen marknads blygsamma tal. Det är framför allt Hansabank och expansionen in i Ryssland som väntas driva tillväxten i Swedbank tillsammans med nyförvärvet Tas.

– I Baltikum kommer fler kunder att använda fler produkter vilket kommer att driva tillväxten. I Ryssland ligger man ännu flera år efter i utvecklingen, vilket är en utmaning, men som också visar på en stor tillväxtpotential. I Ukraina är potentialen störst, relativt sett. En kompetent ledning och en tydlig plan på hur man ska växa kommer att ge utdelning. Ukraina har en snabbt växande ekonomi som kommer driva på efterfrågan på fler bankprodukter, säger Carl Eric Stålberg.

Erfarenheten från Hansabank har också fått Swedbank att driva på expansionen i Ryssland. Hansabank började med leasingverksamhet, utökade med företagsaffären för nu under 2007 gå in i retailmarknaden genom att inledningsvis öppna 6-7 kontor i Moskva och S:t Petersburg området.

Men det är ingen riskfri väg att vandra, vare sig i Ryssland eller i de baltiska länderna. Swedbanks verksamhet i Baltikum och Ryssland är behäftad med en högre risk än den svenska marknaden. Strax efter det att Swedbank presenterat sitt bokslut kom också en rapport från Standard & Poor’s pekade på en ökad instabilitet i Lettland. Landet är Hansabanks näst största marknad och rapporten fick aktiekurserna i både Swedbank och SEB att dyka.

– En banks uppgift är att bedöma risker och avkastning. Till en viss del finns det risk för överhettning och brist på arbetskraft i de baltiska länderna, men varje land har sin riskprofil. Vi har haft ögonen ganska länge på Lettland, innan media reagerade. I Ryssland och Ukraina är den politiska risken större. Där lägger vi större vikt vid att analysera situationen för att undvika affärer med för stor politisk risk, säger Carl Eric Stålberg.

Utvecklingen i Lettland visar ändå på sårbarheten och den höga fallhöjden i de nya länderna i Baltikum. Ännu har inget land gått igenom någon större ekonomisk prövning men det lär komma. Det är bankanalytiker överens om, frågan är bara när den kommer och hur väl Hansabank i så fall kommer ur en sådan prövning.

Förutom att investera mer pengar i en fortsatt tillväxt i Baltikum och Ryssland kommer Swedbank satsa ytterligare pengar i Tas. Ukraina, ett land med 47 miljoner invånare och en BNP-tillväxt på 7 procent, ses som ett osäkert kort av aktiemarknaden. SEB:s köp av den lilla ukrainska banken Agio 2004 är inte heller något som hetsat upp marknaden nämnvärt. Men Carl Eric Stålberg har en annan syn på framtiden i den förra Sovjetrepubliken.

– Även om det kan vara en krokig väg är inriktningen kristallklar om vart man ska i Ukraina och det är närmare väst som gäller. Hittills har Ukraina visat upp en ganska bra tillväxt och om fem till tio år så kommer Tas stå för en ganska betydande tillväxt. Vad vi kan tillföra är kunskap och kompetens men också finansiella resurser, säger Carl Eric Stålberg.

Förutom en kapitalinjektion i samband med förvärvet kan det bli aktuellt med förlagslån för att finansiera Tas tillväxt. När Swedbank blir ägare får Tas billigare finansiering och en expansion i Ukraina blir därmed betydligt mindre kostsam för Swedbank än att öppna kontor i Sverige eller övriga Norden. Swedbanks kapitaltäckningskrav är emellertid ganska stretchade och med en väntad tillväxt av de riskvägda tillgångarna har banken inte obegränsat med resurser.

– Vi kan givetvis inte växa obehindrat. Vi är fortfarande i en investeringsfas i Baltikum, Ryssland och i Ukraina. Samtidigt har vi en bra tillväxt på den svenska marknaden. I vågskålen finns tillväxten å ena sidan och sedan har vi Basel II-reglerna, som påverkar redovisning successivt å andra sidan. Men enligt våra beräkningar kommer det att visa sig att vår kapitaltäckning inte är något problem, säger Carl Eric Stålberg.

Även om det mest omfattande arbetet med att ta fram och integrera en ny strategi till största delen är genomförd ser Carl Eric Stålbergs resa med Swedbank alltså ingalunda ut att närma sig ett slut. Carl Eric Stålberg har inte bara varit banken trogen genom sitt arbete i styrelsen. Innan sejouren som vd i JM var han verksam i 20 år på olika positioner. Senaste uppdraget var som finanschef i samband med att Sparbanken börsnoterades. Han siktade högre än så, men med en upptagen vd-stol i banken passade erbjudandet om vd-skapet i JM bra.

Carl Eric Stålberg har också ett starkt engagemang i idrottsrörelsen och är förutom ordförande i Svenska Skidförbundet också vice ordförande i det Internationella Skidförbundet. Till Affärsvärlden säger Carl Eric Stålberg nu att han är öppen för fler uppdrag i näringslivet framöver.

– När jag tog uppdraget stod banken inför stora utmaningar och jag insåg att det skulle bli mycket arbete. Vi får se hur det ser ut framöver om det blir en omfördelning i uppdragsportföljen till fler inom näringslivet. Det är inte bra att vara för gammal i ett idrottsförbund, utan det kanske snart är dags att släppa fram någon yngre. Vi får se om det dyker upp några intressanta utmaningar i näringslivet.

____________________________________________

Carl Eric Stålberg

Född: 1951.

Bor: Stockholm.

Familj: Ja.

Tycker om: Friluftsliv.

Utbildning: Civilekonom vid Uppsala universitet.

Karriär: Styrelseordförande Swedbank sedan 2003. Vd JM, stf vd tillika finansdirektör Sparbanken Sverige, vice vd och regionsansvarig Mellersta området Sparbanken Sverige, stf vd Sparbanksgruppen samt vd Nya Sparbanken och Gävleborgs Sparbank.

Förtroendeuppdrag: Ordförande i Svenska skidförbundet, vice ordförande i Internationella skidförbundet, vice ordförande i European Savings Banks Group (ESBG), ledamot förvaltningsrådet i Aktias Sparbank. Styrelseordförande i Sweden-Japan Foundation, styrelseordförande i Centrum för Bank och Finans vid KTH, ledamot i Finansmarknadsrådet samt ledamot i Swedish Chamber of Commerce for the UK.

_________________________________________

Carl Eric Stålberg om…

…Årevädret: Det är svåra förhållanden speciellt så här års. Det var vi medvetna om och vi gjorde allt för att få byta tid med längd-VM i Sapporo. När jag ringde upp min kollega i Internationella Skidförbundet tillika ansvarig för längd-VM, mr Yoshiro Ito, för att se om vi kunde byta ordning på evenemangen så svarade han artigt:

– It may be difficult

Det var med andra ord på ren svenska en omöjlighet.

…Finansplats Stockholm: Det krävs en hel del förändringar för att förverkliga idén om ett starkt finansiellt centrum för Östersjöregionen. Förutom att öka förståelsen för finanssektorns betydelse för Sveriges tillväxt. krävs åtgärder som exempelvis avveckling av förmögenhetsbeskattningen om vi vill få stopp på kapitalflykten. En halvering innebär nämligen inte en halvering av problemen.