Stockholm värst drabbat av varsel

De svenska företagen fortsätter att varsla som aldrig förr. Och det är stockholmarna som är värst drabbade. Under det senaste året har antalet varsel tredubblats i Stockholm. I övriga landet är ökningen betydligt mer blygsam.

Näringsminister Björn Rosengren väljer ändå att oroa sig för de mindre kommunerna:

“De flesta av varslen har dessvärre varit i orter som varit väldigt beroende av enskilda företag. Och i företag med relativt låga förädlingsvärden, det vill säga i företag där man lätt kan flytta ut produktionen”, säger Rosengren.

Men det är alltså Stockholmarna som är värst drabbade. De senaste tolv månaderna fram till och med maj har 22 402 personer varslats i Stockholms län jämfört med bara 7673 personer förra året.En ökning med 190 procent.

I övriga landet har 53 385 personer varslats. Det ska jämföras med 31 250 personer förra året. En ökning med “bara” 70 procent. Det visar beräkningar som FV har gjort med hjälp av statistik från AMS. Den nya varsellavinen i Stockholm får till följd att mer än var fjärde varslad person är bosatt i Stockholm. Orsaken är främst att Stockholm har en stor del av den krisdrabbade IT- och telekomsektorn.

Näringsminister Björn Rosengren säger sig vara överraskad av det stora antalet varsel. Men trots att företagen inte visar några tecken på att sluta varsla sin personal är han inte orolig:

“Jag tror att det har stabiliserats nu. Vi ser styrkan i den svenska arbetsmarknaden och ekonomin, att arbetslösheten fortsätter att ligga under regeringens mål på 4 procent månad efter månad.”

Det är ännu oklart hur den senaste tidens varsel kommer påverka arbetslösheten på sikt men näringsministern har rätt i att det stora antalet varsel inte har resulterat i högre arbetslöshet.

I såväl Stockholm som resten av landet har arbetslösheten legat kvar på samma nivå som förra året.

Sammanställningen av statistiken visar att under det senaste året var i snitt 2,6 procent av stockholmarna arbetslösa eller sysselsatta i så kallade konjunkturberoende program. I hela riket är siffran 6,8 procent.

Siffran var bara marginelt högre förra året och det är ännu för tidigt att säga om vad vi nu ser är en stabilisering av arbetslösheten eller en början till en ökning.

I en AMS-rapport som kom för ett par dagar sedan målas framtiden i positiva färger. Redan nästa år beräknas arbetslösheten börja sjunka på allvar igen. Rosengren väljer också en positiv ton.

“Det finns en viktig skillnad mot krisen i början av 90-talet. Då hade vi väldigt mycket varsel och samtidigt tillfördes inga lediga jobb. I dag har vi avsevärt fler lediga jobb än vad vi har varsel. Nu är det alltid svårt att matcha det, men det ger ändå uttryck för att konjunkturen är mer sammansatt.”

Viktor Svensson

Viktor Svensson