Stoppar räntesänkning
Statsminister Göran Persson menade i måndags att Vi är i ensituation där vi kan föra diskussioner utan att behöva bry ossom marknadens reaktioner.. I måndags eftermiddag visste han inteens hur de omedelbara reaktionerna hade varit. Det är en logiskföljd av hans kamerala sätt att se på budgeten. Så länge vi haröverskott finns det enligt hans synsätt ingen anledning attbefara några allvarliga reaktioner på ränte- ochvalutamarknaderna. Konstigt nog kan man tycka. Så sent som under senaredelen av 1980-talet hade vi överskott i budgeten på grund av en oväntatstark konjunktur. Att budgeten visade överskott var verkligeninget hälsotecken utan tvärtom en effekt av den begynnandeöverhettningen.
Risken ökar
Överhettningshotet är visserligen inte akut just nu. Men om enstarkare konjunktur nästa år ger större överskott i budgeten somi sin tur motiverar skattesänkningar som ytterligare stärkerkonjunkturen så är det inga som helst tvivel om att risken föröverhettning har ökat.I måndags steg den svenska tioårsräntan med nästan 0,1procentenheter samtidigt som räntorna i exempelvis Tyskland ochFrankrike föll. Kronan försvagades med ungefär en halvprocentenhet. Skillnaden mellan svenska och tyska tioårsräntorsteg från 0,35 procentenheter till 0,48. För en gångs skull serdet verkligen inte ut som någon överreaktion. I värsta fall ärdet bara en försmak av vad de närmaste åren har att komma med.De två veckorna när Sverige hade lägre styrränta än EMU-ländernakommer kanske i efterhand att te sig som ett osannolikt undantagfrån det normala.
Förtroendekris
Nu lär det bli svårare för riksbanken att sänka räntan.Förtroendet för den ekonomiska politiken har rimligtvis fått sigen allvarlig knäck. Det innebär troligen att riksbanken inte kanvara lika djärv som när den sänkte reporäntan till en nivå underEMU-ländernas.Men det betyder inte att man ska vara säker på att räntornafortsätter att stiga kraftigt redan nu. Mycket hinner hända påvägen och de senaste veckornas händelser är en god illustrationtill hur snabbt stämningarna förändras på ränte- ochvalutamarknaderna. I februari innebar tecken på en starkarekonjunktur och ökande farhågor för en amerikansk räntehöjningatt de långa räntorna steg världen över.
Snabba kast
När Nato började bomba Kosovo i slutet av mars hände nästaningenting alls med räntorna. Då hade man kunnat befara atträntorna skulle stiga ännu mer. I stället blev det till slutökade förväntningar om räntesänkningar i EMU-länderna som fickde långa räntorna att börja falla igen. När så ECB till slutannonserade en dubbelt så stor räntesänkning som väntatfortsatte de långa räntornaatt falla.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.