Stor sparpotential

Monopol blir allt mer en bristvara. Inte ens klassiska “naturliga” monopol som TV, el- och televerk har kvar sina gamla roller. Systembolagen i fem nordiska länder – Finland, Färöarna, Island, Norge och Sverige – är i de sammanhangen märkliga undantag eftersom de är politiskt tillsatta monopol som sköter vin- och spritdistributionen. I vissa länder, bland annat i Sverige, sköter de även handeln med starkare ölsorter. Liknande monopol finns för övrigt också i stora delar av Kanada samt i vissa amerikanska delstater.

Svaret får begränsas till de svenska förhållandena och får delas upp i två. Politik och ekonomi.

Först det politiska. Systembolagets huvudsyfte är social omsorg: att minska alkoholkonsumtionen, särskilt bland unga.

Systemet säljer hälften

Men vin och sprit kommer in i landet och ut på marknaden via allehanda vägar. Enligt VD Anitra Steen, som hänvisar till bedömningar med några år på nacken, står hennes företag i grova tal för hälften av alkoholförsäljningen i landet. Därutöver tillkommer matvarubutikernas ölförsäljning och restaurangalkoholen som står för ytterligare ungefär en fjärdedel av marknaden och därutöver, den sista fjärdedelen, utgörs av legal egenimport och svartspriten: smuggel, hembränt och annan illegal försäljning. Nyare undersökningar tyder på att svartspriten till och med minskar något i omfattning.

Fungerar inte

Systembolaget står alltså för hälften av marknadens behov. Det är knappast ett effektivt monopol. Det är för mycket att säga att alkoholpolitiken därmed har misslyckats. Men den fungerar åtminstone inte som det var tänkt.

Ekonomin är nästa fråga. En jämförelse mellan de tre systembolagen i Finland, Norge och Sverige under 1999 visar överraskande att de tre bolagen ligger ganska nära varandra i kostnad per anställd och försäljning per anställd. Att jämföra lönsamhet är däremot helt meningslöst, eftersom priserna i butikerna är politiskt satta och konkurrens saknas. Systembolagets bruttomarginal (exklusive skatter) är till exempel mycket goda 27 procent.

Det svenska bolaget är inte effektivast vid en jämförelse mellan de tre länderna. Detta trots att butikerna i de båda andra länderna har lördagsöppet sedan länge och därmed har dyrare personalkostnader. I Sverige inleddes försök med lördagsöppna butiker först i våras och nu är ungefär två av fem butiker lördagsöppna. Anitra Steen vill öppna alla, så inom några år tvingas nog riksdagen acceptera att alla svenska butiker blir lördagsöppna igen. Då ökar kostnaderna här hemma.

Dyr kedja

Men administrations- och personalkostnaderna i alkoholkedjorna i Sverige, Norge och Finland är höga jämfört med andra butikskedjor. En bra jämförelse är bokhandlarna, som ju säljer förhållandevis dyra produkter i små mängder. En annan likhet är att butiksanställda i båda typerna av butikskedjor behöver god kunskap om sortimentet för att kunna ge ordentlig rådgivning. En sådan kostnadsjämförelse utfaller inte till systembolagets fördel – bokhandelsanställda i KF-ägda Akademibokhandeln säljer för en dryg tiondel av Systemets omsättning men har betydligt lägre kostnader per anställd. Också vid en jämförelse med Hemköpkedjan förlorar Systembolaget, trots att Hemköp har öppet både kvällar, lördagar och söndagar och att de anställda ofta har betydligt mer arbetsintensiva dagar. Både Hemköp och bokkedjan har dessutom reklamkostnader, som Systembolaget slipper.

Fyra sätt att sparab

Men vill Systembolaget spara pengar så finns det stor besparingspotential. Det är något som staten och skattebetalarna borde utnyttja. Systembolagets vinster skulle kunna öka, och därmed inleveranserna till staten. Ett annat alternativ vore förstås att sänka priserna vilket i och för sig är möjligt men knappast politiskt gångbart.

Följande besparingar är möjliga: att sälja fastigheter, sälja dotterbolag, rationalisera i butikerna, bättre logistik.

Fastighetsägare

Systembolaget gör inte som andra butikskedjor, som brukar hyra sina affärer. Det äger 130 av de fastigheter där bolaget har lokaler, och har därtill omfattande hyresinkomster, 110 miljoner kronor 1999. Dessa fastigheter är bokförda till cirka 800 miljoner kronor i årsredovisningen. Siffran är mycket lägre än det faktiska värdet. Bara företagets huvudkontor och grannfastigheten på fina Kungsträdsgårdsgatan i Stockholm kan uppskattas ha ett övervärde på cirka 400 miljoner kronor. Grannen SEB sålde sitt huvudkontor så sent som i april i år för 660 miljoner kronor, men då var kontorsytan ungefär 50 procent större.

En utförsäljning av fastigheterna kommer antagligen förr eller senare, eftersom regeringen uppmanat statsföretagen att frigöra kapital som inte arbetar.

“Vi har valt att inte sälja vårt huvudkontor. Än. Men vi tittar på hur vi ska effektivisera vår fastighetsförvaltning och vårt innehav. Vad det leder till vet man inte, men vi kan vara mer aktiva i vårt arbete”, säger Anitra Steen.

En annan fastighet som kan säljas, och därmed konkurrensutsättas, är den stora kursgården nära Vaxholm.

Spara i dotterbolaget

Nästa besparing finns i ett förlustbringande dotterbolag, Systembolaget Restaurangpartner. Bolaget har funnits i två år och ska enligt planerna gå med vinst under nästa år. Det startades eftersom försäljningen till restauranger sjunkit kraftigt sedan denna del av alkoholmarknaden avmonopoliserats 1995.

Dotterbolaget har en märklig egenhet. Det drivs i full konkurrens med andra vingrossister. Anklagelser om att monopolet subventionerar grossiströrelsen till restaurangerna saknas inte, men Systembolaget viftar förstås undan sådana anklagelser. För husfriden och monopolets legitimitet vore det antagligen bättre att göra som i Finland. Där sålde monopolet Alko ut sin restauranggrossiströrelse i november 1999.

För Systembolagets totala försäljning spelar restaurangrörelsen en mycket liten roll. Restaurangpartner står för cirka 2,5 procent av den totala omsättningen. Verksamheten går alltså med förlust och försäljningen minskar stadigt, under 1999 med cirka 10 procent.

Mer självplock

En tredje sparåtgärd är att gå kunderna till mötes och öppna fler butiker där kunderna själva kan plocka sina flaskor. Sådana sparmöjligheter finns i de flesta delar av landet eftersom bara 50 av de 411 butikerna än så länge har självbetjäning. Färre anställda och mer försäljning gör att självbetjäningen är en bra affär.

“Om vi skulle genomföra självbetjäning fullt ut i vårt butiksnät, beräknar vi att rationaliseringseffekten (brutto) skulle bli cirka 150 miljoner kronor”, säger Anitra Steen.

Det är inga små summor. 150 miljoner kronor utgör knappt tio procent av försäljningskostnaderna och skulle öka vinsten för i år med cirka 50 procent.

Sådana besparingar kan samtidigt utgöra skillnaden mellan vinst och förlust för enskilda butiker. Ett 50-tal av landets systembutiker går faktiskt med förlust.

Effektivare leveranser

En fjärde besparing finns att göra i samordning av leveranserna till systembutikerna. Mottagningarna på lastkajerna är inte rationell när omkring 15 distributörer kör sin alkohol till landets butiker. Kan distributörerna samköra sina flaskor och burkar, finns en besparingspotential för Systembolaget på cirka 50 miljoner kronor, enligt en analys som Anitra Steen hänvisar till. Hon tror att bolaget måste effektivisera sin varumottagning. Det skulle i så fall gynna leverantörerna också, som kan spara ytterligare 70 miljoner kronor genom att samordna sina transporter och köra färre lastbilar.

En bieffekt av monopolets existens brukar anföras till dess försvar, nämligen att bolaget i likhet med apoteken levererar ett stort och kvalitetssäkrat sortiment till hela landet och att vissa viner, tack vare låga inköpspriser, blir betydligt billigare än vad de skulle vara på en fri marknad.

Det argumentet håller knappast. Få svenskar tycks bry sig om det breda sortimentet. Under juli stod till exempel vinförsäljningen i pappkartonger, som innehåller billigt vin, för 36 procent av den totala vinförsäljningen. Nio av tio flaskor vin som säljs på systemet är billigare än 80 kronor. I stället kan bolagets sortiments- och prispolitik sägas subventionera de finare vinerna och därmed de kunder som ändå har råd att dricka 100 – 150-kronorsviner.