TEMA: ENERGI – ELNÄTEN Dom kan låsa nätstrukturen

I höstas föll en principiellt viktig dom i länsrätten. Mittnät,som ägs av Sydkraftdottern Örebro Energi, hade överklagat ettbeslut av Nutek till länsrätten. Nutek krävde att Mittnät skullebetala tillbaka 20 miljoner kronor till abonnenterna, eftersomföretaget ansågs ha tagit ut för höga nättariffer. Länsrättenfastslog nätmyndighetens beslut. Kammarrätten har beslutat attinte ta upp fallet, som nu väntas hamna i högsta instans,regeringsrätten.Domen har tolkats som att det inte längre ärmöjligt att förränta övervärden i samband med förvärv. Mittnätköpte 1995 nätet från ett företag, Bråviken Energi, och betalademer än bokfört värde. Tarifferna baserades på de nya värdena.Uppskrivningarna motsvarades inte av några förbättringar i nätet,ansåg både Nutek och länsrätten.

Det har inte gjorts någon nätaffär efter länsrättens besked, såvi vet inte om utfallet har påverkat priserna på kommunalaelverk. Rimligen borde priserna ha sänkts. En strikt tolkning äratt nätbolag bara kan säljas till bokförda värden. Och då lärinte många kommuner vara intresserad av att avyttra sina nät.Under en följd av år har priserna på nätbolagen successivtskruvats upp. I somras köptes Enköpings Elnät av Graninge för225 miljoner kr, motsvarande 19.000 kr per abonnent, vilketligger i övre delen av det prisintervall som etablerats (15.000–20.000 kr). Prisuppgången kan förklaras med att köparna kangöra betydande kostnadsbesparingar, 20-30 procent ibland mer,och att räntorna har gått ned, vilket har minskatfinansieringsbördan.

I domen om Mittnät sägs också att företaget inte har låtittillräckligt mycket av rationaliseringsvinsterna gå tillbakatill nätkunderna. Om dessa vinster omedelbart skall tillfallakunderna minskar det ytterligare intresset hos tilltänkta köpareatt göra omstruktureringsarbetet.

Reglering av naturliga monopol har en tendens att motverkaeffektiviseringar, eftersom övervakningsmyndigheten ofta väljeratt basera sig på historiska kostnader när skäligheten itarifferna skall bedömas. Alternativet är att användaanläggningarnas tekniska nuvärde.

Med historiska värden som bas finns risken att det blir storaprisvariationer mellan likartade nät därför att de har olikabokvärden. Äldre nät som redan är nedskrivna kan bli svåra attgöra något åt. Det får negativa effekter på strukturomvandlingen.Kritiken mot Nutek går ut på att myndigheten granskar enskildakomponenter i köparens kalkyl i stället för att bedöma omnätavgiften totalt sett är skälig. Ett förvärv av ett nätbehöver inte innebära att tarifferna ökar för kunderna därföratt köparen har höga finansieringskostnader.

Köparen får visserligen en högre kapitalkostnad på grund av detövervärde han betalat. Samtidigt uppstår lägre driftskostnadergenom de rationaliseringar som blir möjliga. Och de kan varabetydande om näten ligger nära varann. Huvudkontor kan stängasoch personalstyrkan, som sköter drift och underhåll, dras ned.Innan fallet Mittnät har prövats i högsta instans kommer det attråda osäkerhet på marknaden. Strukturomvandlingen kan stanna upp.

Det finns fortfarande många nätbolag, en bit över 200 stycken,och stor rationaliseringspotential. En bättre struktur skullekunna ge besparingar i miljardklassen för kunderna. Nu ärnämligen skillnaderna i avgifter stora mellan nätbolagen. Detdyraste ligger fyra gånger så högt som det billigaste – ochdetta har inget med glesbygd och tätort att göra. Tvärtom är detofta billigare nätavgifter i Norrland, som har en mer rationellnätstruktur än södra Sverige. Luleå Energi Elnät har de lägstanättarifferna i landet, både för villaägare med elvärme och förmellanstor industri. Högst ligger Brittedals Nät i Skåne förvillaägaren och Skandinaviska Elverk i Småland, dotterbolag tillGullspång, för industriföretaget.

Även inom befintlig struktur finns mycket att göra. Det visarexemplet Stockholm Energi, landets tredje största nätbolag efterVattenfall och Sydkraft. Genom organisationsförändringar ochpersonalneddragningar har Stockholm Energi halverat sinakostnader för drift och underhåll av nätet under 1990-talet.Drivkraften i denna process har varit att ägaren, Stockholmskommun, vill ha mer utdelning och koncernbidrag för att kunnafinansiera övrig kommunal verksamhet.

Nutek misstänker ändå att Stockholm Energi har väl tilltagnanättariffer därför att kommunen genom en hög ränta på ettförlagslån (elva procent) tar ut för mycket ur sitt energibolag.

BILLIGAST I LULEÅLägsta nättariff för mellanstor industri (5 GWh förbrukning),öre per kWh, exklusive skatt.

Nätbolag TariffNätbolag TariffLuleå Energi 2Avesta Elnät 3Bodens Energinät 3Jämtkraft 3Pite Energi 4Källa: Nutek.