Tveksam börsrotation

Skogsbolagen på New Yorkbörsen har gått 35 procent bättre ändataföretagen hittills i år. I London har gruvbranschen haftbättre utveckling än läkemedelsindex och på Stockholmsbörsen harförlustmaskinen Avesta Sheffield stigit över 50 procent, medantillväxtaktierna tappat mark.Vi är därmed inne i en fas av intensiv branschrotation, därplacerarna säljer tillväxtaktier och i stället köper andrapapper, framför allt cykliska. Uttrycket branschrotation härrörfrån Wall Street och har sannolikt sitt ursprung i den roteranderörelsen i en revolver, där en ny kula roterar fram så snart enkammare töms. Visst kan det finnas skäl för ett sådant beteende ibland.Tillväxtaktierna har varit extremt högt värderade, med p/e-talkring 60-70 för bolag som Microsoft, Pfizer (läkemedel) och Dell(datorer). En rekyl i dessa bolag är i sig inte förvånande.

Blygsamt konjunkturlyft

Men motiverar detta en radikal omstuvning i placerarnasportföljer till förmån för cykliska bolag? Nej, det är tveksamt.Det som händer nu är att internationella placerare säljer uthögkvalitativa men dyra tillväxtaktier, för att i stället köpalågt värderade cykliska bolag och satsa på börserna i Asien. Menvarför ska placerarna satsa på sådana riskfyllda investeringarnär de antagligen skulle må bättre av att köpa exempelvisobligationer eller aktier i konsumentvarubolag. I Asien ärSydkorea en bra illustration av riskerna eftersom landet, trotsen stark börsuppgång, fortfarande har allvarliga problem i sinekonomi (se artikel sid 30-34).Omviktningen till cykliska aktier kan vara motiverad till vissdel. Det som föranlett branschrotationen är ju förbättradetillväxtutsikter i världen. Men – och detta är det viktiga -någon drastisk förbättring av världskonjunkturen är det intefråga om.Därför är det tveksamt om de cykliska aktierna har så mycket attkomma med bortsett från de inledande kursvinster som kan görasnär värderingarna vänder uppåt (och de kurslyften har antagligenredan skett). Oljepriserna har stigit från 10 dollar till 16dollar hittills i år. Det är inte troligt att de fortsätteruppåt i samma takt. Skogsbolagen och ståltillverkarna räknar medsuccessivt högre priser. Men börserna har för det mesta redandiskonterat dessa prisökningar. Neil Williams, strategichef påGoldman Sachs, anser t.ex. att världsekonomins svaghet gör attde cykliska branscherna troligen inte kan fortsätta slåvärldsindex under resten av 1999.

Cykliska problem

Höjer man blicken från det omedelbara dagsläget blir utsikternainte så mycket bättre. Överkapacitet och hård prispress råderalltjämt i stora delar av verkstadsindustrin och i deråvarubaserade branscherna. Vi kan till exempel titta på hur detser ut i Norge, vars börsindex gått näst bäst i Europa i årefter det av Nokia dominerade Finland. Oslobörsen har lyft pågrund av oljeprisets stabilisering, som möjliggjorträntesänkningar. Men på sikt ser det inte alls lika bra ut fördet norska näringslivet. De cykliska tungviktarna Norsk Hydro,Kvaerner och Statoil genererar alla lågt förädlingsvärde och haransenliga strukturella problem.Vilka tjänar då på intensiv branschrotation? Mäklarna förstås.Det är ingen tillfällighet att mäklarbranschen haft den bästautvecklingen på New Yorkbörsen under 1999.

I tur och ordning

Likadant var det under den japanska börshaussen i slutet av1980-talet. Det var då mäklarföretagen tryckte ut aktier tillhusmödrar och andra investerare utifrån resonemanget att när enbransch hade blivit väl högt värderad var det en annan branschstur. Nomura och de andra stora firmorna lyckades alltid hittanya teman som säljkårerna sedan förde ut till kunderna. Näraidsfaran var som störst puffade mäklarna till exempel förgummifabrikanter och kondomtillverkare.I en likviditetsstyrd marknad kan sådan mäklarstyrdbranschrotation fungera. Men knappast i längden.

Branschglidning

Utvecklingen för några globala branschindex i USD t.o.m. 31 mars1999. Procent.

Senaste Sedan 12 mån 1 jan 1999Elektronik 64 14Datautrustning 35 -2Teletjänster 32 6Läkemedel 20 1Finans 18 14Energi 3 6Skog -10 4Stål -11 10Källa: MCI