Underskottet i de offentliga finanserna växer

Ekonomistyrningsverket (ESV) har lämnat reviderade prognoser över de svenska offentliga finanserna och den svenska statens budgetsaldo.

”Skattehöjningar och en starkare tillväxt i ekonomin stärker inkomsterna 2016 och 2017. Samtidigt ökar utgifterna kraftigt, framför allt till följd av fler asylsökande och satsningar i budgetpropositionen. Det leder till att underskottet i de offentliga finanserna växer, från 42 miljarder kronor i år till 57 miljarder kronor 2017”, skriver Ekonomistyrningsverket.

”Därefter stärks finanserna igen men det blir underskott hela prognosperioden. Trots den kraftiga utgiftsökningen de närmaste åren klaras utgiftstaken alla år. Men säkerhetsmarginalerna som behövs för att beakta osäkerheter i prognosen är mindre än vad som är önskvärt 2016 och 2017”, uppger myndigheten.

Utöver den kraftiga ökningen av migrationsutgifterna ökar även utgifterna för sjukpenning mycket i år och nästa år. Flera andra utgiftsområden ökar tämligen kraftigt nästa år till följd av förslag i budgetpropositionen, heter det vidare.

Sveriges BNP-tillväxt förutspås bli kalenderkorrigerade 3,0 procent under 2015 och 3,1 procent 2016, enligt myndigheten. Det kan jämföras med föregående prognoser från september där BNP förväntades växa med 2,7 procent i år och med 2,5 procent nästa år.

”Den underliggande tillväxten i ekonomin är god och BNP ökar i år och nästa år med cirka 3 procent. Både kommunal och statlig konsumtion ökar kraftigt nästa år och bidrar till BNP-tillväxten, främst till följd av det stora antalet asylsökande. Den starka tillväxten ökar efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningen ökar med 220 000 personer mellan 2014 och 2017. Arbetslösheten sjunker till 6,3 procent 2017 för att därefter stiga igen”, skriver Ekonomistyrningsverket.

En stor osäkerhet i prognosen är bedömningen av antalet asylsökande vilken har en stor betydelse för de offentliga utgifterna men indirekt också för den makroekonomiska utvecklingen och skatteintäkterna.

Myndigheten räknar med att den svenska statens budgetsaldo uppgick till -72 miljarder kronor under 2014, samma bedömning som i september. 2015 bedöms nivån hamna på -39 miljarder (-38), 2016 på -34 miljarder (-27), 2017 på -35 miljarder (-15) och 2018 på -15 miljarder (+9). För 2019 spås ett överskott på 14 miljarder kronor (+38).

Motsvarande siffror för det underliggande budgetsaldot enligt november-prognosen är -58 miljarder kronor för 2014 (-58), -39 miljarder för 2015 (-27), -30 miljarder för 2016 (-20), -26 miljarder för 2017 (-5), -9 miljarder för 2018 (+15) och +13 miljarder för 2019 (+38).

ESV förutspår nu att den offentliga sektorns finansiella sparande, alltså landets budgetsaldo, uppgick till -67 miljarder kronor under 2014 (-75). För 2015 väntas saldot bli -42 miljarder kronor (-52), för 2016 -47 miljarder (-50), för 2017 -57 miljarder (-38) och för 2018 -50 miljarder (-22). För 2019 spås ett budgetsaldo -37 miljarder kronor (-2).

Mätt i procent av BNP bedöms saldot för den offentliga sektorns finansiella sparande för 2014 ha uppgått till -1,7 procent (-1,9 procent enligt föregående prognos), enligt ESV. För 2015 spås ett saldo på -1,0 procent (-1,3) och för 2016 -1,1 procent (-1,2).

 

 



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.