USA-börsen: Dyra optioner halverar vinsterna

Genomsnittligt p/e för USA-börsen är egentligen 63. Deredovisade vinsterna 1998 skulle nämligen halveras om deanställdas optioner redovisades som en kostnad. Och Nokia skulleha redovisat förlust.
21 april 1999 08:00

Beräkningar av genomsnittligt p/e (price/earnings) för de 500största företagen i USA brukar idag hamna kring 30. Utfalletberor främst på om man räknar på de redovisade vinsterna 1998eller på vinstprognoser för 1999 eller 2000.Därmed påstår man att aktiekursen (price) i snitt är 30 gångerhögre än vinsten per aktie (earnings) i amerikanska storbolag.Redan detta anser många tyder på att de amerikanska aktierna ärövervärderade. Men allt fler varnar dessutom för att de vinster som deamerikanska företagen redovisar inte tar hänsyn till kostnadernaför aktieoptioner till de anställda. En av de hårdastekritikerna är Warren Buffett, berömd aktieguru och en avvärldens rikaste män.Om optioner inte är en slags kompensation, vad är de? Omkompensation inte är en kostnad, vad är den? Och om kostnaderinte ska vara med när vinsten beräknas, var i hela världen skade ta vägen? brukar Warren Buffett fråga enligt senaste numretav tidningen Barron”s.

Halverade risker

Orsaken till att kostnaden för optionerna inte behöver redovisassom en kostnad enligt nuvarande redovisningsregler är att det ärbolagsstämman som beslutar om emissioner till de anställda. Mendessa nyemissioner späder förstås ut vinst per aktie.Andrew Smithers, en välkänd engelsk aktieananlytiker, har räknatut att om de största USA-företagen hade redovisat kostnadernaför optioner till de anställda så skulle de redovisade vinsternaha minskat med i snitt 56 procent 1997 och 50 procent 1998.Justerat för de verkliga kostnaderna för emitteradeaktieoptioner skulle företagen i amerikanska Standard & Poor 500börsindex enligt Andrew Smithers ha haft ett p/e-tal på 63 vidslutet av 1998. Ett bra exempel på hur stora kostnaderna kan bli ärNokia, som redovisade en vinst på 21,8 miljarder kronor för 1998.Samtidigt äger de anställda optioner att köpa 64.400.000 aktier långtunder börskurs och eftersom börskursen under 1998 (omräknat förförra veckans split) steg från 139 till 487 kronor ger det enkostnad på totalt 22,4 miljarder kronor under 1998. Justerat föroptionerna skulle Nokia alltså ha redovisat en förlust på 600miljoner kronor förra året.

Stora kostnader

Nokias aktiekurs har fortsatt upp i år, till 640 kronor närdetta skrivs. Det ger aktieägarna en kostnad hittills i år påytterligare tio miljarder kronor.Den starka lobby som försvarar att optioner till de anställdainte behöver bokföras som en kostnad menar att de enbart ger enkostnad för aktieägarna (som förlorar en del av sitt ägande),inte för företaget. Svagheten med detta argument är förstås attföretagets vinstberäkning är till just för att visa utfallet förägarna.

Riskerar undergräva förtroendet

Dessutom finns ett mer pragmatiskt argument, nämligen att omoptionerna skulle redovisas som en kostnad så skulleaktiekurserna falla och det skulle både ägare och anställdaförlora på. Att det finns många som tjänar på att sanningenförtigs gör förstås att frestelsen att vilseleda omvärlden ökar.Men vilseledande bokföring riskerar förstås att på siktundergräva förtroendet för aktiemarknaden.

BILDTEXT: Börsyran gör företagslednigar med optioner välbeställda – menkostnaderna riskerar att äta upp stora delar av vinsterna.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Relaterade artiklar

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.