USA-företagen: Hoten

På samma sätt som de japanska företagen inte var såoövervinnerliga som de såg ut att vara på 1980-talet så är deamerikanska bolagen inte i så särklassigt skick som man kan tro.Förvisso är USA:s ekonomi i bättre balans än Japans var närspekulationsfebern var som hetast i Tokyo för tio år sedan.Budgetunderskottet är borta, både i delstaterna och för denfederala regeringen. Konkurrenskraften är också god. Någonspirande kostnadsinflation märks inte i det amerikanskanäringslivet. Men det finns orosmoment. Ett sådant är handelsbalansen.Underskottet i utrikeshandeln väntas öka från 220 miljarderdollar 1998 till 320 miljarder 1999. Även i övrigt går trenden iutrikesbetalningarna åt fel håll. USA importerar kapital i storskala och övergick i slutet av 1980-talet från att varafordringsägare till att ha en nettoskuld gentemot omvärlden.Hittills verkar detta inte vara något större problem -avkastningen på investeringar i USA är så god att utlänningargärna vill hålla sina tillgångar i dollar. Men om dagens trendhåller i sig kommer USA:s utlandsskuld år 2010 att vara 50procent större än dess utlandsfordringar, vilket är en extremsiffra för ett modernt industriland.

Om Wall Street skulle vända nedåt lika drastiskt som i höstas,kanske på grund av Brasilienkrisen, och sedan stanna kvar på dennivån skulle det antagligen påverka ekonomin negativt. Hurnegativt? Effekterna kan bli stora. Men de kan också bli småeftersom medelamerikanen – till skillnad från de rika – harrelativt litet pengar satsade på börsen. En panikutförsäljningav fondandelar är inte given.Ett annat hot är teknikfaktorn. Kan det vara så att USA börjaratt förlora sitt försprång inom högteknologin? En del teckentyder på det. Michael Dell, grundare till datakometen med sammanamn, uppger att internetförsäljningen till kunder i Europa nuvisar samma ökningstal som de gjorde i USA för två år sedan.Men även om IT-vågen är en engångseffekt behöver det inte varanågot akut hot mot de amerikanska företagen. Visserligen gårallt snabbare nu, men effekterna av IT-revolutionen lär hålla isig i många år till. Electriciteten fick sitt genombrott förstpå 1930-talet, när denna kraftkälla hade existerat i 50 år.

Industrialiserade tjänster driver utvecklingen

Tjänstesektorns expansion förklarar USA:s ekonomiska succé.Fyra femtedelar av amerikanerna jobbar i sektorer som ärskyddade från internationell konkurrens. Ändå har USA kunnathålla omvandlingstrycket i dessa branscher på en hög nivå.Delvis beror det på att gränsdragningar är svåra att göra. ÄrGeneral Electric – där den mesta vinsttillväxten kommer frånmedia och finanser – egentligen ett industriföretag?Tjänsteinnehållet är också stort inom ren tillverkningsindustri.Hela 40 procent av budgeten för Boeings nya jetplan 777 bestårav programvarukostnader.Det är belysande att titta på branschfördelningen för NewYorkbörsens S&P 500-index (de 500 största bolagen).Framtidsbranscher som läkemedel, informationsteknik, telekom ochmedia svarar för nära 60 procent av börsvärdet, vilket äravsevärt högre än på börserna i Europa. Abby Cohen, strategichefpå Goldman Sachs, pekar på att bolag i dessa branscher ofta ärvärldsledande och att det mesta därför tyder på att de kommeratt klara en nedgång i världsekonomin bra.Alla tjänster är dock inte av det avancerade slaget. Men detcentrala är att USA lyckats rationalisera – ellerindustrialisera – även många av dessa verksamheter under1990-talet, framför allt med hjälp av IT. Detta är en viktigorsak till att arbetskraftskostnaderna hållits nere.Det har förekommit en del strejker på senare år, exempelvis påGeneral Motors, United Parcel Service och Caterpillar. Alladessa arbetskonflikter har dock ägt rum i traditionellabranscher och har inte utlöst någon påtaglig lönepress uppåt.