USA: Guldålder i sikte
Har den amerikanska ekonomin kommit in i en ny ekonomisk era,där varaktigt hög tillväxt utan inflation är möjlig? Attproduktiviteten även förra året ökade ovanligt snabbt kan varaett tecken på det. Det innebär i så fall att USA till sluthåller på att ta sig upp ur den svacka som inleddes för snarttrettio år sedan.Tvärtemot vad många tror, särskilt efter 1990-talets långahögkonjunktur, har ju USA haft mycket svagproduktivitetstillväxt ända sedan i början av 1970-talet. Dethar även Europa, men i USA har den faktiskt ökat ännulångsammare. Även under första halvan av 1990-talet varproduktivitetstillväxten svag, trots att många började prata omen ny ekonomisk era redan för några år sedan.Bortsett från 1992, när produktiviteten inom näringslivet ökademed drygt tre procent, låg ökningstakten under en procent undervarje år fram till och med 1995. Och uppgången under 1992berodde säkert på att konjunkturen vände uppåt. Under 1991 föllju BNP med nästan en procent och 1992 ökade BNP med 2,7 procent.När ekonomin återhämtar sig stiger produktiviteten nästanautomatiskt i och med att utnyttjandet av befintliga resurserökar.
Anmärkningsvärt
Att produktiviteten fortsätter att öka efter sju årskonjunkturuppgång är mera anmärkningsvärt. Då har redan deenklaste greppen tagits och risken ökat för att företagen väljeratt höja priserna, snarare än att anstränga sig ännu mer att ökavolymerna. Men så har det uppenbarligen inte alls blivit den härgången.Under de senaste tre åren har produktiviteten ökat med i snitttvå procent per år. Det är dubbelt så mycket som snittet för desenaste tjugo åren. Att produktiviteten har ökat så pass mycketär förklaringen till att tillväxten har kunnat ligga mellan treoch fyra procent samtidigt som inflationen har fallit tillhistoriskt extremt låga nivåer.
Bättre betalt
Att amerikanerna har blivit mer produktiva märks också ilönekuverten. Förra året ökade reallönerna med 2,6 procent, denstörsta uppgången på tolv år. Och det behöver inte alls varanågot oroväckande tecken på att alltför höga löneökningarförebådar slutet på konjunkturuppgången. Med snabbareproduktivitetsökningar har ju företagen råd att betala mer utanatt det tär alltför hårt på vinsterna. Löneökningarna innebaratt de så kallade enhetsarbetskostnaderna ökade med 2,0 procent.Det är något mer än vad OECD räknar med för EU-länderna ochinnebär alltså att konkurrenskraften gentemot Europa naggas ikanten. Men skillnaden är så liten att den knappast har någonavgörande betydelse. Och med tanke på att arbetslösheten är nerepå strax över fyra procent, den lägsta nivån på decennier, ärdet oerhört imponerande att löneökningar och inflation är sålåga som de är.Utvecklingen mot slutet av året blev till och med ännu bättre änunder året som helhet. Under sista kvartalet ökadeproduktiviteten med nästan fyra procent (från tredje kvartaletuppräknat till årstakt). Lönerna ökade med ungefär lika mycket,vilket innebar att enhetsarbetskostnaderna inte steg alls. Ändåfick löntagarna en reallöneökning på ungefär två procent.
Skeptiker
Men det finns fortfarande många som är skeptiska till talet omden nya ekonomiska eran. Tre år är i dessa sammanhang en korttid. Många bedömare menar fortfarande att uppsvinget förproduktiviteten kan vara konjunkturbetingat. Säkert är i allafall att det finns mera fog för att börja tro på den nya eran ändet fanns för ett par år sedan.Om de senaste årens uppsving för produktiviteten är början på enny trend ser det verkligen ljust ut för amerikanerna. Denlångsiktiga tillväxten bestäms ju dels avproduktivitetstillväxten, dels av befolkningstillväxten.Om produktiviteten verkligen skulle kunna öka med ett parprocent om året även på längre sikt och arbetskraften fortsätteratt öka med mellan en och två procent så blir den långsiktigthållbara tillväxten faktiskt så hög som mellan tre och fyraprocent. Då blir de senaste årens fantastiska utveckling intealls extrem – utan tvärtom helt normal.
Tre starka år
Produktivitet i näringslivet
Procentuell förändring från föregående år.
1960-1973 2,61973-1979 0,31979-1995 0,71996 2,71997 1,51998 2,3
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.