Utrikeshandelns bräckliga tillskott

I april steg exporten mer än på länge och överskottet i handelsbalansen blev 13,6 miljarder kronor, vilket var betydligt större än väntat. Exporten steg kraftigt med 11,7 procent, den största uppgången sedan i januari 2001, medan importen däremot precis nådde över förra årets nivå.

En del av uppgången förklaras dock av rena kalendereffekter. På grund av påsken var det två vardagar fler i april i år än förra året. Men även om man rensar för det ser det ut som om exporten har tagit fart. Importen ser dock fortsatt svag ut, särskilt med hänsyn tagen till påskhelgen.

Rejäl tillväxtimpuls

Svag import och stark export betyder att utrikeshandeln bör ha gett den svenska ekonomin en rejäl tillväxtimpuls. Hur stor får vi veta den 6 juni när Statistiska Centralbyrån, SCB, presenterar sin första skattning av tillväxten under det första kvartalet. Det paradoxala är att överskottet i utrikeshandeln ändå inte behöver betyda att den totala tillväxten blir högre.

Utrikeshandelns utveckling hittills i år kan till och med ses som ett svaghetstecken för ekonomin som helhet. Eva Christina Horwitz, ekonom på Handelsbanken, pekar på att den svaga importen kan betyda att investeringsutvecklingen är betydligt svagare än väntat. Importutvecklingen kan också tyda på att lagerneddragningen har varit större än väntat hittills i år. Det kan i så fall helt äta upp bidraget från utrikeshandeln.

Hur blir det då under resten av året? Det är förstås ytterst osäkert, men det vore konstigt om importen låg kvar på så här låga nivåer samtidigt som konjunkturen i allmänhet fortsätter uppåt. Åtminstone när det gäller den privata konsumtionen vore det oerhört förvånande om den inte ökade ganska mycket i år. Inkomstökningen på nästan fem procent i fasta priser (enligt Konjunkturinstitutets prognos) är den största sedan 1961. Under 1986 och 1987 ökade inkomsterna nästan lika mycket som i år, med 4,4 och 4,6 procent och då ökade också konsumtionen snabbt med nästan fyra procent per år.

Därför är det inte så troligt att utrikeshandeln höjer tillväxten särskilt mycket under 2002 som helhet. Faktum är att utrikeshandelns bidrag till tillväxten troligen till och med blir mindre i år än förra året. Då minskade nämligen importen av varor och tjänster kraftigt med nästan fyra procent. Det uppvägde mer än väl att även exporten föll. Resultatet blev att utrikeshandeln bidrog med så mycket som 1,0 procentenheter av den totala tillväxten på 1,2 procent.

Mer pessimistisk

I år blir det troligen mindre. Handelsbanken, som tror att exporten ökar med drygt fyra procent samtidigt som importen ökar med knappt fyra procent, räknar med att det ger ett bidrag till tillväxten med 0,6 procent i år. Konjunkturinstitutets (KI) prognos från i mars var betydligt mer pessimistisk. Enligt den skulle exporten bara öka med 1,2 och importen med 1,7 procent i år. Utrikeshandeln skulle därmed till och med dra ner tillväxten med ett par tiondels procentenheter. Sven-Erik Sveder på KI håller dock med om att exporten har gått oväntat starkt de senaste månaderna och gissningsvis ser det därför litet ljusare ut i nästa prognos som presenteras om några veckor.