Valutor åt fel håll
Dollarn stärks mot euron, men försvagas mot den japanska yenen.Det är tvärtemot hur utvecklingen borde bli på litet längresikt.Så gott som alla bedömare tror att den amerikanska ekonomin skadämpas. Dessutom innebär införandet av euron att dollarn fårhårdare konkurrens i rollen som tillflykts- och reservvaluta.Det stora underskottet i den amerikanska bytesbalansen bör ocksåtynga dollarn. (se special sid. 24-27) Därför tror många attdollarn på sikt kommer att försvagas mot euron. Att den japanskaekonomin är så svag talar däremot för att dollarn borde stärkasmot yenen. Det skulle ju stärka den japanska konkurrenskraftenoch underlätta en återhämtning.
Tvärtom
Men om man tittar några månader bakåt så har det blivit precistvärtom. Det konstigaste är utvecklingen av den japanska yenenoch de japanska räntorna. Sedan i somras har yenen stärkts medungefär tjugo procent mot dollarn. En förklaring till yenensuppgång är att de långa räntorna har stigit dramatiskt under desenaste månaderna. Högre avkastning på japanska obligationer hargjort dem mer attraktiva än tidigare. Men hur kan det då kommasig att räntorna har stigit så kraftigt? Förväntningar om attdet snabbt växande budgetunderskottet i högre grad än tidigareska finansieras genom upplåning på obligationsmarknaderna verkarvara den viktigaste förklaringen.Men en starkare yen och högre långa räntor stramar åt ekonominoch gör det svårare för Japan att komma igen efter förra åretsdjupa nedgång. Det finns dock en positiv effekt av uppgången ide långa räntorna. Högre långa räntor och fortsatt mycket lågakorta räntor innebär att bankerna får en möjlighet att tjäna endel genom att de får billig upplåning på den korta sidan och kanlåna ut till högre ränta på längre löptider. Det var ett medelför att lösa den amerikanska bankkrisen i början av 1990-talet.Samma metod kanske kan bidra till att underlätta situationenäven i de japanska bankerna.
Ohållbart
Men många bedömare menar att situationen är ohållbar. Att denjapanska ekonomin är så svag innebär att den japanska yenen baramåste falla så småningom. Finansieringen av budgetunderskottetborde ske med hjälp av sedelpressarna (det vill säga tillexempel upplåning i centralbanken eller något annat sätt sominnebär att penningmängden tillåts öka) i stället för attfinansieringen på kapitalmarknaden ökar och därmed pressar uppräntorna. Centralbanken har dock hittills stått emot regeringensuppmaningar att börja köpa statspapper i större omfattning.Att euron har försvagats så pass mycket mot dollarn har nogockså förvånat en del. Efter den lyckade inledningen höll sigeuron omkring den inledande nivån på 1,18 mot dollarn. Men underde senaste veckorna har euron försvagats ordentligt och imåndags eftermiddag kostade en euro bara mellan 1,12 och 1,13dollar. En svag utveckling i framför allt Tyskland har skapatförväntningar om att den europeiska centralbanken sänker räntanunder våren. Den fortsatt starka utvecklingen i USA innebärdäremot att räntorna väntas ligga kvar på dagens nivå. Lägreeuropeiska räntor och oförändrade amerikanska gör dollarnrelativt mer attraktiv.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.