Världens marknader följer råvaruhajarna

Vilket oväsen! Ljudet av 816 adrenalinstinna handlare som skriker ut sina köp- och säljorder studsar upp till besöksbalkongen. Det är ett larm präglat av desperation, ångest eller glädje. Eller allting på en gång.

– Det här är ingenting, säger presschefen Anu Ahluwalia och öppnar det fönster som skiljer oss och balkongen från handlarna.

Och volymen fördubblas, från imponerande till öronbedövande. Och till en bevisligen skadlig nivå för den som har känsliga öron och utsätts för eländet alltför länge. Men det är smällar man får ta om man arbetar som handlare på Nymex, New York Mercantile Exchange, världens största marknadsplats för råvaruterminer. Och till skillnad från de allra flesta andra börser, exempelvis Stockholmsbörsen och Nasdaq, är det alltjämt så kallad golvhandel som dominerar på Nymex. Men det engelska namnet på golvhandel, “open outcry”, ger en bättre bild av vad det handlar om, för det är verkligen skrik kombinerat med ett blixtsnabbt och till synes obegripligt teckenspråk som avgör affärerna.

Man kan tänka sig att mäklarnas skrikande har intensifierats de senaste åren, för här handlar man med några av de hetaste varor som finns just nu: terminer och optioner för olja, naturgas, bensin, guld, silver, koppar och platina, bland annat. Och det är här, i en fönsterlös hangarliknande lokal några hundra meter från Ground Zero längst ned på Manhattan, som oljepriset har lyfts upp till nya rekordhöga nivåer under sommaren.

Varje råvara har sin egen “trading pit”, en handlargrop i form av en mindre amfiteater som kan varieras i storlek beroende på hur stort intresset är. Störst gropar i dag har olja och gas, och det är runt dessa två det skriks mest. Det fungerar som en gårdsauktion, med den skillnaden att det inte finns någon modererande utropare. I stället ropar alla och kan både köpa och sälja bäst de vill. Den som lyckas maka till sig en bra plats runt gropen och har en röst som tränger igenom alla andra genomträngande röster har det förspänt, vilket uppges vara förklaringen till att endast två av de 816 handlarna är kvinnor.

Det är ett fysiskt jobb, och många av mäklarna har tidigare varit idrottsmän på elitnivå. Ibland är armbågarna lite väl vassa, och visst har det hänt att det slutat med handgemäng. Ett gammalt finansdjungelordspråk säger att från Nymex åker man antingen i limousin eller i ambulans. Sedan en tid tillbaka finns dock en sjukvårdsgrupp, utrustad med bland annat en defibrillator, på plats i huset.

– Det händer att det blir slagsmål, men under tiden man slåss riskerar man ju att gå miste om en affär, så därför är det inte så vanligt, säger Anu Ahluwalia.

Nej, snytingar är inte så vanliga. I stället är det tre helt andra risker som handlarna löper: förlorad röst för att man skriker så mycket, nedsatt hörsel för att alla andra skriker så mycket, samt fotvalv som klappar ihop för att man står och väger på fötterna så länge.

En svensk arbetsmiljöinspektör skulle snabbt hitta ytterligare ett hot mot handlarnas hälsa: stress. För så här går handeln till: Längs med väggen finns de olika mäklarfirmornas bås där de tar emot order från sina kunder, mest per telefon. Ordern noteras av en handlarassistent som springer så fort han kan (eftersom han själv vill avancera och bli handlare) ned till gropen, förhoppningsvis utan att snubbla på någon av alla de telefonsladdar som likt ett spindelnät löper kors och tvärs genom lokalen. Handlaren delges ordern, letar upp en potentiell motpart och börjar skrika och signalera. Färgglada kavajer eller skjortor med identitetsnummer på bröstet underlättar igenkännandet. Mest synliga är de blåa med ett stort rött “M” på ryggen; de jobbar för Man Financial, den största aktören på Nymex.

Handflator i en tryckande rörelse utåt mot gropen betyder att du vill sälja, inåt mot kroppen signalerar att du vill köpa. Olika signaler med fingrarna visar hur många kontrakt du vill handla med, samt vilket pris du är beredd att acceptera. Även om allt ter sig kaotiskt så finns det regler. En av de viktigare är att enbart det bästa budet gäller, varför man inte får bjuda under någon annans högre bud eller försöka sälja till ett högre pris än någon annans lägre. Därmed skapas effektivitet, och onödigt skrikande undviks. Avslut markeras med en pekande rörelse mot motparten och utropet “sold” respektive “done”.

Men skådespelet är inte slut där. Både köparen och säljaren skriver ned affären på ett vykortsstort ark där det ska anges vad som avtalats: råvara, kvantitet, leveransmånad, pris samt handlarens och köparens namn. Inom en minut måste den säljande handlaren ta sitt ark och slänga det (pek- och långfingergreppet dominerar) fem-tio meter ned till mitten av gropen där två Nymexanställda sitter som i en stor soptunna och tar emot. För säkerhets skull har de skyddsglasögon på sig. Arken tidstämplas och deras innehåll matas så småningom in i en dator.

Mellan handlarna och “soptunnan” står gulklädda tjänstemän som lyssnar på handlarna och matar in de senaste avsluten i sina bärbara datorer. Omedelbart rullar de aktuella priserna fram på rummets stora väggskärmar, och ut i världen via nyhetsbyråer och andra informationstjänster. På väggarna finns också stora tv-skärmar där man kan följa utvecklingen av prispåverkande händelser som krig i Mellanöstern eller orkaner i USA.

Varje minut under den fyra och en halv timme långa handelsdagen, klockan 10.00 till 14.30, köps och säljs 1 000 kontrakt. Även om allt går mycket snabbt, så undrar man förstås varför datoriserade system inte har tagit över handeln helt och hållet.

– Transparens, förklarar Anu Ahluwalia.

Den riktiga köparen bakom handlaren är oftast anonym, men “open outcry” ger ändå en unik öppenhet. Till skillnad från vad en datorskärm kan erbjuda ser man hur många köpare respektive säljare som är i farten, och det är lättare att få en “känsla” av vad som händer, av vart marknaden är på väg. Detta skapar i sin tur volym, och det är alltid till golvet som råvaruaktörerna söker sig när det hettar till på marknaden. Men frågan är hur länge de skrikande hårdingarna i Nymex handlargropar kommer att finnas kvar. I fjol gick den Londonbaserade konkurrenten IPE, International Petroleum Exchange, helt och hållet över till ett elektroniskt handelssystem.

På Nymex var man fram tills helt nyligen så övertygad om sitt systems överlägsenhet att en Londonfilial slogs upp så fort IPE beslutat sig för att upphöra med golvhandel. Men efter bara åtta månaders “open outcry” i London har även Nymex Europe nu under sommaren gått över till enbart elektronisk handel. Också i New York smyger sig datorerna in för att handeln ska kunna pågå även när golvhandlarna har gått för dagen.

Men trots utmaningarna från ny teknik och nya konkurrenter står namnet Nymex fortfarande för volym, likviditet och pålitlighet. En stor del av förklaringen till denna kvalitet finns i “locals”, de handlare på golvet som enbart satsar sina egna pengar. De är drygt 300 till antalet, eller 40 procent av alla handlare, och kan jämföras med aktiemarknadens “daytraders”. Men de spelar med helt andra insatser.

För det första måste de komma över ett “seat”, det vill säga ett medlemskap som också ger rätten att handla. Senast, i början av juni, såldes ett seat för 1,2 miljoner dollar, eller drygt 8 miljoner kronor. Man kan också försöka hitta någon som vill hyra ut sin plats, vilket i dagsläget kostar runt 20 000 dollar per månad. Sen är det bara att sätta i gång, men det gäller att ha resurser. De vanligaste handelposterna består av fem till tio kontrakt, och vid exempelvis handel med oljeterminer motsvarar ett kontrakt 1 000 fat olja. I dagsläget ligger priset för en normalstor handelspost alltså på 2,5-5 miljoner kronor.

Den mest namnkunnige av alla “locals” är Eric Bolling, 44 år gammal och specialiserad på handel med naturgas. Han är storvuxen och hes, bär gymnastikskor och kakifärgade byxor (den enda klädregeln som finns på Nymex är att blåjeans är tabu). Eric Bolling bär också en gräslig skjorta i något slags svartvitt tigerrandigtliknande kamouflagemönster, som i den här miljön råkar sticka ut, vilket förstås är precis vad som är meningen. Han var tidigare tredje “baseman” i Pittsburgh Pirates men fick sluta på grund av en axelskada.

Steget från baseboll till råvaruhandel på Nymex kan tyckas långt, men är det ändå inte. Som tredje basman ansvarar man för området runt den tredje av basebollens fyra brännplattor, vilket kräver mycket goda reflexer eftersom det är den spelare i utelaget som står närmast slagmannen. Den tredje basen kallas också för “hot corner”, eftersom det oftast är där som högerhänta slagmäns bollar hamnar. Dessutom kräver positionen styrka, då tredje basmannen är den som har längst att kasta när lågt slagna bollar ska stoppas och kastas till första basmannen som ska försöka bränna slagmannen.

Det må låta som tidernas efterhandskonstruktion, men faktum är att råvaruhandel på Nymex, precis som baseboll, kräver fysisk uthållighet, vinnarinstinkt och en förmåga att ta snabba beslut baserat, på ännu snabbare utförda riskkalkyler. Efter sin sorti från sportens värld stod Eric Bolling och skrek vid oljegropen i åtta år, men rörde sig därefter till andra änden av Nymex lokal och började handla med “natty”, naturgas. Första dagen vid den gropen förlorade han 120 000 dollar – sina egna dollar. Men den dagen har han i flera intervjuer beskrivit som en mycket upplyftande och inspirerande dag.

För hur mycket och hur snabba pengar skulle man inte kunna tjäna på en marknad som är så tuff och volatil att nästan 1 miljon kronor kan vara väck efter några få bets? Eric Bollings förmåga att bara se möjligheter även när han står på ruinens brant har betalat sig. I dag äger han två seats på Nymex, står för 5 procent av volymen i naturgasgropen och drog bara i fjol in 10-15 miljoner dollar, enligt uppskattningar som gjorts av tidningen Trader Monthly.Handeln började med smör och ost 1872
Handeln med jordbruksprodukter i 1800-talets New York var kaotisk, men år 1872 bestämde sig en grupp intressenter för att försöka skapa lite ordning och reda. “Butter and Cheese Exchange of New York” skapades, och där fanns det regler för hur varorna skulle lagras, prissättas och överföras mellan köpare och säljare. Några år senare hade antalet handlade varor utökats och ett nytt namn kom till: “The Butter, Cheese and Egg Exchange”. Men även säljare och köpare av andra produkter, såsom spannmål, torkad frukt och höns, strömmade till, och 1882 kom så det namn som blivit kvar till i dag: The New York Mercantile Exchange. Med tiden försvann de jordbruksprodukterna till förmån för industriråvaror. 1994 slogs Nymex samman med The Commodity Exchange, eller Comex, som har kvar sitt namn i Nymex-gruppen än i dag och svarar för handeln av guld, silver, koppar och aluminium. Nymex sköter råolja, eldningsolja, gas, naturgas, propan, kol, elektricitet, platina och palladium. __________________________________________________________

Handel i avtal – inte råvaror
En termin är ett kontrakt där det avtalats om leverans av en viss vara vid en viss tidpunkt i framtiden. Terminer är standardiserade vad gäller varans kvalitet och kvantitet samt tid och plats för leverans. Den enda variabeln är priset, och det sätts i handeln på exempelvis Nymex. Skillnaden mot optioner är att en termin är ett bindande avtal medan en option är just en option, som alltså ger rätten men inte skyldigheten att köpa eller sälja. Det är sällan som den underliggande varan i en termin som handlas på Nymex fysiskt verkligen levereras. I stället används terminerna oftast för hedging, eller säkring. Ett företag som utvinner olja kan exempelvis sälja oljeterminer för att säkra intäkten ifall oljepriset skulle falla. Om oljepriset i stället stiger, så täcks terminsförlusten av det ökade värdet på den faktiska oljan. Ett andra exempel: Ett företag som köper in koppar till sin produktion kan vilja köpa kopparterminer för att säkra sin råvarukostnad. Sålunda kan risken begränsas och ojämnheter i intäkter respektive utgifter jämnas ut genom att en förlust på den ena marknaden kompenseras av en vinst på den andra.