Varning för ras

Dollarn har fallit en hel del under de senaste månaderna. Det kan vara början på en större nedgång.

Det har sagts förr och kan sägas igen. Dollarn är övervärderad. Det påståendet har fört med sig att många redan har förlorat pengar på att de har räknat med en fallande dollar, eftersom den fortsatt att stiga till allt högre höjder.

Nu är dock de flesta överens om att dollarn är övervärderad. Något som förr eller senare brukar betyda att den faktiskt faller. Problemet är bara att en valuta kan vara såväl över- som undervärderad under långa perioder, till och med flera år. Även i mitten av 1980-talet, när dollarn var på topp förra gången, var det många som fick äta upp sina prognoser om en fallande dollar innan de till slut fick rätt och dollarn föll som en sten.

Liknande nedgång

Det är förstås omöjligt att säga om det är en liknande nedgång som har inletts nu, men det vore inte förvånande. Sedan i februari har dollarn fallit med sex, sju procent mot både euro och yen. Utvecklingen mot kronan ser ungefär likadan ut och nu kostar en dollar drygt 9,90 kronor mot omkring 10,60 i februari.

Att förutspå valutautvecklingen är oerhört svårt och att gissa på oförändrad kurs är en gissning så god som någon. Teoretiskt korrekt är att gissa på den kurs som ränteskillnaderna mellan två valutor motiverar. Det skulle i så fall betyda att dollarn borde stiga i värde mot euron och sjunka mot yenen. Även mot kronan borde dollarn stiga. Amerikanska räntor ligger ju lägre än de europeiska men högre än de japanska.

Inte rimligt

Men mot bakgrund av utvecklingen i de reala ekonomierna verkar det inte rimligt. Japan har visserligen stora handelsöverskott mot USA. Men en svag ekonomi där priserna faller innebär att en rejäl försvagning av dollarn, allt annat lika, skulle förvärra situationen. Japan behöver en svag valuta så att exporten kan bidra till tillväxten samtidigt som stigande importpriser kan hjälpa till att sätta stopp för deflationen.

Mot euron och även mot kronan talar ränteskillnaderna i stället för en förstärkning av dollarn. Det förefaller inte heller rimligt. I alla fall är det uppenbart att svenska företag med dagens dollarkurs har en mycket bra konkurrenskraft gentemot USA. Den svenska exporten till USA har ökat snabbt och USA passerade nyligen Tyskland som Sveriges största exportmarknad (se artikel i Affärsvärlden nummer 20). Samtidigt har importen därifrån utvecklats mycket svagt.

Att de svenska företagen tycker att dagens dollarkurs är förmånlig är också tydligt. Affärsvärlden har talat med några av skogsföretagen och alla framhåller att de knappast spekulerar i en viss valutakursutveckling. Flera bedömer det dock som lämpligt att låsa in något mer än vanligt av sina flöden till dagens eller de senaste månadernas kurser. Billerud brukar säkra hälften av sitt nettoflöde i utländsk valuta men har nu gjort ett undantag och säkrar 100 procent på 15 månader. Genomsnittskursen som man har låst in ligger enligt Nils Lindholm på 10,60 kronor. Företaget bedömer att valutasäkringarna har höjt årsvinsten med omkring 100 miljoner kronor.

Säkra Holmen

Även Holmen har säkrat sig mer än vanligt. Om dollarn blir en krona billigare bedöms det dra ner resultatet med ungefär 100 miljoner kronor. Eftersom det har funnits farhågor om att dollarn skulle börja falla har man under det senaste halvåret successivt förlängt valutasäkringarna. Allt är säkrat för år 2002 medan cirka två tredjedelar är säkrat för år 2003.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.