Zenecas miljöproblem

Zenecas miljöproblem ska inte underskattas. Miljöskulden i USApå nästan 4 miljarder kronor kan bli större när saneringenpåbörjas.

Med tanke på den kritik som riktats mot Astra-Zeneca affären vardet bara en tidsfråga innan miljönproblemen skulle komma upp påbordet. På Zenecas bolagsstämma var genmodifierad mat en storfråga. Och i förra veckan varnade miljöpartiet Astras aktieägare för denstora miljöskulden i Zeneca.

Genmodifierad mat

Miljöproblemen är väl kända. Genmodifierad mat är en stor frågai Storbritannien, liksom i övriga norra Europa. Däremot finnsinte samma oro i södra Europa, inte heller i USA som hade enstor debatt i ämnet på 1980-talet. Konsument- ochmiljöorganisationer är mycket skeptiska till genmodifierad mat inorra Europa. Eftersom många konsumenter är tveksamma har ocksåaffärskedjorna intagit en restriktiv hållning.Zeneca har bland annat tagit fram en genmodifierad tomat. En gensom är aktiv i mognadsprocessen har fått sitt beteendeförändrat. Tomaterna tål därmed långa transporter och ruttnarinte så lätt. Flera företag inom området agrokemi har haft problem medkonsumentoro. Monsanto, som bland annat modifierat en sojabönaså att den är resistent mot bolagets bekämpningsmedel Roundup,har haft svårt att få acceptans för sina produkter i Europa.Zeneca har ett tungt jobb framför sig för att stilla den oro somfinns. Monsanto försökte lösa sitt kommunikationsproblem genomatt anställa en välkänd miljöprofil, Carlos Joly, miljöansvarigvid norska försäkringskoncernen Storebrand. Men han tröttnadeefter kort tid på Monsanto och sade upp sig. Han hade ambitionenatt öppna en dialog med kritikerna, men kände inget stöd frånföretagsledningen. Att Zeneca, med sin inriktning på bekämpningsmedel,har en betydande miljöskuld är inte överraskande. Har man jobbat längemed DDT, som förbjöds på 1970-talet, och dumpat avfall iKalifornien uppstår skador i miljön. Av prospektet framgår attmyndigheterna kräver åtgärder som bedöms kosta 482 miljonerdollar, alltså 3,9 miljarder kronor. Rättegången är inte tänktatt börja förrän 2003.Enligt Arne Jernelöv, professor i biologi och huvudsekreterare iforskningsrådsnämnden, blir det normalt inga utdragnarättegångar. Företagen brukar backa och betala. Men det kan blilånga processer mellan företagen och försäkringsbolagen om vemsom ska stå för kostnaderna.

Miljöskulden underskattas ofta

Jernelöv är Sveriges främste expert på miljöskulder. Hanserfarenhet är att miljöskulden ofta underskattas och visar sigbli större när väl saneringen kommer igång. Då upptäcks skadorsom varit dolda. Ett aktuellt exempel i Sverige är Svenska Foderi Simrishamn där giftutsläpp framkom när man började riva enanläggning.

Zenecas miljöskuld hamnar

i samma härad som de flesta företag som bedrivit miljöstörandeverksamhet i USA: en miljöskuld på 5-10 procent av den aktuellatillgången.Vi antar att de tvingas betala minst 4 miljarderkronor för att sanera i Kalifornien och sätter det iförhållandet till det uppskattade värdet på helaagrokemirörelsen (60-70 miljarder kronor).

Riskerar Astras varumärke

Miljöproblemen i Zeneca ska inte nonchaleras. De har dock inteden digniteten att fusionen Astra-Zeneca äventyras av dessaskäl. Men många aktieägare lär inte tilltalas av att blidelägare i en verksamhet som förknippas medgenmanipulerad mat och DDT-utsläpp. Det riskerar att fläcka neddet varumärke som Astra vårdat så ömt, inte minst genom attligga långt framme på miljöområdet.

BILDTEXT: Zeneca har bland annat tagit fram en genmodifierad tomat.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.