Garanterade introduktioner floppar

VECKANS ANALYSER: Spago Nanomedical, Waystream, Nilörngruppen, SDS, Capio, Balco och Avanza.—KRÖNIKA: Spontant låter det som en fördel om det finns garanter som åtar sig att teckna aktier om allmänhetens intresse för en börsnotering visar sig vara svalt. Med garanter slipper ju investeraren mardrömsscenariot att man tecknar sig i en notering som inte blir fulltecknad. Sanningen visar sig vara tvärtom. Efter snart 100 undersökta börsnoteringar ser Börsplus att mer än hälften av årets garanterade IPO-er har backat med 33 procent eller mer.
Garanterade introduktioner floppar - cf16f342-4f85-4b21-a7a1-5979939527b0fitcroph450q80upscaletruew800s0f2599c46dc4db58830d48257741c11fc2446392

När börsbolag utan kapitalstarka huvudägare gör företrädesemissioner är det vanligt att man betalar ersättning till utvalda externa investerare som garanterar att teckna eventuella aktier som befintliga aktieägare inte tecknar. Garantiersättningen brukar vara 3–10 procent. Överlag är det ett ganska bra fenomen. Nu har det dock spritt sig till börsnoteringar (även kallat IPO-er), ett område Börsplus ägnat mycket tid åt. (Se t.ex artikellänken.)

Grafiken nedan visar samtliga 21 börsnoteringar under 2017 där det funnits garanter med i bilden. Flertalet är riktiga mikrobolag med börsvärden runt 100 Mkr eller mindre. Alla cirklar under linjen har gått back och det syns snabbt att de enstaka bra noteringarna inte kompenserar för de många som gått riktigt uselt. Typiskt sett har garanti-IPO-er backat 35 procent (medianvärde). Räknat på de över 60 andra färska IPO-er som Börsplus tittat på så är medianen istället en uppgång på 14 procent.

Mer än hälften av alla garanterade IPO-er har alltså backat en tredjedel eller mer. Den hemska siffran kan vid första anblick tyckas överraskande. Det låter ju tryggt och bra med en notering som är garanterad.

Men förmodligen är garanter vid IPO-er mest ett tecken på svaghet eller desperation. Styrelsen eller rådgivaren förstår kanske att risken för en flopp är överhängande. Sannolikt har man i preliminära möten med tongivande investerare fått negativ feedback och de som visar intresse kanske kräver ett lägre pris eller en ordentlig garantiersättning för att vilja vara med.

Garanter vid börsnoteringar är ett slags perversion av fenomenet ankarinvesterare, alltså kapitalstarka investerare som åtar sig att teckna i en börsnotering. Här utgår ingen ersättning utan belöningen är att få tilldelning. Teckningsåtagande speglar alltså en vilja att investera i bolaget.

Med garanter är det tvärtom. Belöningen är en garantiersättning och som regel vill garanterna inte ”få på sig” några aktier eftersom det bara händer i ett scenario där emissionen inte blir fulltecknad. I det läget blir säljtrycket ofta massivt när aktien börjar handlas.

Man bör alltså se upp med rådgivare och listor som jobbar mycket med garantikonsortium. Exempelvis G&W Fondkommission och Göteborg Corporate Finance. Ett annat vanligt namn är Eminova, som enligt prospekten dock bara är emissionsinstitut, en rent administrativ tjänst. Troligen finns det här även en ”inofficiell” rådgivare i bakgrunden som bistår med att sätta ihop garantikonsortium. Börsnoteringar där rådgivare undviker att skylta med sitt namn är en klar varningsflagga.

Garanterna är oftast investerare med i småbolagskretsar kända namn som LMK, Oliver Molse, Modelio, familjen Wiman, Gerard Dal, Rune Löderup och Per Vasilis.

Vissa av namnen överraskar verkligen. Man kunde tro att exempelvis LMK, med värden i miljardklassen, skulle ha bättre saker för sig än att jaga garantipengar i skräpemissioner.

Nedan följer denna veckas analysskörd:

Spago Nanomedical

Efter många års arbete är det nu dags för kontrastmedlet SpagoPix att komma in i klinisk fas. Det bästa argumentet för att investera i Spago är att duktiga personer i styrelse, ledning och bland ägarna uppenbart tror på bolaget genom att delta rejält i den pågående emissionen. Om SpagoPix eller systerprojektet Tumorad kan bli framgångar som skapar aktieägarvärde återstår att se.

Waystream

Bredband via fiber är en tillväxtnisch som skapat flera stora kursvinnare på börsen. Hexatronic och Bahnhof är två exempel. Kistabolaget Waystream gynnas av samma trender som de men aktien har inte varit lika bra. Bolaget verkar i en svårare nisch – nätverksutrustning – och tampas med tunga konkurrenter. Intäktsbasen behöver öka ett snäpp för att aktien ska locka på allvar.

Update: Nilörngruppen & SDS

NILÖRNGRUPPEN: Två svaga kvartalsrapporter och en tillväxttrend som avviker klart från senaste årens fina utveckling. Innebär det att man ska man tänka om kring bolagets långsiktiga tillväxtförutsättningar? Vi tror inte det. I så fall finns en uppsida i Nilörngruppen som gör att det kan vara värt att gå mot strömmen och köpa aktien.

SDS: När bolaget kom till börsen i somras lockade den höglönsamma mjukvaruaffären – system för att tanka kontantkortstelefoner i Afrika. Men marginalerna har rasat liksom aktien. Vågar man räkna med en vändning ser aktien ut som ett kap. Vi gör inte det, ännu.

Update: Capio & Balco

CAPIO: Sjukvårdsbolaget handlas kring sina lägsta aktiekurser hittills efter att ha vinstvarnat inför tredje kvartalet. Problemen kan nog vara tillfälliga men reser frågan om vad man egentligen bör betala för en aktie som denna.

BALCO: Med högre värdering och med fallande bostadspriser som följetång i massmedia ter sig inte börsnykomlingen Balco lika attraktiv längre.

Avanza

Nätmäklaren Avanza är ett imponerande bolag som lär ha många års god tillväxt framför sig. Men konkurrenterna jagar allt hårdare och det har vi nog inte helt sett effekterna av än. Dessutom kan kommande EU-direktiv på sikt störa den tidigare så skyddade fonddistributionen. Även bostadsmarknaden är en potentiell oro som kan påverka folks attityd till sparande. Med det i åtanke känns värderingen fortfarande något hög trots årets kursfall. Men det är en aktie värd att bevaka.

Börsplus analyser av aktier på tapeten under veckan:

Capio

Zetadisplay

Inwido

Precise Biometrics

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel finns på www.svd.se. I juli 2019 migrerades denna och ett tusental andra artiklar över från SvD till analystjänsten Börsplus och därefter (april 2020) till Affärsvärlden. I vissa fall har delar av dessa artiklar dessvärre inte följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla tabeller, bilder, formatering eller rutor med tilläggsinfo. Om du vill vara säker på att läsa en artikel med helt fullständig information bör du alltså söka rätt på ursprungsversionen på www.svd.se. Ett enkelt sätt att hitta dit är att via en sökmotor som Google söka på ”SvD Börsplus + [Bolag] och/eller [Rubrik]”.