Flygingenjören som blev filosof

Han föddes i Wien 1889 som yngst i en syskonskara av fem bröder och tre systrar. Hans far hette Karl Wittgenstein, han var stålverksägare och en av Europas rikaste män.

Fadern ville att sonen skulle bli ingenjör och industriman, och informatorer hyrdes för att ge Ludwig passande undervisning i hemmet. Men när fadern märkte att Ludwig inte lärt sig någonting på sju år satte han sonen i en internatskola i Linz. Där blev Ludwig snart mobboffer. En av hans skolkamrater hette för övrigt Adolf Hitler.

Innan Ludwig fyllt 16 år hade två av hans bröder begått självmord. En tredje skulle komma att ta livet av sig tio år senare. Nej, det var nog knappast någon lycklig uppväxt.

Flyttar till England

1906 börjar Ludwig på Tekniska högskolan i Charlottenburg i Berlin. Två år senare flyttar han till Storbritannien och hamnar vid Kite Flying Upper Atmosphere Station, ett ödsligt beläget meteorologiskt institut ute på hedarna i Derbyshire. Här experimenterar han med drakar som förberedelse för att konstruera ett riktigt flygplan. Här träffar han också sin förste vän i livet, studiekamraten William Eccles.

När hösten börjar flyttar de tillsammans till Manchester och skriver in sig vid tekniska fakulteten på universitetet.

Nu kommer Ludwig i kontakt med matematiken och logiken. Under den här tiden har det blivit på modet att försöka använda naturvetenskapens metoder även i de humanistiska ämnena. Filosofen Bertrand Russell i Cambridge skriver på sitt mastodontverk Principia Mathematica, där han en gång för alla ska reda ut matematiken från grunden utifrån dess logiska premisser.

Wittgenstein beger sig till Cambridge, och den 18 oktober 1911 uppsöker han oanmäld Russell. Han säger att Russell har fel i praktiskt taget allt, men att han själv är på väg att finna lösningen på de matematiska och logiska grundproblemen. Med Russells hjälp skriver han in sig som filosofistudent vid Trinity College i Cambridge.

Nu träffar Wittgenstein en ung man vid namn David Pinsent, som han inleder ett kärleksförhållande med. Tillsammans beger de sig till Västlandet i Norge. Här börjar Wittgenstein skriva på den lilla bok som med tiden ska få titeln Tractatus Logico-Philosophicus.

Första världskriget

När han sommaren 1914 befinner sig i Wien för att besöka sin familj bryter första världskriget ut. Wittgenstein anmäler sig som frivillig till östfronten och placeras på en kanonbåt på floden Wisla i Polen. Han befinner sig ofta i stridslinjen, och får flera tapperhetsmedaljer. Men kanske hoppas han på att bli dödad, så att han själv slipper att ta livet av sig. Strax före vapenstilleståndet blir han tillfångatagen, och får tillbringa ett år i ett italienskt läger för krigsfångar.

Under kriget har han skrivit färdigt Tractatus, och han försöker nu få manu­skriptet utgivet. Men han refuseras av inte mindre än 15 olika förläggare. Anledningen är att ingen förstår vad som står i den lilla märkliga boken. Den har inga källhänvisningar, ingen notapparat och inga hänsyftningar till andra filosofer. Den består bara av numrerade lakoniska satser, varav den mest berömda är ”Om det man inte kan tala måste man tiga”.

Enligt Wittgenstein är Tractatus den slutgiltiga lösningen på alla filosofiska problem. Allt som inte står där är bara meningslösa spekulationer.

Till sist publiceras verket i det sista numret av tidskriften Annalen der Natur­philosophie.

Ludwig Wittgenstein hade ärvt en förmögenhet efter sin far, men nu ger han bort allt han äger. Han har beslutat sig för att i Tolstojs anda bege sig ut på landsbygden och sprida kultur som folkskollärare.

Det går inte alls bra. Den koleriske Wittgenstein slår konsekvent sina elever, och efter att slagit en ung sjuk pojke medvetslös tvingas han säga upp sin tjänst och fly från skolan. Han kommer till Wien, där han formger en stor villa åt sin syster Gretl. Det bunkerliknande huset blev färdigt 1928 och står ännu på Kundmanngaße i centrala Wien.

Men nu har Bertrand Russell äntligen lyckats få Tractatus utgiven i en parallellupplaga på tyska och engelska. Det märkliga verket väcker uppmärksamhet. Wittgenstein blir plötsligt berömd, trots att ingen begriper vad det är han egentligen menar.

Motsäger sig själv

1929 återvänder Wittgenstein till Cambridge. Här fixar Russell så att Tractatus erkänns som doktorsavhandling, och vips har Wittgenstein promoverats till filosofie doktor.

Nu börjar Wittgenstein föreläsa regelbundet vid Trinity College. En av hans elever heter för övrigt Alan Turing och ska bli berömd som kodknäckare under andra världskriget.

Under sina föreläsningar ifrågasätter och motsäger Wittgenstein sina teser i Tractatus. När han dör i cancer 1951 har han tagit avstånd från praktiskt taget alla de idéer han hade som ung.

Så kan det gå.