”Höga skatter står i vägen om Sverige ska bli EU:s ledande kunskapsekonomi”

Sverige brukade vara det EU-land där högst andel av den vuxna befolkningen var sysselsatt i kunskapsintensiva yrken. Men nu har Irland gått om, samtidigt som även Nederländerna knappar in. För att Sverige ska behålla sin position som en av EU:s ledande kunskapsekonomier krävs reformer som ökar attraktionskraften för företag, investeringar, och talanger.

För sjunde året i rad har ECEPR i samverkan med Nordic Capital kartlagt fördelningen av kunskapsintensiva yrken i Europa, genom The Geography of Europe’s Brain Business Jobs-index. Tidigare har vi sett att Sverige har en dominerande ställning i Europa, genom att vara EU-landet där högst andel av den vuxna befolkningen var sysselsatt i kunskapsintensiva yrken, inom teknologi, IT, avancerade tjänster och kreativa yrken. I Europa var det tidigare bara Schweiz som hade en högre andel jobb med höga kompetenskrav jämfört med Sverige.

SVERIGE KAN TAPPA FLER PLACERINGAR

I årets index har Irland passerat Sverige, och är tillsammans med Schweiz delad etta sett till andelen vuxna som jobbar med kunskapskrävande yrken. Sverige är numera trea i Europa och tvåa bland EU-länderna. Det är ingen tillfällighet att Irland har sprungit om Sverige – landet har lägre skatter och har lockat till sig teknologiföretag från USA, samt stimulerat det inhemska entreprenörskapet.

Vi ser en risk att Sverige kan tappa ytterligare placeringar, i frånvaron av nödvändiga reformer för att stärka vår attraktions- och konkurrenskraft. Ett annat land som snart kan komma att gå om Sverige är Nederländerna. Mellan år 2014 och 2021 ökade andelen av befolkningen som verkar inom de mest kunskapskrävande jobben med endast 4% i Sverige. I Nederländerna växte andelen med 15% under samma period.

I Sverige är 9,3% av den vuxna befolkningen verksam i högspecialiserade jobb inom teknologi, IT, avancerade tjänster och kreativa yrken. Det är endast något fler än de 9% i Nederländerna som arbetar inom kunskapskrävande sektorer. Om utvecklingen fortsätter som de senaste åren kommer Nederländerna att gå om Sverige.

MÅLET FÖR SVERIGES NYA REGERING

Schweiz, Irland och Nederländerna är liksom Sverige kunskapsnationer som tävlar om att erbjuda en attraktiv miljö för företag, investerare och talanger. En skillnad är att skattekvoten i dessa länder är lägre än i Sverige, vilket stärker förutsättningarna för deras ekonomiska tillväxt. I alla tre länder är levnadsstandarden per invånare högre än i Sverige, vilket är särskilt anmärkningsvärt för Irland som tidigare låg klart efter Sverige.

Sverige kan åter bli EU:s ledande kunskapsekonomi. Här finns kunskapen, arbetsmoralen, intresset från internationella investerare och en kultur av välskötta företag. Det som huvudsakligen står i vägen är de internationellt sett höga skatterna. En viktig målsättning för landets nya regering bör vara att identifiera en reformstrategi för att stärka näringslivets konkurrenskraft.

DE LÄNDERNA HAR FLER SUPERENTREPRENÖRER

För sex år sedan var Stockholm den region i Europa som hade näst högst koncentration av specialistkompetens, men nu har två ytterligare huvudstadsregioner i Europa gått förbi. Ungerns huvudstad Budapest och Tjeckiens huvudstad Prag har idag fler kunskapsintensiva yrkesroller som andel av befolkningen än Stockholm, som halkat ned till fjärde plats.

Vid en kartläggning av de 2 500 mest framgångsrika entreprenörerna i världen – så kallade superentreprenörer – är Sverige det land i världen som har den sjätte högsta koncentrationen av dessa. Även här finns Irland och Schweiz med på den globala topp 10-listan. En internationell jämförelse visar att de länder som har högre koncentration av framgångsrika entreprenörer är de som har lägre skatter för investerare och för företag, stark äganderätt, goda skolresultat och låg nivå av korruption.

SVERIGES POSITION UTMANAS

Sammantaget är Sverige ett av de länder i världen som fortfarande ger bäst förutsättningar för entreprenörskap, specialisering av arbetsmarknaden och innovation. Vi ser dock också att konkurrentländerna relativt sett får allt bättre grundförutsättningar för företagande. Allt fler länder växer snabbare än Sverige och utmanar vår position. Utan en reformambition med sikte på framtiden är det svårt att vända utvecklingen. Morgondagens konkurrenskraft formas av de politiska beslut som fattas idag.

Nima Sanandaji, VD ECEPR (European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform), Klas Tikkanen, COO Nordic Capital