Lindvall: Behåll dina surt förvärvade pengar – kryptofesten är över

Hur kan någon människa välja att satsa pengar på kryptovalutor? De är kort och gott konstruerade som klassiska kedjebrev, skriver Per Lindvall.
Bitcoin har stigit med 25% under årets första veckor. Kan detta vara något annat än en ”dead cat bounce”, frågar sig Per Lindvall.
Bitcoin har stigit med 25% under årets första veckor. Kan detta vara något annat än en ”dead cat bounce”, frågar sig Per Lindvall. Foto: Bored Ape Yacht Club / AP / TT
Kryptovärlden är ett moras. Fjolårets kraftiga prisfall på de stora kryptovalutorna bicoin och ethereum, kollaps för många andra mindre valutor, konkurser för både små och stora aktörer borde göra sektorn till en “no go zone”. Lägg därtill samma utveckling för systerprodukten ‘Non Fungible Token’ (NFT) och inga genombrott för den omhuldade blockkedjetekniken så framstår hela idén om web 3.0 till ett enda stort korthus. Vän av ordning undrar: Hur kan någon vilja växla in sina surt förvärvade ”fiatpengar” mot detta?

Bitcoin, som fortsätter vara den klart största kryptovalutan, föll från toppen på 68 000 dollar i november 2021 till knappt 17 000 dollar i slutet av december i fjol. Vill man göra en ”neutral” betraktelse av detta så kan man se att priserna på kryptovalutor har varit starkt korrelerade med ”techsektorn”, och då i synnerhet aktierna för de bolag som ännu inte tjänar pengar. Det finns förstås en rent mekanisk logik i detta. De snabbt stigande räntorna har drivit upp priset på pengar och alla projekt som behöver eller riskerar att behöva söka ny och väsentligt dyrare finansiering har omvärderats rejält.

Klassiska kedjebrev

Spotify föll exempelvis med 75% under samma period. Men det finns stora skillnader. Spotify är en tjänst som ändå skapar nytta för både användare och inkomster för musikskapare och har en marknadsledande position, som med lite fantasi kan omvandlas till utdelningsbara inkomster. Och detta inom en inte allt för avlägsen framtid. För att kryptovalutor ska hållas flytande så krävs ett ständigt tillflöde av nya insatser, det är kostsamt att dra runt, och det krävs ständigt högre insatser för att värden ska stiga. De är kort och gott konstruerade som klassiska kedjebrev.

Fjolårets utveckling borde rimligen ha avskräckt de flesta som övervägt att kliva på kryptotåget. Efter att ha fallit från 68 000 dollar på toppen till 40 000 dollar, så föll bitcoin ner till 30 000 dollar i samband med kollapsen för ”stablecoinen” Terra och dess ”syster”, kryptovalutan Luna, i början av maj i fjol. Värdet på Terra och Luna, som hade haft ett ”marknadsvärde” på 45 miljarder dollar, föll mot noll.

En månad senare kollapsade den Singaporebaserade ”kryptohedgefonden” Three Arrow Capital och några dagar senare även ”kryptoutlånaren” Celsius, liksom ett antal mindre aktörer. Utvecklingen kan liknas vid en klassisk bank run där stora uttag tvingade fram likvidation av bolagens tillgångar, som snabbt föll i värde. Priset på Bitcoin föll ned mot 20 000 dollar.

STÖRSTA KONKURSERNA – DITTILLS

De båda konkurserna var då de två största inom kryptosfären. Det är högst osäkert hur mycket fordringsägarna kommer att få ut då Three Arrow Capital skulder uppges till 3,5 miljarder dollar och Celsius till 5,5 miljarder dollar, medan värdet på deras tillgångarna är osäkra.

De fallande priserna på kryptovalutor utlöste en febril aktivitet bakom kulisserna under våren och sommaren. Kryptobörsen FTX med huvudägaren Sam Bankman-Fried i spetsen klev vid halvårsskiftet fram som en vit riddare och räddade exempelvis kryptoutlånaren BlockFi.

Nästa ”tipping point” kom i mitten av november när just FTX och dess systerföretag ”hedgefonden” Alameda Research, tillsammans med 100 andra juridiska enheter begärdes i konkurs. Den utlösande faktorn var att konkurrenten Binance likviderade sitt innehav i FTX egen kryptovaluta FTT, vilket fick denna att kollapsa.  FTX hade vid förra årsskiftet värderats till 32 miljarder dollar och hade lockat till sig välrenommerade investerare som Blackrock, Sequoia Capital, Ontario Teachers Pension Plan, Softbank och Singapores statliga investeringsfond Temasek.

SKULDER PÅ ÖVER 10 MILJARDER DOLLAR

I samband med konkursen uppdagades det att FTS sedan starten 2019 kanaliserat kundernas insättningar till Alameda Research, som har använt dem för att ta egna positioner i kryptovalutor, spendera dem på andra ”venture”-projekt, fastighetsköp och politiska donationer.

Konkursförvaltaren har inte publicerat hur stora skulder som FTX-gruppen har, men siffran ”minst 10 miljarder dollar” har nämnts (Bloombergs) och antalet fordringsägare uppges vara över en miljon. Konkursförvaltaren säger sig ha lokaliserat mer eller mindre likvida tillgångar för motsvarande 5 miljarder dollar. En stor del av ”tillgångarna” hade tidigare utgjorts av den egna ”coinen” FTT, där det interna innehavet motsvarade 70% av den utestående stocken. När FTX kollapsade föll Bitcoin under 17 000 dollar.

GAME OVER FÖR KRYPTOKALASET

Någonstans där tycker ”vän av ordning” att det borde ha varit ”game over” för kryptokalaset. Kryptovalutor har inte visat någon större funktionalitet, vare sig som transaktionsmedel eller värdebevarare. Det samma gäller även andra tillämpningar av den så kallade blockkedjetekniken, som ”web 3.0”.

Inga genombrott har rapporterats, men flera högtflygande projekt har avbrutits. Kryptovalutornas ”halvsyskon” Non Fungible Tokens, NFT, har också kollapsat i värde. Bedrägerier och blåsningar har dock varit ymnigt förekommande. Den som vill se en tidslinje över de senare kan gå in på sajten web3isgoinggreat.com.

Flera av de stora kvarvarande aktörerna, som Binance, är lika opakt som FTX. Ingen vet hur dess samlade balansräkning ser ut. Dess egna kryptovaluta BNB är numera den fjärde största sett till marknadsvärdet 47 miljarder dollar. Men 70% av dessa ägs av enheter kopplade till Binance. Parallellen till FTX och dess egna ”valuta” FTT är uppenbar. Möjligheten att manipulera värdet för att blåsa upp sina egna värden och sina ”reserver” är uppenbar.

Samma osäkerhet råder även runt den största ”stablecoinen” Tether, med ett marknadsvärde på 66 miljarder dollar. Tether används för över hälften av alla kryptoaffärer. Men det råder stor osäkerhet om vilka tillgångar som backar upp värdet på Tether.

Trots detta har bitcoin stigit med 25% under årets första veckor. Kan detta vara något annat än en ”dead cat bounce”?

Per Lindvall är frilansjournalist och hemmansägare. 

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



Här hittar du alla krönikor