Någon måste betala

Jätten Pfizer – med svensken Mikael Dolsten som mäktig forskningschef – vann i augusti dragkampen om det lilla cancermedicin­­­före­taget Medivation. Prislappen för det blott tolv år unga San Francisco-bolaget slutade på motsvarande 120 miljarder kronor, tio gånger årets väntade försäljning.

Uppköpsryktena har kretsat kring Medivation i flera år. Bland annat har brittisksvenska Astra Zeneca pekats ut som en möjlig köpare. I förra veckan stod det klart att inte mindre än fyra olika företag hade bjudit upp till dans i denna budstrid.

Varför bjuder Pfizer över 81 ­dollar kontant per aktie nu? När Medivation-aktien gick för 27 dollar på börsen så sent som i februari? Det är inte så konstigt. Det märkliga är i stället att det inte sker fler uppköp.

– I princip finns det hur mycket som helst att göra. Det finns hundratals affärer att göra om bara köparna visste att de kom åt de tilltänkta förvärvsobjekten, säger Henrik Rhenman, namnet bakom Rhenman & Partners healthcare-fond.

Och priserna för forskningsföretag blir mer och mer uppblåsta, också här hemma. Ett av de senaste exemplen på den saken var när läkemedelsjätten Bristol-Myers Squibb i juli köpte det Stockholmsbaserade cancerforskningsbolaget Cormorant. De svenska huvudägarna kan håva in 4,4 miljarder kronor för sitt sex år gamla företag.

– Det är rena rama Klondyke där ute, säger Rhenman.

Guldgrävarhysterin förstärks av de låga räntorna. Och det målbolag som likt Medivation genererar positivt kassaflöde skapar omedelbart högre lönsamhet hos köparen. Inte blir budekvationen sämre av att det mindre bolagets administration, börskostnader och säljkår kan skrotas.

Guldrushen får konsekvenser långt utanför Wall Street och slår igenom på sjukvårdskostnaderna i USA, och med allt kortare eftersläpning, på läkemedelskostnaderna även i exempelvis Sverige.

I Sverige har notan för läkemedelsförmånen skenat och har aldrig varit högre än nu. Enligt statistik från organisationen Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, var kostnaden till och med juli i år 8,5 procent högre än motsvarande period i fjol. Under den senaste tolvmånadersperioden har kostnaderna för förmånen ökat med 7,5 procent jämfört med föregående period. På två år är pris­ökningen 20 procent, säsongsrensat.

Uppgången kommer oväntat efter att utgifterna under åren 2012–2014 föll med cirka 15 procent i takt med att patent­rättigheter löpte ut och dyra originalläkemedel ersattes av generiska kopior.

I USA är debatten om de påstått giriga ­läkemedelsjättarna mer hätsk än i Sverige. Orsaken är att amerikanernas sjukvårds­försäkring i allmänhet inte täcker kostnaderna för just läkemedel. Mediciner får i stället Average Joe betala ur egen ficka. I Sverige går läkemedelsförmånen in och täcker kostnader högre än 2 200 kronor per år. I USA finns i stället rabattsystem som påminner om livsmedelsaffärernas, med kuponger och poäng som kan växlas mot pengar.

Även i Sverige lanserar läkemedelsbolagen nya substanser till mångfalt högre nivåer än föregångarna. Priserna är så höga att läkemedelsköpare världen över slår bakut. Så sent som förra torsdagen fick en immunförsvarsaktiverande cancermedicin, Keytruda, tills vidare nobben av svenska hälsovårdsekonomer.

Tillverkaren, amerikanska Merck, har tidigare fått grönt ljus när det gäller behandling av skinncancer men när bolagen nu ville utöka användningsområdet till en typ av lungcancer blev det nobben. Det inflytelserika NT-rådet, som i praktiken bestämmer vilka mediciner som svenska läkare ska få skriva ut, vill inte att Keytruda ska subventioneras av landsting eller staten. Keytruda kostar runt 1 miljon kronor för ett års ­behandling.

Samtidigt blev det också svenskt nej till en annan ny cancermedicin, Bristol-Myers Squibbs Empliciti, mot en form av benmärgscancer. Medicinen torgförs i USA för motsvarande cirka 1,2 miljoner kronor per år.

Myndigheternas nej har medfört att läke­medelsbolagen ändå accepterat prutmån på de egna taxorna. Rabattfenomenet går ­under namnet riskdelning där landstingen slipper betala för behandling av sjuka som inte blir bättre.

– Kostnaderna man ser för vissa nya läkemedel är falskt hög, säger Mikael Svensson, en av de ansvariga när landstingen med stöd av SKL förhandlar med läkemedelsbolagen om prissättningen på nya mediciner.

Sverige har inte haft riskdelningssystemet tidigare även om det har förekommit i andra delar av Europa. Fördelen för säljarna är att de kan redovisa högre intäkter. En nackdel är att marknaden inte är transparent.

Samtidigt ökar statens sjukvårdnota bland annat på grund av reformen från i vintras om gratis mediciner till barn under 18 år.

Regeringen och sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) har tröttnat på att kostnaderna tillåts variera så mycket år från år och Wikström lovade i början av juni i år att ”en utredning så snart som möjligt” skulle tillsättas för att se över finansiering och prissättning av läkemedel. Syftet skulle vara att garantera att patienterna får tillgång till en ”kvalitativ och kostnadseffektiv behandling” samtidigt som både staten och landstingen får bättre ekonomisk förutsägbarhet. Tre månader senare är fortfarande ingen utredning startad.

nullnull