Sluta hyckla, Gudrun Antemar!

Senast idag får hon rubriken ”Jakten skärps på fifflare” i Dagens Nyheter. Detta trots att fakta är att myndigheten tvingas till akuta besparingar eftersom regeringen viftat bort kraven på utökade anslag.

I Gudrun Antemars värld är det uppenbarligen inga problem:

– Vi gör en genomgång av hur vi på bästa möjliga sätt ska möta nya förutsättningar. Arbetet går ut på att frigöra resurser för den operativa verksamheten, minska handläggnings- och utredningstiderna och öka kapaciteten. Men jag ser också att vi kan vara organiserade effektivare, säger Gudrun Antemar till DN.

För den som följt Gudrun Antemars uttalande i medierna sedan starten 2004 börjar valsen kännas igen. Resurserna är knappa men effektiviseringar ska lösa problemen och allt blir hela tiden bättre.

Ett sätt att mäta Gudrun Antemars effektiviseringar är att räkna hur många gånger ord som börjar på ”effektiv” används i myndighetens årsredovisningar. 2004 användes 22 ”effektiv”-ord. Under 2007 hade antalet ökat till 53. Ökningen märks även i generaldirektörens ständigt positiva utspel i media:

– Vi kommer också att förbättra vårt brottsförebyggande arbete och bygga upp en helt ny kriminalunderrättelsetjänst. Nysatsningen sker genom en omprioritering av resurser inom de ekonomiska ramar som Ekobrottsmyndigheten har. (från pressmeddelande juni 2004)

– Vi har ju inte oändliga resurser men jag är inriktad på att använda resurserna smart så att det inte blir en splittrad bild. (från Affärsvärlden september 2004)

– Vi har gjort en del administrativa rationaliseringar. Det tycker jag är bra. Vi vill använda vår budget för att bekämpa ekonomiska brott på alla sätt och ha så litet administrationskostnader som möjligt. (från TT september 2005)

– Vi närmar oss snabbt dessa mål, utan att EBM fått några resursförstärkningar. Det visar att vi arbetar effektivare i den nya organisationen, hävdar Gudrun Antemar. (från Dagens Industri januari 2006)

– Vad vi ser nu är kraften i den förändring vi genomfört. Det förebyggande och analyserande arbetet har stärkts liksom spaningen. (från Göteborgs-Posten maj 2007)

”Under 2007 har Ekobrottsmyndigheten tagit ytterligare steg i utvecklingen av en modern, effektiv och rättssäker ekobrottsbekämpning.” (från Gudrun Antemars förord till EBM:s årsredovisning 2007)

Sett till de resurser som står till myndighetens förfogande blir dock bilden en annan. Under 2004 fick EBM 341 miljoner kronor i anslag. 2007 hade detta ökat till 374 miljoner kronor, en ökning med knappt 10 procent. Inräknat ökade kostnader innebär det ett knappt märkbart påslag.

Man kan jämföra med Säkerhetspolisen som under samma period ökat budgeten med 31 procent till 785 miljoner kronor.

Man kan också jämföra den faktiska budgeten med EBM:s egna önskemål om att snabbt komma upp i en anslagsnivå över 400 miljoner kronor. Hittills har Gudrun Antemar fått nobben och besparingskravet kommer nu som ett brev på posten.

Det har stormat kring Ekobrottsmyndigheten i princip ända sedan myndigheten bildades och det gäller inte minst sedan Gudrun Antemar tog över som generaldirektör. Under fjolåret var hela myndigheten nära nedläggning.

Men Gudrun Antemar står pall och vänder alltså även de mest negativa beskeden till något positivt. Beteendet gör det enkelt för justitieminister Beatrice Ask att hänvisa till bättre ekobrottsbekämpning samtidigt som budgeten hålls i strypkoppel.

Sanningen är snarare den att Gudrun Antemar internt får kämpa för att upprätthålla status quo samtidigt som den organiserade ekobrottsligheten blir allt mer avancerad och svårutredd.

Frågan är nu hur Gudrun Antemar ska belönas för sin lojalitet. Hon har redan tidigare åtagit sig sidouppdrag som utredare åt justitiedepartementet. Att hon skulle sitta snällt på sin post i fyra år till och förvalta en krympande organisation känns inte speciellt troligt.

Det känns enkelt att slå fast att framtidsprognosen ser ljus ut när det gäller Gudrun Antemars egna karriär. Vad som kommer att hända med den svenska ekobrottsbekämpningen känns betydligt svårare att sia om.