Hanza: Bygger vidare på förvärv

Hanza Holding (16,80 kr) är en av nordens största kontraktstillverkare. Koncernen har även verksamhet i Centraleuropa, Baltikum och Kina. Bolaget tillverkar bland annat kretskort, kablage och kompletta produkter.

Några exempel på välkända kunder är ABB, Atlas Copco, SAAB, General Electric, Getinge och Siemens. Hanza har alltså en spridd kundbas i en rad olika branscher.

Hanza grundades 2008 och har idag cirka 2000 anställda och verksamhet i sju länder. Huvudkontoret ligger i Stocksund utanför Stockholm. Bolaget är noterat på Small Cap sedan våren 2019 och handlades dessförinnan på First North sedan 2014. Största ägare i bolaget är Gerald Engström med 19 procent av aktierna. Engström är grundare av ventilationsbolaget Systemair.

2019 var ett bra börsår för de nordiska kontraktstillverkarna. Några exempel är Note (+91 procent) Inission (+131 procent) och Elos Medtech (+56 procent). Hanza-aktien har släpat efter sektorn och är upp cirka 15 procent.

Hanzas affärsidé är att vara en strategisk tillverkningspartner för kunderna och ta ett helhetsansvar för hela produktionskedjan. Det innebär att Hanza tar ett totalåtagande mot kund och bolaget tillverkar komponenter och sätter samman dessa till en färdig produkt.

Differentieringsfaktorerna bland kontraktstillverkare är generellt sett inte superstora. Hög flexibilitet i produktionen, kundanpassning och korta ledtider är vanliga konkurrensfördelar. Till skillnad från traditionell kontraktstillverkning där kunden beställer enstaka komponenter och sedan monterar produkten själv så har Hanza en konkurrensfördel då det tar ett helhetsgrepp. Hanza menar att de har hög flexibilitet och kan med kort framförhållning öka produktionstakten om kundens efterfrågan skulle öka. Därutöver är ambitionen att öka tillväxten, sänka kostnaderna och minska kapitalbindningen för kunderna.

Marknaden för outsourcad tillverkning växer enligt diverse branschbedömare cirka 3–5 procent årligen beroende på segment. Tillväxten drivs bland annat av att många bolag vill fokusera på deras kärnverksamhet och att produktion av produkter och komponenter således läggs ut till olika kontraktstillverkare. Även ett ökat elektronikinslag i många produkter ökar komplexiteten och är en annan anledning till varför bolagen väljer att anlita kontraktstillverkare som Hanza.

Hanza har en modell där bolaget utvecklar fabriksparker och så kallade “tillverkningskluster”. Konkret innebär det att bolaget samlar de olika tillverkningsteknologierna på gemensam plats för att korta ledtider och minska miljopåverkan, kostnader samt beroendet av andra externa tillverkningspartners. Det skall bidra till höjd konkurrenskraft och lönsamhet för koncernen. Utöver det tillhandahåller även Hanza diverse rådgivningstjänster, dessa utgör än så länge en mindre del av intäkterna.

Bolagets tillväxtstrategi går både ut på att växa organiskt och via förvärv. Hanza har delat upp strategin i olika faser. Under uppbyggnadsfasen har lönsamheten varit svag. Se diagram ovan.

• Uppbyggnadsfas pågick mellan 2008-2013. Start av nya fabriker och förvärv.
• “Sorteringsfas” (2013-2018) strukturering och omvandling till bolagets fem kluster.
• Expansionsfas. Nu befinner sig Hanza i den tredje fasen som handlar både om att trimma och förbättra bolagets enheter så att det blir mer lönsamma samt att att expandera till nya marknader.

Koncernen är indelad i två segment Norden respektive Övriga världen som omsättningsmässigt är ungefär jämstora.

• Norden utgörs av tillverkningskluster i Sverige och Finland. Verksamheten kännetecknas av hög grad av automatisering och enheterna har ett nära samarbete med kundernas utvecklingsavdelningar.
• Övriga världen består av tillverkningskluster i Baltikum (Estland), Centraleuropa (Tyskland, Tjeckien, Polen) samt Kina. Här kännetecknas verksamheten av högt arbetsinnehåll, omfattande komplex montering samt fokus på effektiv logistik.

I Norden har Hanza höga marginaler i linje med andra aktörer som exempelvis Note och Inission. Lönsamheten i övriga världen är betydligt lägre. En orsak är att de olika segmenten delvis befinner sig i olika faser. Tillverkningsenheterna i Norden har exempelvis högre grad av automation.

Enheterna i Övriga världen befinner sig mer i en uppbyggnadsfas och resultatet belastas negativt av ett effektiviseringsprogram. Ledningen verkar se goda möjligheter till att förstärka marginalen inom detta segment under kommande år.

Sommaren 2019 gjorde Hanza ett relativt stort förvärv i form av den tyska kontraktstillverkaren Ritter. Bolaget har tillverkningsenheter i både Tyskland och Tjeckien. Ritter omsatte 42,7 miljoner Euro med ett Ebitda-resultat på 4,9 miljoner Euro. Den totala köpeskillingen uppgick till 12 miljoner Euro (7,2 miljoner euro kontant samt 3 miljoner nyemitterade Hanza-aktier).

Bakgrunden till förvärvet är att Hanza därmed får ett viktigt fotfäste på den stora tyska marknaden samtidigt som Ritters tillverkningsenheter i Tjeckien kompletterar Hanza befintliga verksamhet på ett bra sätt. Konsoliderat omsatte Hanza och Ritter ungefär 2,2 miljarder kronor under 2018.

Hanza har ett antal finansiell mål.

• Genomsnittlig omsättningstillväxt lägst 10 % per år över en konjunkturcykel
• Genomsnittlig rörelsemarginal lägst 6 % över en konjunkturcykel
• Soliditeten ska minst uppgå till 30 %
• Utdelning med ca 30 % av resultatet efter skatt

Första nio månaderna 2019 steg försäljningen med 10,3 procent till 1,5 miljarder. Det var i linje med bolagets tillväxtmål. Ebit-marginalen var 3,2 procent. Sedan Q3 2019 redovisar även Hanza rörelsemarginalen före immateriella förvärvsavskrivningar (Ebita). Exklusive engångsposter relaterat till listbyte, förvärvs- och integrationskostnader var Ebita-marginalen 4,6 procent. Målsättningen är alltså att nå 6 procent på Ebit-nivå på sikt.

Inräknat förvärvet av Ritter skissar vi på att Hanza växer drygt 13 procent under 2020. Ledningen har dessutom flaggat för att marginalen skall förbättras från och med i år. Då både engångskostnader som påverkade 2019 negativt inte upprepas samtidigt som effektiviseringar får genomslag. Vi räknar med att Hanza når 4 procent 2021. En multipel på 9 gånger ger en uppsida på cirka 25 procent.

Konjunkturutsikterna är lite suddiga för branschen generellt. Sommaren 2019 märkte Hanza av en avmattning i efterfrågan. Risken är att konjunkturen viker ned. Skuldsättningen i bolaget är hög och nedsidan i det pessimistiska scenariot stor. Kan Hanza fortsätta att växa och samtidigt närma sig konkurrenternas marginalbild så finns stor uppsida, möjligen en dubblering (optimistiskt scenario).

Som synes i peer-tabellen nedan är värderingarna i sektorn generellt sett ganska låga. Undantaget är Elos Medtech. Anledningen till att Elos värderas högre än att det uteslutande fokuserar på medicinklinik.

Insynsägandet i Hanza är relativt stort. Totalt sett äger insiders cirka 37 procent av kapitalet. Gerald Engström som är största ägare har styrelseplats. Hanzas VD tillika bolagets grundare Erik Stenfors äger aktier för ungefär 7 Mkr (1,30 procent av kapitalet). Stenfors har lång erfarenhet från branschen och har även grundat sektor- och börskollegan Note.

Börsplus slutsats

2019 var ett händelserikt år för Hanza Holding med listbyte, förvärv och effektiviseringar. I den negativa vågskålen finns oron för en vikande konjunktur, det är dock inget som är specifikt just för Hanza utan gäller för branschen generellt. Integrationen av Ritter medför också risker.

Får effektiviseringarna genomslag under 2020 så kan Hanza bli en bra placering kommande år. Uppsidan i vårt huvudscenario är cirka 25 procent. Det är godkänt men räcker inte till ett köpråd denna gång. Det är kan dock vara värt att hålla Hanza under bevakning framöver.

Börsplus favorit i sektorn är för tillfället Note som vi sedan tidigare har ett köpråd på.