ABB: Vänder kappan efter vinden

Grönare kraft ger bättre avkastning. ABB överger kärnkraften och satsar med norsk hjälp på snabbväxande vindkraft.

ABB har förstått signalerna från energimarknaden. För ett halvår sedan såldes gamla Asea Atom till British Nuclear Fuels Ltd och nu försöker bolaget profilera sig inom den snabbt växande marknaden för alternativ energi.

I motsats till kärnkraften växer vindkraftmarknaden stadigt och är föga kontroversiell.

Det svensk-schweiziska företaget presenterade förra veckan ett nytt vindkraftsystem döpt till Windformer. Det nya med tekniken är att den generar högspänd elkraft direkt, utan omvägen via en växel och en transformator. Enligt ABB ska tekniken ge upp till 20 procent mer kraft än de nuvarande vindkraftverken och radikalt minska underhållskostnaderna. Windformer bygger på ABB:s ett par år gamla generator Powerformer som ursprungligen togs fram för vattenkraftverk. Initiativet till det nya vindkraftverket kom dock från Norge och företaget Scanwind som ägs av Energiutvikling och det kommunala kraftföretaget Nord-Trøndelag Elektrisitetsverk.

Norska patent

Scanwind har varit delaktig i utvecklingen av Windformer och har patent på flera av delarna och en del av designen. Hur uppdelningen mellan ABB och Scanwind kommer att bli när det på allvar är dags att sälja kraftverket på marknaden är inte avgjort.

ABB kommer med sin nysatsning att erbjuda ett nyckelfärdigt vindkraftverk avsett att placeras till havs. Kapaciteten blir mellan tre och fem megawatt. Idag byggs få vindkraftverk på mer än två megawatt, som vart och ett kan ge ström till cirka 1.000 villor, men enligt företrädare för branschen finns två tydliga trender – placering till havs och större kraftverk.

Två testkraftverk

Två testkraftverk ska byggas, ett på Gotland och ett på den norska kusten. De beräknas stå klara nästa sommar och om allt faller väl ut kan leveranser av Windformer komma igång under 2002. ABB:s målsättning är att generera intäkter på cirka nio miljarder kronor från förnyelsebar energi (vindkraft, solenergi och bränsleceller) inom fem år, mindre än fem procent av omsättningen.

Med tanke på att ABB redan i dag har cirka 4,5 miljarder i intäkter från området, och att framförallt vindkraft genomgår en explosiv tillväxt är målsättningen relativt blygsam.

Dansk dominans

De två största tillverkarna av vindkraftverk idag är danska, Vestas och NEG Micon, som tillsammans omsatte knappt tio miljarder danska kronor förra året. Gemensamt kontrollerar de drygt hälften av världsmarknaden för vindkraftverk som spås öka med minst tjugo till trettio procent per år de närmsta fem åren. De senaste två åren har varit rekordår med över 50 procent tillväxt. De här framtidsutsikterna har satt sina spår i värderingen av de danska vindkraftföretagen som har prislappar som annars bara associeras med internet och teknikbolag. Det höglönsamma Vestas har ett börsvärde på 33 miljarder kronor, eller sju gånger förra årets försäljning. NEG Micon gick med brakförlust förra året men värderas ändå till knappt åtta miljarder kronor eller runt 1,5 gånger försäljningen (se vidare Afv 5/00)

Politik driver på

Ökande miljömedvetenhet tillsammans med politiskt bestämda målsättningar driver på utvecklingen. Kyotoprotokollet från 1997 om att begränsa utsläppen av bland annat koldioxid har spelat en central roll. Exempelvis har EU satt som mål att öka andelen av unionens el som kommer från förnyelsebara energislag till 22,1 procent 2010 från 13,9 procent 1997.

“Politisk goodwill är den enskilt viktigaste faktorn för tillväxten på vindkraftmarknaden idag,” säger Torben Bjerre-Madsen, VD för NEG Micon.

Positiv spiral

Även om ABB:s inhopp på vindkraftmarknaden skärper konkurrensen kan det också ge ett viktigt bidrag till sektorns utveckling genom att de väldiga utvecklings- och forskningsresurser som finns i ett företag som ABB sätts i arbete. Dessutom kan konkurrenter till ABB, som amerikanska General Electric, pressas att utöka utvecklingsansträngningarna och på så sätt skapa en positiv spiral för forskningen på området.

Vindkänsligt ABB

ABB överger kärnkraften och satsar på vindkraft.

ABB: Vänder kappan efter vinden

Grönare kraft ger bättre avkastning. ABB överger kärnkraften och satsar med norsk hjälp på snabbväxande vindkraft.

ABB har förstått signalerna från energimarknaden. För ett halvår sedan såldes gamla Asea Atom till British Nuclear Fuels Ltd och nu försöker bolaget profilera sig inom den snabbt växande marknaden för alternativ energi.

I motsats till kärnkraften växer vindkraftmarknaden stadigt och är föga kontroversiell.

Det svensk-schweiziska företaget presenterade förra veckan ett nytt vindkraftsystem döpt till Windformer. Det nya med tekniken är att den generar högspänd elkraft direkt, utan omvägen via en växel och en transformator. Enligt ABB ska tekniken ge upp till 20 procent mer kraft än de nuvarande vindkraftverken och radikalt minska underhållskostnaderna. Windformer bygger på ABB:s ett par år gamla generator Powerformer som ursprungligen togs fram för vattenkraftverk. Initiativet till det nya vindkraftverket kom dock från Norge och företaget Scanwind som ägs av Energiutvikling och det kommunala kraftföretaget Nord-Trøndelag Elektrisitetsverk.

Norska patent

Scanwind har varit delaktig i utvecklingen av Windformer och har patent på flera av delarna och en del av designen. Hur uppdelningen mellan ABB och Scanwind kommer att bli när det på allvar är dags att sälja kraftverket på marknaden är inte avgjort.

ABB kommer med sin nysatsning att erbjuda ett nyckelfärdigt vindkraftverk avsett att placeras till havs. Kapaciteten blir mellan tre och fem megawatt. Idag byggs få vindkraftverk på mer än två megawatt, som vart och ett kan ge ström till cirka 1.000 villor, men enligt företrädare för branschen finns två tydliga trender – placering till havs och större kraftverk.

Två testkraftverk

Två testkraftverk ska byggas, ett på Gotland och ett på den norska kusten. De beräknas stå klara nästa sommar och om allt faller väl ut kan leveranser av Windformer komma igång under 2002. ABB:s målsättning är att generera intäkter på cirka nio miljarder kronor från förnyelsebar energi (vindkraft, solenergi och bränsleceller) inom fem år, mindre än fem procent av omsättningen.

Med tanke på att ABB redan i dag har cirka 4,5 miljarder i intäkter från området, och att framförallt vindkraft genomgår en explosiv tillväxt är målsättningen relativt blygsam.

Dansk dominans

De två största tillverkarna av vindkraftverk idag är danska, Vestas och NEG Micon, som tillsammans omsatte knappt tio miljarder danska kronor förra året. Gemensamt kontrollerar de drygt hälften av världsmarknaden för vindkraftverk som spås öka med minst tjugo till trettio procent per år de närmsta fem åren. De senaste två åren har varit rekordår med över 50 procent tillväxt. De här framtidsutsikterna har satt sina spår i värderingen av de danska vindkraftföretagen som har prislappar som annars bara associeras med internet och teknikbolag. Det höglönsamma Vestas har ett börsvärde på 33 miljarder kronor, eller sju gånger förra årets försäljning. NEG Micon gick med brakförlust förra året men värderas ändå till knappt åtta miljarder kronor eller runt 1,5 gånger försäljningen (se vidare Afv 5/00)

Politik driver på

Ökande miljömedvetenhet tillsammans med politiskt bestämda målsättningar driver på utvecklingen. Kyotoprotokollet från 1997 om att begränsa utsläppen av bland annat koldioxid har spelat en central roll. Exempelvis har EU satt som mål att öka andelen av unionens el som kommer från förnyelsebara energislag till 22,1 procent 2010 från 13,9 procent 1997.

“Politisk goodwill är den enskilt viktigaste faktorn för tillväxten på vindkraftmarknaden idag,” säger Torben Bjerre-Madsen, VD för NEG Micon.

Positiv spiral

Även om ABB:s inhopp på vindkraftmarknaden skärper konkurrensen kan det också ge ett viktigt bidrag till sektorns utveckling genom att de väldiga utvecklings- och forskningsresurser som finns i ett företag som ABB sätts i arbete. Dessutom kan konkurrenter till ABB, som amerikanska General Electric, pressas att utöka utvecklingsansträngningarna och på så sätt skapa en positiv spiral för forskningen på området.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.