Analys: Aggressivt Skanska köpvärt

Tänk på ett bolag som gått som en raket på börsen genom att ständigt överraska med nya förvärv. De flesta nämner låsföretaget Assa Abloy. Faktiskt finns det en hel del likheter mellan bygg- och fastighetsbolaget Skanska och Assa Abloy.

I den takt Claes Björk förvärvat byggbolag den senaste tiden, ungefär ett i månaden, står han inte Assa Abloys Carl-Henric Svanberg långt efter. Bara det senaste halvåret har han köpt brittiska Kvaerner Construction, amerikanska Barclay White, delar av polska Exbud, tjeckiska IPS och hela norska Selmer. Sammanlagt 37,1 miljarder eller halva fjolårets omsättning.

Låga priser har Svanberg skämt bort oss med. Claes Björk köper till ännu lägre. Byggföretagen i år har han köpt från 5 öre till drygt 30 öre per omsättningskrona. Även utifrån bolagens vinster hamnar köpeskillingarna på låga 2-10 gånger rörelseresultatet.

Gemensamt för båda är att de bara gör vänliga förvärv. I övrigt är ägarförutsättningarna inte heller helt olika. Byggmarknaden i Europa och USA är fragmenterad och inte en obetydlig andel av företagen är fortfarande familjeägda. Det är normalt bra mylla för strukturomvandling. Men Claes Björk är bevisligen inte Carl-Henric Svanberg? Frågan är om han har dennes förmåga att integrera alla köpta bolag, slunga in dem i en positiv spiral och få dem att växa. Här har Björk lite till att bevisa.

Tyvärr har Skanska också en rad egenheter som gör att investerarna brukar stryka ned värdet med ett tiotal procent. Assa Abloy har en smal affär, lås. Skanska en bred som spänner över byggverksamhet till fastighetsrörelse. Verksamheter som har vitt skilda villkor, marginaler, lönsamhet och behov av kapital. I byggverksamhet är det effektivitet och kostnadskontroll som avgör storleken på vinsten. I fastighetsrörelsen hänger lönsamheten på den löpande förvaltningen och reavinsterna från färdigutvecklade fastigheter.

De olika verksamheterna kommer alltid att komplicera tillvaron och vara svårsmält kost för investerarna. Tvärtom vill ledningen öka den produktmässiga bredden och odla partnerrelationer med kunder och ta ansvar för hela kedjan från koncept, byggande till förvaltning. Syftet är att höja förädlingsvärdet och marginalerna.

Något som enligt ledningen också ska höja marginalerna är satsningen på IT-relaterad byggverksamhet. Skanskas strategiska samarbete med Mastec i USA har givit byggprojekt motsvarande 12 miljarder kronor. Det för att gräva ned bredband. I Sverige har Skanska ett liknande samarbete med Bredbandsbolaget. Marginalerna på sådan verksamhet är sannolikt i paritet med traditionell byggverksamhet, runt 2 procent.

Men den snabba utbyggnaden av tredje generationens mobilnät och ökat helhetsansvar för hela processen nätverksplanering, projektledning, installation, underhåll och drift av telekom- och datakomnätverk kan ge högre marginaler. Det på en europeisk marknad som Skanska uppskattar till 300 miljarder per år och en amerikansk som de tror är 550 miljarder. Här hoppas bolaget på att deras tiondel av 3G-konsortiet med Orange, Bredbandsbolaget och Schibsted ska bli en katalysator och öka de IT-relaterade uppdragen som idag omsätter runt 20 miljarder eller drygt 20 procent av omsättningen.

Aktien Skanska är inne hos analytiker men ute hos investerarna. Carnegie, Alfred Berg och JP Morgan har alla köp på Skanska. Fundamentalt är det lätt att motivera aktiekursen på 339 kronor. Beräknat utifrån bolagets egen värdering i årsredovisningen kan fastigheternas marknadsvärde uppskattas till 20 miljarder kronor. Innehavet i JM och andra aktier kan värderas till 2 miljarder. Kassan likaså. Enligt denna kalkyl har aktiemarknaden satt ett värde på byggrörelsen till 14 miljarder eller 11 gånger det senaste årets vinst. Det är lågt räknat för en verksamhet som efter alla förvärv är mer än 50 procent större än vid årsskiftet. En värdering på 10 gånger nästa års vinst skulle ge ett värde på 20 miljarder. Totalt 44 miljarder eller 400 kronor per aktie.