Analys: Köpläge i snålt värderat KMT

Trots sin litenhet haglade köprekommendationerna över maskintillverkaren som mellan 1994 och 1998 visade upp en dubblering av omsättningen och en tiodubbling av vinsten. Men sedan 2000 har misstron stegrats. I spalterna är det ganska tyst.

Placerarnas förväntningar ligger idag långt under företagsledningens mål. En räkneövning där målen, en rörelsemarginal över 9 procent och en avkastning på eget kapital över 25 procent, uppfylls skulle ge en vinst per aktie om 16 kronor och ett p/e-tal på låga sju.

Även relativt börsens övriga små verkstäder, här alla med ett börsvärde under 1,5 miljarder kronor, är KMT i strykklass. Förlustbolaget Finnveden och Profilgruppen, även det ett lågmarginalföretag, är de enda som aktiemarknaden betalar ett lägre pris per omsättningskrona för.

Vinstvarningen i samband med halvårsrapporten sommaren 2001 är ett skäl. Ett annat är att ledningen med hänvisning till osäkerheten om investeringsnivån hos kunderna, fordonsindustrin i synnerhet, inte vågat lämna någon prognos för 2002. En tredje orsak är att de skilda världarna för KMT-bolagen.

Precisionsslipning, ett av de tre affärsområdena, ångar på och står för drygt halva koncernens omsättning. Stjärnan UVA, marknadsledande tillverkare av maskiner för innerslipning av detaljer till bränsleinsprutningssystem, hade rörelsemarginaler på över 20 procent i fjol.

Även LMT, förvärvet från 2000, vände i fjol förlust till vinst. Så långt är KMT ett mönsterföretag. Att sätta ihop maskiner som bockar och stansar plåt är däremot en betydligt sämre affär och affärsområdet Plåtbearbetning har visat röda siffror de två senaste åren. Även lilla Rörformning går illa. Problemen är sannolikt övergående och det finns flera skäl att köpa KMT idag.

Konjunkturen – investeringsvaror är normalt sencykliska. Därför kan det kännas lite tidigt att köpa KMT. Men bolagets största och viktigaste kunder är fordonsindustrin och de ligger tidigt i konjunkturen. Den vikande efterfrågan är en stor del av boven till att rörelsemarginalen har sjunkit från drygt 10 till knappt 5 procent. Vänder det upp är KMT en vinnare igen. Kostnadsbesparingar – lönsamhetsproblemen inom plåtbearbetning har ledningen attackerat med sänkta kostnader på drygt 40 Mkr jämfört med 2000. Även prishöjningar har genomförts.

Produkterna – KMTs maskiner har hög teknikhöjd och förädlingsvärde. En pjäs kostar mellan 1 och 12 Mkr. I en mer normal situation bör sådan verksamhet kunna nå högre marginaler än insatsvaror. Historiskt har också marginalerna legat något över genomsnittet för småverkstäderna.

Låg värdering – aktiemarknaden har skiktat in bolagen i fyra klasser. Intressant är att kvintetten Beijer Alma, KMT, Nefab, Nibe och Itab har haft liknande rörelsemarginaler de senaste fyra åren.

I aktiemarknadens ögon spelar Nefab och Nibe i en högre division än KMT. De två N-bolagen har belönats för att de lyckats bibehålla marginalerna på en hyfsad nivå även under 2001. Värderingsglappet kan även motiveras av skillnader i förväntad omsättningstillväxt. Historiskt har Nibe, men inte Nefab, vuxit snabbare än KMT.

Desto märkligare är att KMT värderas lägre än de betydligt spretigare konglomeraten Beijer Alma och Itab. Det är bolagskonstruktioner som placerarna normalt inte gillar. Därför borde det finnas möjlighet för aktien, när KMT-ledningen har tvättat bort misstroendestämpeln, att värderas mellan de två grupperna.

Ett pris på 60 öre per omsättningskrona skulle ge en riktkurs på 160 kronor per aktie, eller en uppgång med 50 procent.

Det talar för köp.