ANALYS: TRYCKERIER – Tryck på tryckarna

Det är bara tjugo år sedan Sveriges tryckerier arbetade medGutenbergs blysättningar. Idag har den digitala tekniken slagitigenom till fullo. Omvandlingen för industrin har alltså varitsnabb, i synnerhet under de senaste åren.Det handlar delvis om teknik. IT-utvecklingen har naturligtviskullkastat de regler som den grafiska industrin tidigare speladeefter. Elektronisk publicering, på internet och annat, harförstås ändrat tryckeriernas förutsättningar väsentligt. I ochmed att traditionella grafiska företag ger sig in på de nyaområdena möter de också helt nya konkurrenter, bland annatreklam- och IT-företag. Men tryckerierna har också fått etttuffare förhandlingsläge gentemot kunderna. Resultatet harblivit större grafiska koncerner, med ny inriktning.

Nytt tryck

Ny tryckteknik, som exempelvis digitaltryck, är bara en i radenav förändringar i branschen. Det är inte bara traditionellatryckerier som investerat i de nya digitalpressarna. Utanbranschen möter här konkurrens från nya aktörer som exempelvisreproföretag och kopieringsbyråer. Tekniken kräver nämligen intelika stora investeringar som traditionella tryckmetoder.Digitaltryckarna dyker upp när det gäller tryckning i mindreupplagor, upp till tusen exemplar. Om en broschyr trycks ikanske tio olika varianter med en upplaga på 1.000 vardera ärden nya trycktekniken konkurrenskraftig. För större upplagordominerar däremot de traditionella tryckmetoderna.En viktig ny förutsättning för tryckerierna är alltså attalltmer tryck, exempelvis reklamutskick, sker i mindre upplagor.

Dessutom ska det gå snabbare. Att trycka efter behov,print-on-demand, är en av de senaste trenderna. Här åtar sigtryckerierna att trycka på kort varsel och att levereratrycksaken dit kunden önskar. En av grafikerjätten Elanders nyaidéer som snart kommer att bli verklighet är att trycka böckervid behov. Kunden gör sin beställning via internet. Dagen efterlevereras den nytryckta boken med post. Även kursmaterial ochanvändarhandböcker väntas bli viktiga för print-on-demand.Materialet väljs ur en databas och kan ändras från en gång tillen annan. Trots att print-on-demand innebär att tryckerierna går miste omen del av sina tidigare tryckeriintäkter så innebär systemetockså en ny möjlighet: att hålla databaser åt kunderna. Istället för tryckpressen har databasen hamnat i centrum. Sammadatabas kan användas för många olika slags tryck. Makten överdatabaserna har givit en del grafiska företag en helt annanposition i förhållande till kunderna, jämfört med de företag sombara kan erbjuda sina maskiner till konkurrenskraftiga priser.När storleken på upplagorna nu minskar, samtidigt som deistället trycks oftare, hinner inte kunden begära in offertervarje gång. Därmed ökar chansen till att allt hamnar hos en ochsamma grafiska leverantör.

De fysiska trycksakerna börjar dessutom bytas ut motelektroniska. Många företag och offentliga institutioner harkommit långt med att ersätta broschyrer och dokument med

webbsidor. Produktionen av tryckta blanketter är också påtillbakagång och ersätts av skärmblanketter.Även om alltfler grafiska företag svarar med att utveckla egnaprodukter och tjänster för elektronisk publicering är detfortfarande många företag i branschen som underskattarbetydelsen av detta. Dessutom ifrågasätter många kunder degrafiska företagens kompetens på området. IT-branschen har ettfast grepp om elektroniska medier.

Hårdare krav

Men också kunderna har blivit ett problem. Många av dem,exempelvis tidningsförlag, har slagits samman. Det blir alltvanligare med centrala inköp av grafiska produkter i storakoncerner. Större volymer och ramavtal kräver grafiskaleverantörer med ett brett utbud och med en rejälproduktionskapacitet. Ofta är kunderna stora internationellaföretag och en del av dem ställer krav på att de grafiskaföretagen ska kunna leverera även utomlands.Resultatet för den grafiska industrin väntas bli flersammanslagningar, uppköp och ett ökat behov av professionellastorägare. För att bli vinnare, eller åtminstone överlevare,måste tryckerierna satsa på ny teknik. Sådant kostar pengar. Detryckerier som inte vill bli akterseglade konkurrerar nu medreklambyråer, webbyråer, dataföretag och IT-konsulter ompersonalen. Ett snabbt sätt att komma över den kompetens somfattas är att köpa upp företag. Under senare år har det ocksåskett en mängd fusioner och uppköp, där de börsnoteradetryckerierna med sina finansiella muskler naturligtvis varitflitigast. Men det har också gjorts en del affärer mellan mindreoch medelstora företag.

Dessutom behövs det investeringar i ny teknik. Mycket pekaralltså på att tryckerierna har en hel del att vinna på att bliännu större. Till de största och mest betydelsefulla affärerna ibranschen hör Elanders expansion. Sedan Carl Bennet blev huvudägare ibolaget har Elanders förvärvat åtskilliga företag både i ochutanför Sverige. Utöver satsningen på print-on-demand ger sigElanders in på nya affärsområden som elektroniska medier ochparallellpublicering. Elanders satsar på att tillhöra de ledandeaktörerna i Europa inom sina olika affärsområden.Även Tryckindustri expanderar. I början på 1990-talet köptesflera nischföretag som inriktat sig på att trycka finansiellinformation, läkemedel och reklam. I år har bolaget köpt fyragrafiska företag, vilket höjer omsättningen med omkring 40procent. Och Tryckindustri ska köpa fler verksamheter, helstsådana med internet eller marknadskommunikation som specialitet.Tanken är att förvärven ska tillföra nya marknader, affärer ochkompetens till Tryckindustrikoncernen.

Bara början

Det hittills enda utländska förvärvet av betydelse är denkanadensiska tryckerijätten Quebecors köp under fjolåret avTina-koncernen. Quebecor är världens största tryckerikoncern ochden mest globala i branschen. Bolaget har de senaste tio årengjort ett 40-tal förvärv för sammanlagt närmare 5 miljarderdollar. Tina köptes främst för att skapa ett brohuvud in på denryska marknaden. Men de planerna har i och med krisen i Rysslandtills vidare lagts på is. Quebecor tänker dock satsa offensivt ide nordiska länderna, huvudsakligen inom bolagets huvudnummer,dvs kataloger, reklam och tidskrifter.Men sannolikt är denna omstrukturering av den grafiska branschenbara början. Fortfarande finns det många familjeägda företag sombara har lokala marknader. Grafiska Företagens Förbundorganiserar ca 900 medlemsföretag, varav närmare 90 procent avföretagen har mindre än 50 anställda. Medianföretaget har baranio anställda. I många företag inom den grafiska industrin är lönsamhetenoroväckande låg. Tillsammans med den svaga soliditeten riskerarde att slås ut i den snabba teknik- och marknadsomställningen.

Medelstora problem

Mest utsatta verkar de medelstora företagen vara. Flera av demsaknar någon lönsam produktnisch, samtidigt som de inte harresurser att investera i ny teknik och marknadsföring som deriktigt stora tryckerierna. Sannolikt klarar de allra minstatryckarna sig bättre eftersom de har sin lokala marknad ochtroligen en rätt billig produktionsteknik.Innebär det då att vi i framtiden bara kommer att få se riktigtstora tryckerijättar i Sverige? Nej, som ett alternativ tilljättarna har flera av de mindre tryckerierna gått samman inätverk. Trots att de har begränsade ekonomiska resurser kanalltså samarbeten bli ett alternativ till att antingen bliuppköpta eller nedlagda.

Ett exempel är Prinfo. Prinfo är en kedja med 27 medlemsföretagsom finns spridda över hela Sverige. Företagen samarbetar ommarknadsföring och investeringar. Tillsammans är det alltsåmöjligt även för dessa små företag att satsa på teknik ochutbildning och på elektronisk kommunikation. Även blanddigitaltryckarna har samarbeten utvecklats. DPN, DigitalPrinting Network, består av tre digitaltryckerier, ett iStockholm, ett i Malmö och ett i Göteborg. Utåt sett agerar DPNsom ett och samma bolag. Dels görs gemensamma inköp. Delssamordnar företagen sin produktionskapacitet, vilket betydersnabbare leveranser och möjligheter att producera trycksaker därde ska levereras.

ELANDERS: Snabbväxaren (Köp)

Elanders är lönsamt och växer snabbt, men gillas ändå inte avbörsen. Elanders har fördubblat omsättningen till 2,2 miljarder kronorsedan Carl Bennet klev in i verksamheten våren 1997. Bolaget ärnu Nordens största grafiska koncern. Elanders har dragit ned påandelen traditionella tryckeriverksamheter, som katalog-,reklam- och tidskriftproduktion, där marknaden är tuff. Det ärinte omöjligt att Elanders lämnar både tidskrifts- somreklamtrycket helt. Investeringar i snabbväxande segment som tekniskdokumentation och databaspublicering innebär att bolaget idag kan erbjudaen betydligt större bukett av system- och helhetslösningar. PåIT-sidan har bolagets ställning stärkts, inte minst genom vårensköp av Telia Infomedia.

Flera köp

Satsningar på tillväxtområden kombinerat med kraftfullaomstruktureringar av de köpta verksamheterna har fått uppresultatet rejält. Långsiktigt är det tänkt att Elanders skaväxa med 10-15 procent, varav uppköp av andra bolag ska stå förhälften. Den fortsatta expansionen kommer sannolikt mest att skeutanför Sverige. När det gäller att växa av egen kraft ska Elanders isamarbete med IBM sätta upp mindre enheter runt omi Europa. Det handlar om globala print-on-demand lösningarbaserade på internetteknik och digitala tryckpressar.Elanders har visat sig klara av att växa snabbt med lönsamhet.Ändå gillar inte börsen bolaget. Aktien handlas i p/e 9 i år ochp/e 7 nästa år. Alldeles för billigt. Den goda tillväxten ochstigande vinster de närmaste åren är enligt Affärsvärldensuppfattning inte diskonterad i aktiekursen.