Astra-Zeneca: Fusionen övertygar inte

Aktiespararnas nej till fusionen mellan Astra och Zeneca kanvända den hittills försiktigt positiva inställningen tillsamgåendet. Någon större entusiasm för affären har varit svåratt spåra, snarare har stämningen varit ganska uppgiven.

Ödesbestämt

Många verkar ha sett fusionen som ödesbestämd. Nu är det merosäkert om den kommer att gå igenom. Kanske kommerAktiespararnas ställningstagande att fungera som katalysator ochfå ut de mer kritiska på banan.De flesta institutioner avvaktar med att ta ställning. Iskrivande stund är det bara Robur (utöver huvudägaren Investor)som yttrat sig och sagt ja. Det är också gott om betänketid föraktieägarna, fram till 18 mars. Det finns också två formellabeslut som ska tas, dels ska Zenecas bolagstämma den 18 februarige sitt godkännande, dels ska konkurrensmyndigheterna lämnaklartecken.

Dyr tvångsinlösen

För att affären ska gå igenom fordras att 90 procent avaktieägarna säger ja. I praktiken måste det nog bli ännu flereftersom det blir så dyrt för det nya bolaget att tvångsinlösautestående aktier, ca 2,9 miljarder kr i utbetalningar för varjeprocentenhet, alltså ca 30 miljarder kr om 10 procent ska lösasin. Det är mer än hela kassan i det nya Astra-Zeneca (drygt 20miljarder kr).Aktiespararna har lagt ner mer arbete på att analysera dennaaffär än på någon annan som behandlats av organisationen. Manlyfter fram de argument mot fusionen som Affärsvärlden beskrev inr 1: att Zeneca inte löser Astras patentproblem och att affärenär oförmånlig för Astras aktieägare.Zenecas forskningsportfölj, som är betydligt mindre än Astra,räcker inte till för att fylla ett eventuelltförsäljningsbortfall när patentet på magsårsmedlet Losec löperut. Det är också ofördelaktigt att ingå i en fusion när den egnaaktien är nedpressadpå grund av patentoro, samtidigt som partern Zeneca har enupphaussad aktie därför att det finns en budpremie i kursen.Aktiespararna för också fram den vinstutspädning, som skereftersom Astra tjänar mer, och de stora engångskostnader somuppstår vid fusionen (minst 18 miljarder kr). Det äter upp deaviserade kostnadsbesparingarna samtidigt som det höjer risken ibolaget. Ledningen har ingen vana vid fusioner, vilket kan ledatill förseningar och mindre kostnadsnedskärningar än man räknatmed.

Inte lyckade sammanslagningar

De flesta sammanslagningar i läkemedelsbranschen framstår intesom särskilt lyckade, i alla fall om man mäter utveckling avaktiekurs och marknadsandelar. Affärsvärlden visade i nr 1 attvinnarna är de som förmår växa organiskt. En patentsvacka kanmötas med ökad inlicensiering av nya produkter, strategiskaallianser, inköp av kompletterade produkter och forskning.Aktiespararna vill att Astra ska välja denna väg och förbli ettsjälvständigt företag. Men det kräver en ny ledning, eftersomden nuvarande bundit sig så hårt vid en fusion.

Risk för turbulens

Mot ett nej kan anföras att Astrakursen sannolikt skulle tapparejält, åtminstone kortsiktigt, om det inte blir någon fusion.Det kan bli en turbulent tid innan det blir klart hur den nyaledningen ska gå vidare. Om det dröjer för kursen att återhämtasig lär det förr eller senare komma ett bud från någon av destörre konkurrenterna, exempelvis Glaxo Wellcome och Roche. Ochdet är inte säkert att budet hamnar så mycket över nuvarande kurs.Astras aktieägare har ett svårt val. Prospektet som gick ut iförra veckan tillför inte så mycket nytt, trots 272 sidor. Denframåtblickande informationen om forskningen ochproduktlanseringarna är mager, liksom uppgifternaom kostnadsbesparingarna.Aktieägarna blir inte så mycket klokare av detta dokument.

Defensiv affär

Zenecaaffären är defensiv. En fusion innebär ett strategibyte.Astra lämnar sin framgångsrika tillvaro som organiskt växandeföretag för att bli en i högen av sammanslagna läkemedelsbolag.Prospekten ger inga övertygande argument för att dettastrategibyte ska vara nödvändigt. En fusion ändrar ingenting isak. Avgörande för värderingen blir precis som tidigare hurmarknaden ser på livet efter Losec (se Afv nr 1).Styrkan i Astra är att man tycks ha befäst sin starka positionpå mag/tarm området. Om allt går vägen behöver inte nedgångenbli så stor när Losec tappar sitt patent eftersom det kan finnasen ersättande produkt framme som är bättre (perprazol). Det är iså fall första gången som ett läkemedelsbolag kan hållaställningarna när en läkemedelssuccé förlorar sitt patentskydd.Svagheten är astmaområdet, där Astra av någon anledning verkarha tappat. Lanseringen av Pulmicort i USA har gått trögt ochvarit kringgärdad med problem och Astra har kommit flera årefter Glaxo Wellcome med ett astmapreparat som kombinerar ettluftrörvidgande medel (Oxis) med ett som är antiinflammatoriskt(Pulmicort).

BILDTEXT: Om var tionde aktieägare säger nej till affären tvingas AstrasVD Håkan Mogren lämna stolen.