Astras dilemma – äta eller ätas?

Pfizer-budet har allt sedan planerna blev kända motarbetats av Astra Zeneca-ledningen, med ordföranden Leif Johansson och vd:n Pascal Soriot i spetsen. Beskedet har varit att budet inte ens når upp i närheten av bolagets långsiktiga värde. Ståndpunkten betyder att budet per definition med gängse finansiellt språkbruk kan kallas fientligt.

Men att affären aviseras just nu är ingen tillfällighet. Pfizer-planerna utgör tvärtom del av en internationell branschtrend. Flera strukturaffärer har sjösatts under senare tid. Värdet av de storaffärer som presenterats i branschen hittills under året har redan passerat 220 miljarder dollar, motsvarande cirka 1 400 miljarder kronor, vilket är sex gånger mer än värdet av alla de affärer som presenterades under hela fjolåret.

Parallellt med Pfizers förpostbudgivning på Astra Zeneca pågår exempelvis nu i dagarna en likartad kamp, också med fientliga förtecken, där kanadensiska läkemedelsbolaget Valeant bjuder 47 miljarder dollar, motsvarande cirka 300 miljarder kronor, för Kalifornien-baserade Allergan vars mest kända produkt är rynkutslätaren Botox. Och i februari lade irländska Actavis ett bud på New York-bolaget Forest Labs. Det budet var värt 25 miljarder dollar, motsvarande cirka 160 miljarder kronor. I april genomfördes också storaffärer mellan schweiziska Novartis och brittiska Glaxo Smith Kline för över 20 miljarder dollar, cirka 130 miljarder svenska kronor.

Här hemma har den medelstora läkemedelstillverkaren Meda uppvaktats av utländska friare under våren. Senast sockrade amerikanska Mylan budet på Meda till 145 kronor per aktie vilket motsvarande ett totalt budvärde på 59 miljarder kronor. Men precis som hos Astra Zeneca sätter sig ledningen och styrelsen på tvären.

En stor skillnad märks emellertid mellan de två bolagen. Astra Zeneca har inga storägare som kan sätta sig till motvärn för att blockera affären. Det har däremot Meda, som till en knapp fjärdedel ägs av Stenafamiljen Olsson. Astras Zenecas ägarlängd domineras i stället av banker och fonder som tenderar att vara opportunistiska. Största ägare är den amerikanska superfondförvaltaren Blackrock med 8 procent av röster och kapital. Svenska Investor är fjärde största ägare med 4 procent av bolaget, ett innehav som under några dagar i mitten av maj värderades till 26,5 miljarder kronor på börsen.

Den senaste vågen av sammanslagningar drog över världen för fem år sedan. Under några hektiska vårmånader 2009 gjordes tre storaffärer i branschen vilka tillsammans värderades till över 150 miljarder dollar, motsvarande nästan 1 000 miljarder kronor. Störst av dem var när nu budaktuella Pfizer övertog sin amerikanska konkurrent Wyeth för motsvarande 440 miljarder kronor.

Men branschens verkliga storhetstid när det kommer till megaaffärer inträffade redan för 15 år sedan, kring millennieskiftet när bland annat Astra och brittiska Zeneca fusionerades i en affär värd 260 miljarder kronor.

Pfizer är det i särklass mest fusionsrutinerade av läkemedelsjättarna – bolaget står bakom fyra av de sex största affärerna genom tiderna. Dessutom har bolaget köpt minst 16 mindre bioteknikföretag under de senaste 15 åren. Pfizer passerade sitt eget rekord söndag 18 maj i år, då det indikativa priset på Astra Zeneca höjdes till 117 miljarder dollar. Koncernens övertagande av amerikanska Warner-Lambert, som slutfördes år 2000 till ett värde av 116 miljarder dollar, var dittills ohotad etta.

Pfizers koncernchef Ian Read har förstås ingen annan uppfattning än att bolagets erfarenheter borgar för att den nu aktuella affären ska bli lyckad:

– Pfizer har en bevisad historia av lyckosamma förvärv och, om en transaktion skulle genomföras, skulle komma att använda bolagets breda integrationserfarenheter för att understödja en framgångsrik kombination av de två rörelserna samt att fokusera på att skapa värde till aktieägarna, säger han i ett uttalande.

Skrytet till trots, några omedelbara fördelar av sammanslagningarna är svåra att hitta. Tvärtom tyder just Pfizer-erfarenheterna på att det går att sätta likhetstecken mellan att slå samman läkemedelsjättar och kapitalförstöring. De tre stora Pfizer-fusionerna under åren efter sekelskiftet kan summeras till häpnadsväckande 1 600 miljarder kronor – men bolagets börsvärde är numera inte i närheten av den summan.

Det finns också tecken på att aktiemarknadens aktörer börjar dra öronen åt sig. Kursen på Pfizer-aktien har fallit med 6 procent under året till 29 dollar. Nedgången tog sin början i samband med att Pfizer började läcka information om budplanerna på Astra Zeneca.

Det här är ett kortare utdrag ur Calle Frostes stora reportage om Pfizers bud på Astra Zeneca. Läs hela artikel i Affärsvärlden nummer 22/2014, som kommer ut onsdag 28 maj eller logga in och läs hela här.