Avesta: Finskt stål biter

Stålkonjunkturen backar. De första tecknen kom för några månader sedan och som alltid överraskar kraften i nedgången. Nu faller stålpriserna, om än måttligt. För Avesta Sheffield betyder nedgången att bolaget, liksom flera andra stålföretag i Europa, under de närmaste månaderna planerar tillfälliga produktionsuppehåll. I Sheffield stannar produktionen under tolv dagar kring jul och nyår.

Normalt är den här typen av tecken oroande för anställda och aktieägare i stålföretag. De brukar ses som en bekräftelse på att industrikonjunkturen på allvar är på väg nedåt – en förändring som förebådar lägre försäljningspriser, permitteringar och stora ogenomtänkta strukturaffärer. Kanske är det så den här gången också. Men det mesta talar faktiskt för att konjunkturnedgången den här gången blir mild, vilket aktiemarknaden tycks ha missat.

Avesta Sheffield förklarar nedgången med i huvudsak två faktorer. Produktionskapaciteten av rostfritt har ökat mer än förväntat genom att stålverken har trimmts samtidigt som lagrena av stål i världen, särskilt i Europa, i somras ökade oväntat mycket. Samtidigt fortsätter prisfallet på en av insatsråvarorna, det dyra nicklet, vilket betyder att stålgrossister väntar med att beställa stål i förhoppning om att nickelpriset leder till ännu lägre stålpriser.

Om den beskrivningen är den rätta så är vändningen uppåt inte långt borta. Konjunkturen är nämligen fortsatt god, kring tre procent och inte minst bygginvesteringarna håller i sig. Efterfrågan på rostfritt ökar år från år med sju till nio procent i Europa. Ett färskt exempel på att de goda tiderna håller i sig är den planerade bron över älven Nervion i spanska Bilbao som blir klar lagom till nästa år och som blir en ovanlig skapelse. Bron är inte gjord i betong eller trä utan i just rostfritt stål från Avesta Sheffield, ett material som är tre till fyra gånger dyrare än vanligt (rostande) stål.

Samtidigt är den asiatiska återhämtningen fortsatt stark vilket borgar för nettoflöden av stål till Asien, vilket borde minska prispressen på den europeiska stålmarknaden.

För Avesta Sheffield är innevarande år det bästa på fem år, vinsten per aktie (efter skatt) är nio kronor under den senaste niomånadersperioden, att jämföra med börskursen på knappa 30 kronor. En allmän nedgång, lik den som följde på Asienkrisen under 1997 och 1998, är inte sannolik.

Finsk bonus

Men även om konjunkturen blir svag under ett halvår eller ett år är det svårt att se några stora problem för Avesta Sheffield. Bolaget ingick för snart två månader sedan en förlovning med den finländska rostfrikonkurrenten, Outokumpu Steel, som med produktion i Torneå har modern och kostnadseffektiv stålproduktion. De två företagen ska enligt planerna fusioneras, en affär som leder till att finländarna får 55 procent av det sammanslagna bolaget.

För många av Avestas aktieägare var affären säkert en missräkning som i stället hoppades att Avestas huvudägare Corus skulle lägga ett bud. Men rimligen är det finska projektet (vi vet inte säkert bland annat för att detaljerade prospekt ännu inte delats ut) en bra affär. Stålbranschen har stora skalfördelar och den planerade konstellationen blir världens näst största tillverkare av rostfritt stål. Med produktion i euroområdet minskar valutariskerna, som bara under de senaste sex månaderna kostade Avesta Sheffield 460 miljoner kronor.

Finländarna har därtill en av världens effektivaste anläggningar, vilket borde synas i aktiekursen.