Billiga operatörer ger köpläge

Rabatten i Kinnevik är 35 procent, vilket är snudd på rekord. De största innehaven Millicom och Tele 2 har tappat omotiverat mycket i sommar. Det ger ett utmärkt köpläge.

Aktier i Kinnevik har varit en bra investering. Totalavkastningen har i genomsnitt legat på 27 procent de senaste fem åren. I år har däremot aktien tappat en tredjedel av sitt värde. Samtidigt har substansrabatten ökat till 35 procent. Det är inte särskilt angenämt för ägarfamiljen med ordförande Cristina Stenbeck i spetsen. Vid bolagsstämman i maj fick styrelsen mandat att köpa tillbaka högst 10 procent av bolagets aktier. Återköp är ett verktyg som kan minska rabatten. Men för bästa effekt behövs en starkare börs.

Sommarens kursfall beror till stor del på den trista utvecklingen i de båda största noterade innehaven, Millicom och Tele 2. Tillsammans svarar de för fyra femtedelar av investmentbolagets tillgångar. Vad som händer i dessa bolag är därför nyckeln till Kinneviks kursutveckling i höst. Överlag har operatörs­aktier fått stryk. Förhållandevis stabila bolag som Telenor, Telecom Italia och grekiska OTE har tappat runt en fjärdedel vardera av sina börsvärden. Men när läget stabiliseras kan konsolideringen i branschen ta ny fart.

Millicom, som i sig är en uppköpskandidat, fortsätter växa både av egen kraft och genom förvärv. I somras köptes Amnet Telecommunication, som har en god position på kabel-tv och bredband i Centralamerika, för 510 miljoner dollar. Dessutom planerar Millicom fortsätta att investera runt 6 miljarder kronor per år i nya mobilnät, framför allt i Afrika.

Om Millicom håller sig söder om ekvatorn siktar systerbolaget Tele 2 österut. Förra vd:n Lars-Johan Jarnheimer har städat bolaget och lämnat marknader som inte är tillräckligt lönsamma. Av bolagets 24 miljoner kunder finns numera drygt 9 i Ryssland. Tele 2 planerar att växa vidare i regionen och undersöker möjligheterna att starta ny mobilverksamhet i OSS-länderna. Det är en inriktning som borde passa som hand i handske för Tele 2:s nya vd Harri Koponen, tidigare Sonerachef.

Skogsbolaget Korsnäs får också ny vd. Första september tar Christer Simrén över från Peter Sandberg. Efter köpet av Frövi för snart tre år sedan svarar vätskekartong nu för 70 procent av försäljningen, vilket minskar konjunkturkänsligheten. Men vinsten sjunker ändå i år beroende på ökade kostnader för massaved och energi. En uppvärdering av Korsnäs kan därmed dröja ett tag.

Marknaden är inte alltid logisk. För något år sedan kritiserades MTG för att köpa tillbaka egna aktier i stället för att gå på offensiven. Nu köper MTG bulgariska tv-bolaget Nova, för 5,8 miljarder kronor, vilket är bolagets största förvärv hittills. Affären sänkte kursen 12 procent rakt av, trots att MTG räknar med att Nova bidrar positivt till resultatet redan nästa år.

Men små bolag kan bli stora. Inom Kinnevik heter plantskolan ”Nya Investeringar”. Hittills har Kinnevik investerat ungefär 1 miljard kronor i dessa, som i dag är värda 1,4 miljarder. I år har det gjorts några mindre affärer. En var att, ihop med Vostok Nafta, köpa ut Kontakt East, som gör Gula sidorna i Ryssland och investerar i internettjänster.

Första affären tillsammans med Lundinsfären gjordes för tre år sedan i jordbruksbolaget Black Earth Farming. Kinnevik äger i dag 19 procent och innehavet är värt cirka 670 miljoner kronor. Under sommaren har kursen i det närmaste halverats. Nedgången i Black Earth handlar snarare om rädsla för rysk politik än dåliga skördar. I slutet av juli ökade Vostok Nafta sin andel från 22 till 25 procent. Frågan är om vi kan få se en repris av utköpet av Kontakt East.

Det finns gott om utrymme att höja belåningen och Cristina Stenbeck har tidigare i år sagt i media att hon inte tackar nej till en bra affär.

Och det är förmodligen en storaffär eller något annat tyngre bevis på handlingskraft som behövs för att få ned substans­rabatten mot 20-procentsnivån.

_______________________________

Fem frågor till vd Mia Brunell Livfors

Rabatten är ovanligt hög. Är det dags för återköp?

– Återköp är ett attraktivt alternativ till andra investeringar, framför allt vid nuvarande rabattnivåer. Jag ser återköp som en investering/utdelning snarare än något som på lång sikt påverkar rabatten. Samtidigt ska återköp ställas mot andra investeringar som ger avkastning över lång tid. Vi tycker att det är bra att mandatet finns.

Klara finansiella mål är ett led i tydliggörandet av er strategi. Vilka är de andra?

– Kinneviks enda syfte är att skapa vinst åt aktieägarna och strategin består i att identifiera tillväxtmarknader, investera i ett tidigt skede och att driva på utvecklingen i bolagen. Det är det vi gör i såväl stora innehav som Millicom och Tele 2 som inom de nya investeringarna.

Ni är duktiga på att hitta nya spännande investeringar. Men varför så försiktiga?

– Att hitta attraktiva investeringar är tidskrävande och det är mycket som ska stämma för att en affär ska gå i lås. Vi tittar hela tiden på ett antal nya investeringar, men det är inte alltid som man kommer överens om alla delar i en affär.

Vilka är de intressantaste tillväxtområdena?

– Kinnevik har en stor exponering mot tillväxtmarknader i Östeuropa och Ryssland, Afrika och Latinamerika, och det är klart att det fortfarande finns spännande tillväxtmöjligheter i dessa regioner. Vi har exempelvis investerat i Gateway TV i Afrika som är verksamt inom betal-tv och som har gått från 0 till 100 000 abonnenter på ett år. Vi är dock inte främmande för att titta på intressanta möjligheter på utvecklade marknader – det kan röra sig om nya tekniker eller produkter med hög tillväxt inom branscher där vi känner att vi har kunskap att tillföra och kan vara bra ägare.

Hur ser Kinnevik ut om fem år?

– Det får framtiden utvisa. Det enda jag vet säkert är att portföljen inte kommer att se ut som den gör i dag!

_______________________________

Stor potential i innehaven

KÖP

Enbart den höga substansrabatten på i dagsläget 35 procent är tillräcklig för att motivera köp i Kinnevik. Historiskt har den legat mellan 20 och 30 procent beroende på börsklimatet. Det räcker med att den krymper till fjolårets nivå för att aktien ska stiga till 114 kronor, allt annat lika. Större transparens och tydliga finansiella mål i kombination med aktivt arbete med balansräkningen borde bidra till lägre rabatt. Lägg sedan till potentialen i de börsnoterade innehaven. Affärsvärlden är sedan tidigare positiv till fyra av de noterade kärninnehaven. Det vill säga samtliga utom gratistidnings­koncernen Metro, som vi rekommenderade sälj på i slutet av förra året. Faller alla bitar på plats borde Kinnevik kunna stiga upp emot 140 kronor närmaste året. Sanningen hamnar förmodligen någonstans mitt emellan och vi sätter rikt­kursen till 126 kronor.

kinneviks portfölj

Noterade kärninnehav

Börs-

Innehav Kurs, kr värde, mkr

Millicom 516 19 523

Tele 2 102 12 824

MTG 354 3 512

Metro 3,25 757

Transcom 23,9 302

Räntebärande lån –2 515

Värde totalt 34 403

Förändring i år –28%

Onoterade kärninnehav

Korsnäs Industri & Skog 9 382

Bergvik Skog 437

Räntebärande lån –5 951

Värde 3 868

förändring I år –25%

Nya investeringar

Rolnyvik 250

Black Earth Farming 673

Sia Latgran 157

Relevant Traffic 74

Kontakt East 105

Gateway TV 91

Bayport 93

Räntebärande lån –72

Värde 1 372

Förändring i år –24%

Övrigt

Övr tillgångar och skulder 81

TOTALT VÄRDE

SAMTLIGA TILLGÅNGAR 39 724

Substansvärde/aktie, kr 150

Aktiekurs Kinnevik, kr 97,25

Rabatt 35%

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.