Biologiska produkter ger en tätposition

Pfizer, Sanofi-Aventis och Glaxo Smith Kline är de tre största läkemedelsbolagen. Denna trio inom Big Pharma, med en försäljning av originalläkemedel på vardera omkring 40 miljarder dollar, har fått det allt svårare att hålla tillväxten uppe.

I fjol hade de en svag försäljningsökning. Den till och med sjönk hos Pfizer, som slapp ett minus på koncernnivå genom en god tillväxt för området veterinärprodukter. Vinsten halverades för Pfizer och var i stort sett oförändrad för de övriga två.

Det har inte varit någon fördel för läkemedelsbolagen att vara renodlat inriktade på originalläkemedel. Tvärtom har sidoverksamheterna spelat en viktig roll i flera bolag. Johnson & Johnson har exempelvis kunnat parera motgångar inom läkemedel med framgångar inom medicintekniken, där man är världsledande, och vice versa. Abbott har också haft stöd av sin diversifierade koncern. Hos Novartis växer divisionen generika (Sandoz) snabbare än försäljningen av originalläkemedel.

De gamla modellerna att bedriva läkemedelsforskning blir alltmer ifrågasatta. Det verkar vara lönlöst att försöka hitta storsäljare som ska nå stora patientgrupper. Det är helt enkelt för riskabelt, dels för att myndigheterna ställer tuffare krav på godkännande, dels för att riskerna för stämningar ökar om något går snett.

Världens mest sålda läkemedel i fjol var Pfizers medel mot förhöjda blodfetter, Lipitor, som nådde nästan 13 miljarder dollar, något mindre än året innan. Antalet läkemedel med försäljning i denna klass kommer att reduceras i framtiden. Vi får i stället mer av specialistprodukter, som vänder sig till mindre grupper av patienter.

Låt oss titta på två representanter för Big Pharma, som är varandras motsatser, Pfizer och Roche.

Pfizer är störst och inriktat på breda indikationsområden som hjärta/kärl och det näraliggande området metabola syndromet: högt blodtryck, blodfettsrubbningar, bukfetma, diabetes. Det är sjukdomar som i många fall kan botas med kostomläggning och motion.

Roche är, genom sitt dotterbolag i USA, Genentech, ägt till 56 procent, ledande på biologiska läkemedel, alltså biotekniskt framställda mediciner, mot främst olika typer av cancersjukdomar och autoimmuna sjukdomar som reumatism. Patientgrupperna är inte alltid så stora och medicinerna är dyra. Men de kan vara effektiva och ge besparingar inom vården.

Roche tillhör de få läkemedelsbolag som i fjol ökade vinsten kraftigt, 24 procent, utan att tillgripa stora kostnadsreduktioner. Tre av de tio största biologiska läkemedlen i världen kommer från Roche/Genentech.

De senaste fem åren har aktiekursen för Pfizer minskat med närmare 30 procent, för Roche har den ökat med 150 procent. Pfizer har haft bakslag i forskningen och mött ökad generisk konkurrens efter omfattande patentutgångar på forna storsäljare. Roche och Genentech har ryckt fram på cancerområdet och hittills sluppit generisk konkurrens. Det är svårt att göra kopior av biologiska läkemedel.

Det är bara en tidsfråga innan Roche passerar Pfizer, mätt i börsvärde. Båda ligger nu kring 160 miljarder dollar. Vinsttillväxten framöver väntas bli dubbelt så hög för Roche som för Pfizer, enligt analytikernas prognoser, vilket lär leda till att Roche drar ifrån.

Konglomeratet Johnson & Johnson har ett högre börsvärde än de två, men av detta är uppskattningsvis bara hälften läkemedel. Roche har också verksamhet vid sidan av läkemedel, nämligen diagnostik, men den är intimt kopplad till läkemedelsdivisionen. I ökad grad håller diagnostik, i form av molekylär diagnostik, och behandling med läkemedel på att flyta ihop. Med molekylär diagnostik kan det gå att tidigt påvisa risk för olika sjukdomstillstånd, av genetiska eller andra skäl.

Förändringen för Pfizer och Roche kan illustreras på ett annat sätt, med antalet jobb. De senaste fyra åren har Pfizer gjort kraftiga personalneddragningar. Totalt har 33 000 jobb försvunnit och mer ska det bli, medan Roche under samma period skapat drygt 13 000 nya jobb. Roche är ett av få stora läkemedelsbolag som inte reducerat sin personalstyrka.

Den traditionella inriktning som Big Pharma haft i sin forskning mot stora folksjukdomar och stora patientgrupper har gett usel avkastning. Astra Zeneca har exempelvis sedan år 2000 lagt ned 26 miljarder dollar på forskning och utveckling och i stort sett inte fått fram något helt nytt originalläkemedel. Därför är aktiekursen i dag, 265 kronor, mer än 120 kronor lägre än noteringen i april 1999, när fusionerade Astra och Zeneca handlades första gången.

De produkter som har framgång på läkemedelsmarknaden är inte längre nya mediciner mot högt blodtryck, förhöjda blodfetter och fetma. Det är i stället medel mot svåra cancersjukdomar, reumatism, multipel skleros, svåra ögonsjukdomar och vacciner. Nästan alla framställs biotekniskt.

Ett medel som Herceptin, från Roche och Genentech, används exempelvis mot en ganska ovanlig form av aggressiv bröstcancer som drabbar kvinnor med stor produktion av ett visst protein. Ett års behandling kan kosta drygt 300 000 kronor och går hälsoekonomiskt att försvara.

Ett annat dyrt biologiskt läkemedel är Humira, från Abbott. Det används bland annat mot reumatism, och ett års behandling kan kosta 70 000-140 000 kronor. Den kraftiga ökningen för Humira i fjol, plus 50 procent, förklarar Abbotts höga försäljningstillväxt, 18 procent.

Trenden i branschen är att många söker sig mot sjukdomar som är ovanliga. Myndigheterna ger en mer välvillig och snabbare behandling om det saknas bot mot sjukdomen. Blir produkten godkänd går det också att få ut ett bra pris om medlet är effektivt. Det kompenserar för de lägre försäljningsvolymer som följer av att patientgruppen är liten.

För Big Pharma är det en stor omställning. Mycket av forskningen måste helt ställas om. Exemplet Roche/Genentech visar att det går. De övriga försöker nu ta igen det de förlorat på att för sent ha upptäckt potentialen i de biologiska läkemedlen och olika nischprodukter.

Astra Zeneca har på kort tid gjort ett par stora köp för att få fäste inom biotekniken (Medimmune och CAP). Delar av den traditionella forskningen håller på att avvecklas samtidigt som de biologiska projekten blir allt fler. Nu har 20 procent av de kliniska projekten biologisk inriktning.

Glaxo Smith Kline har ingått större avtal med bioteknikföretag, exempelvis danska Genmab. Sanofi-Aventis gör stora investeringar på vaccinområdet, ett länge försummat område som nu växer snabbt. Pfizer expanderar på ögonområdet, där medlet mot glaukom, Xalatan, framtaget i Uppsala av gamla Pharmacia, blivit en stor framgång.

De tre stora, liksom Astra Zeneca, femma försäljningsmässigt, är lågt värderade, med p/e-tal kring 10. Fyran Roche, liksom nischbolag som danska Novo Nordisk, brittiska Shire eller tyska Merck och Bayer, ligger på 15-20. Det innebär inte att förstnämnda gruppen är mest köpvärd. Det är sannolikt precis tvärtom. Vinsttillväxten förväntas bli svag framöver för de stora, betydligt högre för den senare gruppen. Roche är ett säkrare köp än Astra Zeneca.SNABB TILLVÄXT ªDet såldes i fjol biologiska läkemedel i världen för ungefär 80 miljarder dollar, produkterna i tabellen till vänster stod för hälften. Av totala läkemedelsförsäljningen svarade de biologiska för 12-13 procent. Tillväxten är mer än dubbelt så snabb som för vanliga kemiska läkemedel. Nästan alla produkter på listan har uppfunnits av amerikanska bioteknikföretag. Ett undantag är brittiska CAT, numera ägt av Astra Zeneca, som tog fram Humira åt tyska Knoll, som sedan köptes av Abbott.