Bioteknik åter i ropet

Efter en turbulent period i samband med finanskrisen 2008 har bioteknikaktierna nu fått något av en renässans. På de amerikanska börserna har bioteknik varit bästa branschindex tre år i rad. Att intresset bland investerare tilltagit märks även på att antalet introduktioner ökat kraftigt. Under 2013 noterades 37 bioteknikbolag på de amerikanska börserna och i år ser branschen ut att gå mot ett nytt rekord då 24 bolag hittills har gått till börsen.

De större läkemedelsbolagen har under de senaste åren kämpat med patentutgångar och brist på nya storsäljare i sina produktportföljer. Kostnaderna för att få ut nya produkter har även ökat, vilket bidragit till en koncentration kring de större terapiområdena. Kostnaden för ett projekt till färdigt läkemedel ligger på uppemot 2 miljarder dollar, inkluderat marknadsförings- och försäljningskostnader.

Läkemedelsbolagens tillväxtproblem har medfört en ökad efterfrågan på nya produkter. Mindre bioteknikbolag med läkemedel under utveckling har gynnats av denna utveckling. De större läkemedelsbolagen har minskat på sin interna forskning och utveckling för att i allt större grad förlita sig på partnerskap och licensiering.

Även om den svenska marknaden inte är lika stor och utvecklad som den amerikanska har det positiva sentimentet smittat av sig. Den finansiella situationen har förbättrats och vi har sett ett flertal nya bolagsnoteringar på de mindre listorna. I Sverige är det uppemot 100 bolag som ägnar sig åt forskning. Många av dessa bolag är väldigt små med en eller ett fåtal produkter.

Dessa bioteknikbolag har tillsammans 80 projekt som genomgår kliniska prövningar. Mindre än 20 procent av dessa återfinns i den sista fasen (fas III) innan produkten godkänns. Lite drygt hälften befinner sig i mellanfasen (fas II) och resterande projekt i den inledande fasen (fas I). Merparten av projekten är inom områdena cancer och infektionsrelaterade sjukdomar. Chansen att ett projekt i Fas I blir en färdig produkt är ungefär 1 på 10.

Marknaden har sedan bioteknikboomen 2000 genomgått en strukturomvandling. Bolagen är i dag mer mogna där några har produkter som faktiskt finns på marknaden. Tidigare var det rena förhoppningar som drev kurserna. Både Medivir och Orexo tillhör kategorin bolag som lyckats få ut färdiga produkter. Båda är också vinnare på börsen.

Medivir har fått ett preparat mot Hepatit C god­känt som nu lanseras i ett antal länder och som hittills utvecklats bra. Orexo fick ett genombrott med ett preparat mot beroende av narkotikaklassade läkemedel. Här har lanseringen gått i stå och bolaget har svårt att vinna marknadsandelar. Ett konkurrerande preparat från Biodelivery Sciences är också planerat till hösten.

Framgångssagorna bland de svenska bioteknikbolagen är dock få och besvikelserna desto fler. Att risken i bioteknikbolagen är hög blir vi ofta påminda om. Senast var det Sobi (Swedish Orphan Biovitrum) som föll fritt på börsen efter negativa besked kring tillväxtpreparatet Kiobrina. Även Active Biotech råkade nyligen ut för ett bakslag (se Fokus på sidan 28). Den lovande kandidaten som var tänkt att hindra utveckling av multipel skleros lyckades inte få godkänt. Fler projekt finns, men risken i bolaget har ökat. Frågan är om samarbetspartnern Teva är lika uthållig i kommande projekt.

Trots bakslag är det ändå tydligt att det nu är goda tider för bioteknikbolagen att hämta in friskt kapital. Bioinvent genomför en nyemission för en fortsatt offensiv satsning där ett avtal med en partner är högst upp på önskelistan. Även Karo Bio passar på att ta in kapital. Det positiva sentimentet i allmänhet lär hålla i sig. Troligt är också att vi kommer att se ytterligare bolag som väljer att fylla på sina kassor framöver.

Vilken bubbla?

Efter stora uppgångar på de amerikanska börserna hörs varningsrop om en ny bubbla inom bioteknik. Några bolag är högt värderade, andra inte. P/e-talet för det amerikanska S&P 500-indexet på 2016-års prognoser ligger på 14. Biotekniksektorns p/e-tal är något lägre vid 13,5.