Börskommentar: Äntligen niomånadersrapporter

De brutala kursfallen på världens börser tycks ännu inte haebbat ut. På Stockholmsbörsen, som drabbats hårdare än mångaandra aktiemarknader, då exportberoendet är mycket stort, ärbörsoron alltjämt påtaglig trots att Affärsvärldens generalindexnu ligger på ett rejält minus sedan årsskiftet och kursnedgångensedan toppnivån på sensommaren uppgår till 34 procent. En delmarknadsbedömare tror att ytterligare kursfall är att väntaunder hösten.

OSÄKRA VINSTEREn viktig förklaring till marknadsoron, och den mycket volatilaaktiekursutvecklingen, är att investerarna alltjämt famlar imörkret kring utvecklingen för vinsterna i slutet av innevarandeår och nästa. I synnerhet gäller detta de företag som har storaaffärsverksamheter i krisdrabbade marknadsregioner, främst Asien,Latinamerika och delar av Östeuropa.

Därför kommer flödet av niomånadersrapporter, som börjar attrulla in över Stockholmsbörsen denna vecka, att bli extraspännande.

Särskilt intressant lär företagsledningarnas bedömningar omframtiden vara. Hur har fallande efterfrågan slagit motvinstutvecklingen i dessa regioner? Har kunderna även i USA ochEuropa blivit mer försiktiga? Hur många tror på en avkylning avkonjunkturen även i väst? Visserligen har bolagen i tidigarerapporter i år redan flaggat för resultatförsämringar ikrisregionerna, men den senaste tidens händelser förstärkersannolikt den negativa utvecklingen.

En knäckfråga i samband med kvartalsrapporterna är ombörskurserna trots allt har fallit för mycket. Det finns alltiden risk för överdrivna reaktioner när majoriteten avinvesterarkollektivet springer åt samma håll. Å andra sidan kanman också hävda att de stora kursuppgångarna de senaste 2-3 årentill viss del varit ett utslag av samma fenomen. Kursrallytunderblåstes av teser om att konjunktursvängningarnas epok varöver och att världen fortsättningsvis skulle växa kontinuerligtmed bibehållen låg inflation.

Kursfallen beror dock inte bara på osäkra vinstutsikter, ochförväntningar om fallande avkastning, utan bottnar även i attriskpremierna stigit. Då marknadsräntorna fallit en del underbörskrisen, beroende på att investerarkollektivet förväntar sigen lägre tillväxttakt och därmed än lägre inflation än tidigare,skulle man kunna tycka att de stigande riskpremierna bordebalanseras av lägre räntor. Men så tycks inte vara fallet. Dettaberor antingen på att börsaktörerna bortser från räntefallet,eller så har riskpremierna stigit mer än räntorna sjunkit.

Mobbade tillväxtaktier?

Stigande riskpremier gäller generellt för aktier i orostider,men det leder förmodligen fel att höja premierna lika mycket förolika typer av aktier. Kursraset har visserligen inte varit utanurskiljning, men en hel del aktier kan tyckas ha fått oförtjäntmycket stryk under börskrisen.

Det är lätt att tycka att de tillväxtaktierna som drivs av entillväxt som bottnar i strukturella förändringar påverkats förmycket. Ett exempel är teleoperatörerna Europolitan och Netcom,ett annat är telekomleverantören Ericsson. Det är svårt att seatt dessa företags tillväxttakt skulle minska abrupt i ett litelängre perspektiv. Ett bra svar är förstås att förväntningarnapå dessa bolags framtida vinstmarginaler tidigare var överdrivna.I en värld med återkommande lågkonjunkturer kommer äventillväxtbolagens lönsamhet att drabbas.