Brödraskaparna

Bakkabrædur är en isländsk saga om tre bröder från Bakka på galna upptåg som aldrig riktigt får till det. Det är också namnet på bröderna Gudmundssons maktbolag. Men kontrasten till ursprungsberättelsen är stor. Där bröderna från Bakka misslyckades i allt de företog sig, har bröderna Gudmundsson tillsammans med partnerbanken Kaupthing byggt upp en sfär som efter bara 20 år kontrollerar börsvärden på uppskattningsvis 150 miljarder kronor.

Affärsvärlden träffar de båda bröderna på deras finanskoncern Existas Londonkontor ett stenkast från Paddington, nära bohemtrendiga stadsdelen Little Venice.

Det är bara en liten del av kontoret som är färdigställd. Större delen, inklusive det som ska bli receptionen, är råa betongväggar och byggdamm. Här ska till en början 20 personer arbeta när kontoret är klart i maj. Förutom Exista ska även brödernas livsmedelskoncern Bakkavör och telebolag Iceland Telecom sitta på samma adress.

Men det är inte på grund av livsmedel eller telekom som bröderna Gudmundsson har skapat stor uppståndelse i Norden de senaste veckorna. I början av februari kom nyheten att Exista hade köpt 15,5 procent i finska finans- och försäkringskoncernen Sampo, en post värd 1,9 miljarder euro.

Lydur Gudmundsson berättar nu att han och Agust planerar en resa till Finland inom kort för att för första gången träffa de andra ägarna i Sampo, öga mot öga. På agendan finns möten med Björn Wahlroos, storägare och tillika vd i Sampo, samt delar av Sampos övriga ledning. Men islänningarna har även gjort upp om ett möte med finansdepartementet som representerar den näst största ägaren i Sampo, finska staten.

– Vi har inga särskilda frågor vi vill ta upp. Men vi tycker att det är viktigt att träffa Sampos andra stora ägare för att diskutera hur vi tillsammans kan skapa mer värde för aktieägarna, säger Lydur Gudmundsson.

Men ni klassificerar Sampo som ett strategiskt långsiktigt innehav, behöver ni inte en plats i styrelsen för att kunna påverka?

– För oss är det än så länge inte en fråga. Vi har pratat med Sampos ordförande Georg Ehrnrooth och sagt att vi stödjer det förslag till styrelse som redan lagts fram. Vi är långsiktiga, då är det inte viktigt att vi kommer in i styrelsen nu med en gång. Vi har tid på oss, säger Lydur Gudmundsson.

En sak är definitivt säker och det är att Exista har positionerat sig för framtida strukturaffärer i den nordiska finanssektorn. Sampo hade ju just före islänningarnas inhopp köpt en liten post i Nordea.

– Det kommer att bli en fortsatt konsolidering. Vi ser en hel del aktivitet i marknaden. Kaupthing är till exempel en av de största ägarna i norska Storebrand och jag tror att vi kommer få se en del rörelser i en nära framtid, säger Lydur Gudmundsson kryptiskt utan att vilja utveckla närmare vad som kan väntas. Men det ligger nära till hands att gissa på att det involverar både Sampo och Kaupthing och kanske även norska Storebrand.

– Mr Wahlroos sitter på 5 miljarder euro som han sagt kan användas till förvärv. Efter höstens finansieringsrunda har Kaupthing en kassa på 1,5 miljarder euro att investera. Som huvudägare i båda bolagen har vi goda möjligheter att dra nytta av en konsolidering, säger Lydur Gudmundsson.

Att det skulle vara Nordea som Exista siktar in sig på avfärdar Lydur Gudmundsson, han har inte ens tittat närmare på den nordiska storbanken. Men han säger att man inte ska räkna ut de isländska bolagen när svenska staten säljer sina Nordeaaktier.

– Vi ser en rad olika möjligheter för oss i den nordiska finanssektorn. Med köpet av sakförsäkringsbolagen Vis och Lysing förra året ökade vi vårt eget kapital avsevärt. Med kassaflödet från vår operationella verksamhet kan vi finansiera ytterligare investeringar i finanssektorn, säger Lydur Gudmundsson.

Bröderna Gudmundsson vill inte kommentera om Exista kan tänka sig att öka ytterligare i Sampo, men efter en stunds tystnad är det den äldre brodern Agust som tar till orda.

– Kan, kan vi alltid. Finansiellt är det inget problem.

Marknader som nämns som intressanta att investera mer i är Storbritannien och Skandinavien. Exista har som mål att bli ett ledande finans- och försäkringsbolag i norra Europa. Det är också i det sammanhanget som investeringen i Sampo ska ses. Även Kaupthings köp i norska Storebrand kan vara mer än bara en finansiell investering. När Affärsvärlden frågar om Gjensidige Forsikrings storköp i Storebrand, efter Kaupthings flaggning i samma bolag i höstas, kommenterar Lydur norrmännens inställning med följande:

– Vad kan man säga? Det har hänt tidigare också när någon försökt ta över Storebrand (Sampo försökte 2002 att få till stånd en fusion men hindrades av andra ägare reds. anm). Jag tror att klimatet har förändrat sig nu, och då talar jag inte om global uppvärmning. Jag tror man har en positivare inställning nu.

Exista började köpa aktier i Sampo innan försäljningen av Sampos bankdel till Danske Bank var känd. Men att bli av med banken och i stället komma i kontroll över en stor kassa i ett försäkringsbolag spelade bara islänningarna i händerna.

– Vi är mycket intresserade av försäkringsbranschen och har tittat länge på olika möjligheter. Sampo var det bästa alternativet. Därför började vi köpa aktier i augusti förra året, berättar Lydur Gudmundsson.

Men för att bli största ägare i Sampo krävdes mer aktier. Det fanns bara en annan stor ägare som kunde tänka sig sälja, den brittiske finansmannen Robert Tchenguiz. Robert Tchenguiz seglade upp som en av de största aktieägarna i Sampo förra våren. Rykten gick redan då på den finska marknaden att Robert Tchenguiz aktieköp finansierades av Kaupthing och på senare tid är det många som tar för givet att det redan då fanns en uppgörelse med Exista.

– Vi har stött på Robert Tchenguiz ett par gånger, men då var det ett tag sedan vi gjort en affär ihop. Vi var intresserade av att köpa en större andel aktier i Sampo, ett block. Det enda blocket som verkade vara tillgängligt var Roberts så vi tog kontakt och lyckades köpa det, förklarar Lydur Gudmundsson som verkar svara uppriktigt.

Men det är onekligen ett märkligt sammanträffande att Robert Tchenguiz, som i och för sig är en väletablerad affärsman i London, helt på egen hand kommit på idén att köpa på sig 9,5 procent av aktierna i finska Sampo. Men Robert Tchenguiz är också allt annat än en dagslända på den nordiska marknaden. Han har nu vunnit islänningarnas förtroende och samma dag som den här intervjun publiceras, den 14 mars, kommer han att väljas in i Existas styrelse.

– Vi bedömer att Robert Tchenguiz kommer kunna tillföra kompetens och erfarenheter från den internationella kapitalmarknaden. Vilket kan gynna Exista i den fortsatta expansionen, säger Lydur Gudmundsson.

Storebror Agust är eftertänksam och låter den yngre, mer utåtriktade, Lydur stå för de flesta svaren. Men det märks att de är samspelta. En gemensam barndom och 20 års gemensamt affärsliv har svetsat dem samman.

– Vi har alltid gjort affärer ihop och under den tiden har det inte varit några meningsskiljaktigheter eller kämpande om makt. I stället har vi väl fördelat inflytandet på ett mer skandinaviskt sätt, säger Lydur Gudmundsson med ett leende.

Att det just är den yngre Lydur som är arbetande ordförande i investmentbolaget Exista, där stora tillgångar i Kaupthing, Sampo och Bakkavör finns, förstärker bara arbetsfördelningen mellan bröderna.

– Vi insåg att börsnoteringen av Exista skulle kräva mer arbete och mer av våra resurser. Tidigare delade vi på vd:skapet i Bakkavör men vi var tvungna att dela upp det, säger Lydur Gudmundsson.

– Men det har alltid varit så att du, Lydur sett efter våra pengar och investeringar. Det var därför naturligt att han fortsatte ta det ansvaret, tydliggör Agust Gudmundsson.

Brödernas privata bolag, Bakkabrædur, äger 45,2 procent i Exista som noterade i september i fjol. Det är inte Bakkabrædurs enda innehav, med utdelningar från Exista har bröderna även byggt upp en stor portfölj med aktier och obligationer. Hur stor den är vill bröderna inte gå in på men försäkrar för Affärsvärlden att det framför allt är utländska papper och inget aktieinnehav som ger direkt eller indirekt inflytande i något bolag.

Bröderna verkar se om sitt hus ordentligt, skattemässigt. Bakkabrædur är sitt namn till trots ett bolag som finns registrerat i både Luxemburg och Nederländerna. Bakkabrædur återfinns också på bolagspapper från skatteparadiset Brittiska Jungfruöarna.

AVANCERAD SKATTEPLANERING

De flesta av Islands största maktsfärer ägnar sig åt skatteplanering och bröderna Gudmundssons är inget undantag. För bara ett par år sedan fördes en klar majoritet av Existas tillgångar från Island och placerades i ett bolag i Nederländerna. Fortfarande ligger tillgångar som aktieinnehavet i Kaupthing, Bakkavör och Icelandic Telecom kvar i det holländska bolaget Exista BV. Även aktierna i Sampo finns där.

– Skälet är enkelt, vi betalar ingen skatt på aktievinster eller utdelningar i Nederländerna, därför har vi valt att flytta våra innehav från Island, förklarar Lydur Gudmundsson.

Skatteplaneringen har inte varit helt okontroversiell. Framför allt danska medier har på senare tid varit mycket kritiska i frågan. Men den kritiken viftar Lydur Gudmundsson bort.

– Vi ser till aktieägarnas bästa. Att skatteplanera är en av flera strategier för att maximera aktieägarvärden.

Tillgångsflytten har nu gått så långt att den har fått politiska konsekvenser. Islands premiärminister Geir H. Haarde vill nu sänka skatten på reavinster men också se över skatten på utdelningar. Motivet skulle just vara att få tillbaka de isländska företagens tillgångar till Island.

– Regeringen har varit sen med att agera i frågan och får nu ta konsekvensen. Än har vi inte sett någon konkret förändring. Men kommer den finns det en bra anledning att flytta innehaven till Island igen. Vi gillar enkla och raka strukturer desto enklare desto bättre, säger Lydur Gudmundsson.

Hjärnan bakom skatteplaneringen stavas Bjarnfredur H. Olafsson, skatteexpert i Exista-Kaupthing-sfären. När Olafsson var 32 år gammal grundade han en juristfirma på Island som specialiserade sig på bolags- och skattefrågor. Numer är han chef för en större konsultfirmas skatteavdelning. Bjarnfredur H. Olafsson sitter i styrelsen för nederländska Bakkabrædur Holding men hans största officiella uppdrag är som styrelseledamot i Kaupthing, ett annat bolag i sfären som har en stor del av sina tillgångar i just Nederländerna.

Skatteupplägget passar också extra bra just i år. Innan 2007 är slut måste nämligen Exista börsnotera Iceland Telecom. Börsnotering var ett av villkoren i den isländska statens utförsäljning för två år sedan. Exista vill kvarstå som huvudägare men några aktier måste ändå säljas och väntas ge en reavinst.

Iceland Telecom köptes från isländska staten av Skipti, ett bolag bildat av Exista, Kaupthing, investmentbanken MB samt ett antal pensionsfonder, för 66,7 miljarder isländska kronor. Det värderade Iceland Telecom till 23 gånger vinsten eller fyra gånger bokfört värde. Men Lydur Gudmundsson räknar med att värdet på Iceland Telecom har stigit ordentligt sedan dess.

– På en sådan här investering så bör avkastningen ligga på 20-25 procent, säger han.

Iceland Telecom är inte Existas första gemensamma investering med Kaupthing som partner. Även i det isländska sömndiagnostik företaget Flaga group är Exista och Kaupthing huvudägare. Att duetten kommer agera igen i något annat bolag håller Affärsvärlden för troligt.

– Vi kan tänka oss att göra mer investeringar i framtiden med Kaupthing, bekräftar Lydur Gudmundsson.

SEDELPRESSEN

Alla frågar sig var pengarna kommer ifrån. Pengarna som finansierat bröderna Gudmundssons imperium. Det gör även Agust Gudmundsson, den äldsta brodern, men retoriskt. Han lutar sig tillbaka i den beiga Le Corbusier-fåtöljen och svarar;

– Från maten. Vi har alltid haft starka kassaflöden från livsmedlen. Först var det fiskindustrin och nu de färdiga rätterna. Det har hjälpt till att finansiera våra förvärv. Redan när vi köpte på oss de första aktierna i Kaupthing skedde det med pengar från livsmedelsrörelsen.

Den yngre brodern Lydur sufflerar snabbt från en svart Le Corbusier-fåtölj.

– Bakkavör, som är Storbritanniens största producent av färdiga rätter, genererade ett kassaflöde på 2 miljarder kronor i fjol, svenska kronor. Det är inte dåligt, ens med internationella mått mätt.

Det var 2003 som Bakkavör knoppade av sina kylda livsmedel, Framfoods där också svenska Lysekil med sina kända sillmärken ingår. I stället satsade Bakkavör på konceptet med färdiga rätter.

Geest, ett av Storbritanniens största bolag inom färdiga rätter, är Bakkavörs största förvärv, och kanske kändaste. Bolaget köptes ut från Londonbörsen för 623 miljoner pund, eller motsvarande 8,2 miljarder kronor för två år sedan. Köpet finansierades till 84 procent med skulder, största långivaren var brittiska Barclays.

– På knappt två år har vi betalat tillbaka hälften av skulden. Kapaciteten i den här affären är substantiell. Vi har blivit så intressanta som kunder att de internationella bankerna står i kö för att få finansiera vårt nästa köp, förklarar Agust Gudmundsson.

Bakkavörs aggressiva förvärvsstrategi fortsatte under 2006, då köpte Bakkavör fem mindre bolag, men nu verkar det som att Agust och Lydur Gudmundsson har något speciellt i tankarna.

Är det dags att köpa något bolag i Geest storleksklass igen?

– Ja, eller större, svarar Agust Gudmundsson.

– Bakkavör kommer att fortsätta expandera verksamheten inom en nära framtid, fyller Lydur Gudmundsson i och ler underfundigt.

Men det lär inte bli några företagsköp i Skandinavien. Agust Gudmundsson avfärdar den matmarknaden som ganska ointressant.

– Ni är för få och för utspridda. Det leder till stora problem med distributionen, konstaterar Agust Gudmundsson. Han påpekar också att konceptet med färdiga rätter inte heller är tillräckligt utvecklat än i Skandinavien.

– Vi har redan fem fabriker i Kina och där kommer vi att fortsätta växa. Vi har även tittat på andra asiatiska marknader, säger Agust Gudmundsson.

Möjligtvis kan ytterligare ett par marknader i Europa attrahera Bakkavör, men framför allt verkar den amerikanska marknaden att hägra.

– Tesco, vår största kund, planerar att etablera sig i USA, och det håller jag för ganska sannolikt att vi kommer att följa efter, säger Agust Gudmundsson.

OM KRITIK

Det märks att båda bröderna har en kluven inställning till medierna. Men en sak skiner igenom och det är revanschlusten. Det har nu gått knappt ett år sedan den isländska frossan skakade både börsen och den isländska valutan ordentligt. Bröderna Gudmundsson tycker att turbulensen till stor del orsakades av opålästa analytiker och journalister.

– Det är inte mer än rättvist att säga, nu när det gått ett år, att oron var överdriven. Självklart är Island en liten ekonomi med en liten valuta relativt sett och det skapar en viss volatilitet i sig själv, säger Lydur Gudmundsson.

– Det var ganska fascinerande att se att många av de problem Island tillskrevs av medier och analytiker i våra grannländer fanns i en större utsträckning på de marknaderna. Ett exempel är korsägandet. Island är en liten ekonomi och börslistan består av 22 bolag, en bieffekt blir tyvärr ett svåröverskådligt ägande. Men vi hävdar att korsägandet sett till marknadens storlek är lika utbrett eller är större i våra nordiska grannländer, säger Agust Gudmundsson.

Men det är ett par ödmjukare och öppnare bröder som möter media och investerare nu, efter Islandskrisen.

– Vi har lärt oss vår läxa, ordentligt. Att bli utsatt för sådan kritik från alla håll har stärkt oss. Det har även fått oss att prioritera relationer, säger August Gudmundsson.

– En annan effekt av uppståndelsen är faktiskt att ‘Island sattes på världskartan’ ordentligt och det är inte dåligt för ett land med 300 000 invånare. Till och med Warren Buffett var uppdaterad om de senaste rörelserna i den isländska kronan när vi träffade honom, konstaterar han torrt.