Byggtopparna om HD-domen mot Myresjöhus

Mellan åren 1999-2003 byggde Myresjöhus 32 småhus med så kallad enstegstätad fasad. Det är en konstruktion där puts läggs direkt på isoleringen utan luftspalt. En undersökning av Boverket och Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) visar att hälften av landets hus med enstegstätad fasader redan har eller löper överhängande risk att få fuktskador. Metoden dömdes ut helt av SP år 2007.

Den 19 mars i år förkunnade Högsta domstolen att Myresjöhus byggmetod var ett fel i entreprenaden. HD konstaterar i sin dom att enstegstätade fasader medför betydande risker för problem med mögel, röta och dålig lukt.

Myresjöhus är dock inte ensamma om ha byggt bostäder med de ifrågasatta fasaderna. Samtliga av de stora börsnoterade svenska byggbolagen – Besqab, JM, NCC, Peab och Skanska – har också gjort det.

JM är Sveriges största bostadsbyggare och har byggt flest bostäder med enstegstätade fasader.

– Domen betyder ingenting för JM. Du och jag har pratat om det här tidigare och då berättade jag för dig hur länge vi har jobbat med putsfasader och att vi ändrade till tvåstegstätad fasad 2011. Det här speciella fallet med Myresjöhus handlar ju om tunnputs på cellplast. Det har vi byggt väldigt lite av och slutade med för åtta år sedan, säger Johan Skoglund till Affärsvärlden och förtydligar senare via mejl:

– Det jag menade var att domen inte förändrar JM:s syn, hantering eller finansiella åtaganden kopplat till av oss uppförda fasader.

Hur många bostäder har JM byggt med den fasad som Myresjöhus-domen gäller?
– Det vet inte jag. Men det står i domen att det finns risk för fel i 50 procent av fallen, så allt är ju inte fel. Men har vi gjort ett dåligt utförande så rättar vi till det.

Gäller det även när garantitiden gått ut efter tio år?
– Det kan jag inte i detalj. Men oftast uppstår felen de första två åren och då rättar vi till det. 

Tror du att JM kommer utvärdera nya byggmetoder mer noggrant framöver?
– Ja, det tror jag. Vi måste också lära oss av misstagen och vara noggranna när vi inför nya tekniker.

Affärsvärlden har pratat med vd:arna för Besqab, JM och Peab samt vice vd för Skanska – med anledning av domen mot Myresjöhus. NCC:s vd Peter Wågström låter däremot meddela att han inte har tid att svara på Affärsvärldens frågor.

Frågorna och svaren går att läsa i faktarutan nedan.

Byggtopparna om HD-domen mot Myresjöhus

Affärsvärldens frågor:

1. Vad betyder domen för ditt bolag?
2. Ska domen ses som ett underbetyg till hela byggbranschen?
3. Vad drar ni för lärdomar av detta?
4. Kommer ni att utvärdera nya tekniker noggrannare innan de börjar användas i stor skala?

Besqabs vd Anette Frumerie:
1. För vår del rör det sig inte ens om 100 lägenheter av de runt 5 000 som vi har byggt genom åren. Men det är klart vi följer det här med stort intresse. Vi vill ju alltid bygga med kvalitet.
2. Nej, det tycker jag absolut inte. Metoder förändras hela tiden. Men det är förstås tråkigt när kunderna inte är nöjda som i fallet med Myresjöhus.
3. Det känns skönt att vi tagit rätt beslut att bygga våra fasader med betongelement. Våra hus ska ju stå i 50 till 100 år och vi behöver därför välja väl beprövade byggmetoder för att de ska hålla.
4. Vi har alltid ett försiktigt förhållningssätt till nya byggmetoder. Det kommer vi fortsätta med. Det har lönat sig hittills

JM:s vd Johan Skoglund:
1. Domen betyder ingenting för JM. Du och jag har pratat om det här tidigare och då berättade jag för dig hur länge vi har jobbat med putsfasader och att vi ändrade till tvåstegstätad fasad 2011. Det här speciella fallet med Myresjöhus handlar ju om tunnputs på cellplast. Det har vi byggt väldigt lite av och slutade med för åtta år sedan. (Han förtydligar senare via mejl: Det jag menade var att domen inte förändrar JM:s syn, hantering eller finansiella åtaganden kopplat till av oss uppförda fasader.)
2. Jag kan inte kommentera det och jag har egentligen ingen synpunkt. Men det är klart att vi ska göra hållbara hus utan dåligt utförande.
3. Att det är viktigt att jobba med beprövade material och funktioner.
4. Ja, det tror jag. Vi måste också lära oss av misstagen och vara noggranna när vi inför nya tekniker.

Peabs vd Jesper Göransson:
1. I realiteten innebär domen inte någon skillnad, vi jobbar redan med fokus på kvalitet och med beaktande av de kunskaper som finns idag om den aktuella fasadkonstruktionen.
2. Domen är ett underbetyg för den aktuella konstruktionen.
3. Att vi ska fortsätta bygga med säkra metoder med fokus på kvalitet.
4. Ja, det är viktigt.

Skanskas vice vd Anders Danielsson:
1. Vi följer så klart den här processen men samtidigt så har vi inte använt den här metoden sedan vi slutade med den helt 2007. Vi har också åtgärdat de projekt där vi haft problem med fasaderna. Jag har ingen exakt siffra på hur många vi har byggt mellan 1999 och 2007 men det vi har sett är att det är ett begränsat antal projekt där vi har haft problem. Där har vi tagit vårt ansvar. Vi byggde totalt runt 3 000 bostäder per år vid den här tiden men vi hade sex stycken fasader som vi använde oss av.
2. Det här var en vedertagen metod runt millenieskiftet och typgodkänd. Men Skanska upptäckte redan 2004 att ett fåtal projekt hade problem med fasaden och vi valde då att ta fram andra rekommenderade fasadsystem. Metoden med enstegstätade fasader fungerar så länge man gör allting rätt men vi såg ett mönster som pekade på att den var för känslig för utförandefel. Vi valde därför bort metoden för mer robusta fasadsystem som inte kan drabbas av fukt lika enkelt, och slutade med enstegstätade fasader helt 2007.
3. Våra lärdomar drog vi för tio år sedan när vi valde att använda oss av mer robusta fasadsystem som inte är känsliga för utförandefel.
4. Det gör vi hela tiden. En viktig del i att få ned byggkostnaderna är att vi kan få fram standardiserade produkter och komponenter. Och självklart testar vi de här metoderna och koncepten innan vi går ut i stor skala.

Enstegstätade fasader

I enstegstätade putsade fasader läggs putsen direkt på isoleringen. Konstruktionen saknar luftspalt, vilket innebär att fukt som kommer in
inte kan komma ut och därför kan ge upphov till mögel- och rötskador. Det kan vara svårt att upptäcka skadorna. Fukt och mögel syns inte alltid utanpå fasaden, men kan finnas i inne i själva konstruktionen. Ofta behövs avancerade mätningar för att fastställa förekomst av mögel.

SP har tidigare uppskattat att 15 000–30 000 byggnader har uppförts med metoden. Av 650 undersökta byggnader uppvisade mer än 55 procent omfattande skador.

Boverket har uppskattat kostnaderna för att åtgärda samtliga hus till mellan 1 och 2,5 miljarder kronor.