Chefsekonom: Hushållen har det värsta bakom sig – men det finns risker

Inflationen faller men samtidigt finns risker som kan dra upp den, menar Christina Nyman. Ökade tjänstepriser, geopolitiska osäkerheter och leveransproblem är sådana exempel. "Och det finns ju alltid risker kopplade till energipriser", säger Handelsbankens chefsekonom till Afv.
Chefsekonom: Hushållen har det värsta bakom sig – men det finns risker - christina_nyman01_mindre kopia
Christina Nyman, Handelsbankens chefsekonom. Foto: Handelsbanken

Inflationen är på stadig nedgång och svenskarnas plånböcker börjar se ljuset i tunneln. Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman räknar med att inflationen fortsätter nedåt under 2024, samtidigt som det finns vissa risker på både upp- och nedsidan.

“Det som framförallt trycker upp inflationen nu är tjänstepriser och vi räknar med att nedgången kan gå ganska långsamt, i undersökningar säger fler tjänsteföretag än normalt att de planerar fortsatta prishöjningar. Men det är ändå en lugnare takt än vad vi sett tidigare”, säger hon.

I Konjunkturinstitutets senaste prognos spår man att inflationen kommer ner under 2%-målet andra halvåret 2024. Handelsbanken har en mer hökaktig hållning och räknar med att inflationen snarare kommer ner mot målet i slutet av året eller början av 2025.

“Vi har ju löner som ökar runt 4% och lokalhyror med över 10% i år, och om de blir indexerade med oktober-siffran ökar de 6,5% även 2024″, säger Nyman. 

Oroligheter i världen en risk

Samtidigt ser hon andra geopolitiska risker som kan påverka inflationen.

“Det finns ju alltid risker kopplade till energipriser. Nu har det sett bättre ut och trots kriget Israel-Hamas har inte oljepriset stigit. Men man ska kanske inte utesluta att det kan bli problem till exempel med leveranser i Suezkanalen och kopplat till oroligheten i området där.” 

Nyman upprepar även riskerna med tjänsteinflationen där hon fortsatt ser ett kostnadstryck.

“Samtidigt har inflationen den allra senaste tiden kommit ner lite mer än väntat, framförallt varupriser i konsumentledet. De stora ökningarna i globala insatsvarupriser till industrin som vi såg tidigare är helt borta”, säger Christina Nyman och tillägger att inflationsnedgången också skulle kunna bli större om konjunkturen blir sämre än väntat.

Storbankernas prognoser

KPIF 2024 (snitt) Första sänkningen av styrräntan
Handelsbanken 2,8% Q4 2024
SEB 2,7% September 2024
Nordea 2,3% September 2024
Swedbank 2,4% Juni 2024

Nyman: Då sänker Riksbanken

Vad gäller räntehöjningar räknar Handelsbanken med att Riksbanken är klar.

“Jag tror snarare att de ligger still. Riksbanken visade i någon mening vid senaste mötet att de har en lite större tolerans mot att inflationen kan bli lite högre. Man uttryckte också ganska stort självförtroende med att inflationen ändå var på väg ner. Så jag tror att man är lite mer tålmodig.”

Samtidigt tror hon att Riksbanken tar fasta på att kronan har stärkts, vilket gör att höjningar inte blir lika angeläget.

“Vi har lagt in en första sänkning i augusti nästa år. Och sedan att man sänker två gånger till under hösten och sedan succesiva sänkningar de kommande åren”, säger Christina Nyman. 

Hur djup blir lågkonjunkturen nästa år? 

“Vi tänker att det blir en ganska mild lågkonjunktur och jag tycker fortfarande att det är en ganska splittrad bild. Men helt klart tycker jag ändå är att konjunkturen är på väg att svalna av på lite bredare front.”

Splittra konjunkturbild

Hon betonar att arbetsmarknaden börjar dämpas med en lägre sysselsättning och högre arbetslöshet. Samtidigt är bilden delad mellan branscherna.

“Bostadsbyggandet har mer eller mindre tvärnitat och konsumtion av sällanköpsvaror har sjunkit väldigt mycket. Samtidigt har konsumtion av tjänster ökat starkt. Och industrin har gått fortsatt bra. Det är en tudelad bild, men vi tycker oss ändå se att det blir en viss breddning i konjunkturnedgången.”

Anser du att vi är i en lågkonjunktur nu? 

“Jag tycker att vi är på väg in, men jag skulle absolut inte kalla den för djup. Vi har fortfarande fler jobb än vad vi har haft på nästan 30 år. Det är ju tuffa tider för många men en lågkonjunktur brukar ha en ganska hög arbetslöshet eller så har den stigit mycket och det ser vi inte nu.”

Hur ser du på hushållens motståndskraft att klara av en lågkonjunktur nästa år? 

“Hushållen har den jobbigaste tiden bakom sig och har i ganska hög grad anpassat sig till det nya. Nu är vi i ett läge där löner så smått börjar öka lite snabbare än inflationen. De flesta har också redan fått högre räntor”, säger hon och fortsätter:

“Det blir tufft men kanske inte så mycket värre.”

Vad kommer du lägga extra fokus på nästa år?

“Det kommer bli fortsatt väldigt stort fokus på centralbanker och på när de börjar sänka räntan. Och när de väl gör det blir det väldigt spännande att se hur hushåll och företag reagerar. Blir det en kraftig tillväxtboom?” 

Den frågan låter hon vara obesvarad.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Annons från Envar Holding AB
Annons från AMF