Danske: Sverige kan gå mot nolltillväxt

På arbetsmarknaden har det redan skett en betydande försvagning och arbetslösheten kommer att stiga mer.

Det skriver Danske Bank i sin Nordic Outlook som presenterades på tisdagen, där de jämför situationen med eurokrisen 2011-2012.

”Sverige är på väg mot nolltillväxt och stigande arbetslöshet. Riksbanken förringar svaghetstecknen och finanspolitikens strikta inriktning på överskott i staten utnyttjar inte de goda förutsättningar som finns nu när skuldankaret är uppnått”, säger Michael Grahn, Danske Banks chefekonom i Sverige, i en kommentar.

Sveriges BNP väntas öka 1,0 procent i år och 1,0 procent 2020. I den förra prognosen, i juni, spåddes en BNP-tillväxt på 1,3 procent i år och 1,7 procent nästa år.

Bostadsinvesteringarna väntas förbli ett sänke för tillväxten det kommande året. Visserligen innebär lägre räntor en stimulans till bostadsmarknaden, men samtidigt bedömer Danske Bank ett det finns ett överutbud av nyproducerade bostadsrätter som kommer att ta ytterligare en tid att beta av. Ett ännu större orosmoln i ekonomin är att näringslivets investeringar nu också sjunker, vilket drar ned tillväxten.

Arbetsmarknaden har också försämras snabbt under sommaren. Förutom stigande arbetslöshet handlar det bland annat om färre lediga jobb, fler inskrivna vid Arbetsförmedlingen, vikande anställningsplaner och färre övertidstimmar. Arbetslösheten spås stiga till 6,8 procent i år och sedan öka till 7,8 procent under 2020.

Danske Bank noterar vidare att såväl inflation som inflationsförväntningar nu är under Riksbankens mål på 2 procent. KPIF-inflationen väntas uppgå till 1,7 procent i år för att sedan sjunka till 1,1 procent nästa år.

Enligt Danske Bank är det inhemska lönetrycket helt enkelt för lågt för att inflationen stabilt ska bli 2 procent. Skulle den svagare arbetsmarknaden innebära att stundande avtalsrörelse 2020 resulterar i lägre löneavtal än senast kommer det dessutom att sätta en ytterligare att press ned på inflationen.

Enligt Danske Bank befinner sig Riksbanken i något slags förnekelsestadium där de fortsatt räknar med en räntehöjning runt årsskiftet, trots svagare signaler om internationell och svensk konjunktur, en mjukare hållning från världens stora centralbanker och räntor som sjunkit till rekordlåga nivåer.

”Vi räknar med att Riksbanken så småningom kommer att få ändra kurs och sänka räntan nästa år”, skriver Danske Bank.

Prognosen är att Riksbanken sänker reporäntan till -0,50 procent i februari, men det kan ta lite längre tid än så för Riksbanken att ändra sig.

Finanspolitiken är i stort sett neutral. Skulle regeringen stabilisera Maastrichtskulden vid skuldankarets 35 procent av BNP skulle det kunna frigöra resurser för investeringar och ökade statsbidrag till kommunerna utan att äventyra statsfinanserna. Inga signaler finns dock om detta och Danske Bank räknar med att skulden fortsätter att sjunka och att Sverige därmed går miste om denna möjlighet till finanspolitiska stimulanser.