Det nya barnbidraget

Har du svårt att se framför dig den dyre IT- eller managementkonsulten gå hemma med småbarn – istället för att dra in 10.000 kronor per dag?

Då har du inte uppmärksammat den nya trenden – att allt fler storföretag inom industrin introducerar vad statligt anställda haft i alla år: generösa regler för småbarnsföräldrar. Jättar som Ericsson och Volvo Personvagnar är några av föregångarna i satsningar som har som uttalat mål att göra bolagen mer attraktiva för karriärsugna unga ingenjörer.

Satsningarna har uppmärksammats av facken inom industrin – från Metall till Civilingenjörsförbundet. I de gemensamma avtalskraven, som presenterades i förra veckan, förde de fram krav på en nyordning inom detta område: alla barnlediga ska få behålla minst 80 procent av lönen, oavsett om de är lågavlönade eller högavlönade. Några centrala avtal inom föräldralöneområdet finns inte i dag inom industrin. I stället är det försäkringskassan som – under 360 dagar som mest – betalar 80 procent av lönen, upp till 22.875 kronor i månaden. Vissa tjänstemannagrupper har däremot extra föräldralön, men ibland bara till kvinnor och under ett fåtal månader.

Arbetsgivarna avvisar

De två arbetsgivarförbund som Affärsvärlden varit i kontakt med, Almega och Sveriges Verkstadsindustrier, avvisar inte så oväntat kraven. Almegas Göran Trogen anser att de kollektiva avtalen bör hålla sig borta från de allmänna socialförsäkringssystemen. “Vi är avvisande till tanken på extra ersättning. Om vi i kollektiva avtal börjar lägga på extra på socialförsäkringssystemen, riskerar vi att få en okontrollerad kostnadsökning. Att betala sjukkarensdagar är en annan satsning som vi inte rekommenderar våra företag.”

Naturlig reaktion

Reaktionen från arbetsgivarna är naturlig och av allt att döma riktig. Om storföretagen på eget bevåg inför den här typen av förmåner finns naturligtvis ingen anledning att stadsfästa dem i centrala avtal. Men storföretag, som anser att de har råd att betala, bör självklart sträva efter att öka sin attraktionskraft på arbetsmarknaden. Och det har de av allt att döma gjort. Många av dem ser inte utgifterna som en reell kostnad utan som en investering i personalen, ungefär som en kurs. Män likaväl som kvinnor förmodas bli skickligare i sina jobb av att vara hemma en tid med sina barn. Ica -förbundet, med 4.800 anställda, kan utgöra exempel. Bolaget införde i april regler som gav alla barnlediga 80 procent av lönen upp till en månadslön på 45.000 kronor. För en Ica-chef i den löneklassen står därmed försäkringskassan för hälften av lönen och företaget för den andra hälften.

Den sammanlagda utbetalningen blir 36.000 kronor före skatt. “Vi trodde att det skulle locka cirka 10 personer per år med en månadslön i snitt på 29.000 kronor. Det skulle betyda 80.000 kronor (för Ica) per person eller totalt 0,7 miljoner kronor per år”, säger den avtalsansvariga vid Ica, Agneta Påhlman. Nu har förmånen efter ett halvår blivit dubbelt så eftertraktad som förväntat. Ändå blir kostnaden för Ica nästintill försumbar, enligt Affärsvärldens uppskattning mindre än 0,1 procent av koncernens totala lönesumma.

Ericssons reaktion

Jätten Ericsson, med nio gånger fler anställda i Sverige än Ica, har infört liknande regler i en del av bolagen. Enligt den avtalsansvarige, Bengt Sjöberg är tanken att alla anställda i landet inom något år ska bli berättigade till den förstärkta föräldralönen om de med sin ordinarie lön når över försäkringskassans tak. Ett tungt vägande skäl för att införa reglerna är att Ericsson har noterat stor rörlighet bland unga nyanställda. “Vi har lätt att rekrytera unga ingenjörer, men vi har sett att det är stor rörlighet efter några år, en tid som ofta sammanfaller med familjebildningen”, säger Bengt Sjöberg. Merkostnaderna av reformen för Ericsson är måttliga: “Det är ganska litet pengar, 0,1-0,3 procent på den population det gäller, men för den enskilde är det ganska mycket pengar”, säger Bengt Sjöberg.

Storföretagens engagemang för sina småbarnsföräldrar tycks alltså vara en trend. Statoil var ett av de första bolagen. Därefter har företag som verkar inom områden, där det är svårt att få duglig arbetskraft, följt efter. WM-data, Icon och SEB är några exempel. Volvo Personvagnar införde nyordningen med ett halvårs extra föräldralön i april (Göteborg) och för resten av Sverige i juni. Det skedde delvis efter inspiration från Ericsson.

Andra som smittats av reformivern är Civilingenjörsförbundets kansli i Stockholm, där tre av något hundratal anställda är lediga, och konsultföretaget Ernst & Young som håller på att fusioneras med Cap Gemini. Fusionen innebär i Sverige att de anställda i det tio gånger större Cap nu kan hoppas på att få överta de gynnsammare reglerna i det 230 personer starka Ernst & Young.

Några större nackdelar med reformerna har de ansvariga vid företagen inte kunnat rapportera till Affärsvärlden. Några månaders eller ett halvårs frånvaro märks mycket litet i storföretagens organisationer och ofta finns ju den föräldraledige aldrig längre bort än att de går att nå med ett telefonsamtal. I stället är personalen ofta tacksam, och i de fåtaliga mätningar som gjorts tycks lojaliteten mot företaget öka. Om företaget satsar på den enskilde är chansen större att denne också stannar kvar efter föräldraledigheten.

Ännu ingen exportvara

Att exportera tänkandet utomlands tycks dock inte vara aktuellt, trots att samma argument för att locka attraktiv teknikkunnig personal borde gälla i till exempel Storbritannien: “Det är inte aktuellt. Erbjudandena beror på vilka traditioner man har i olika länder. Om någon svensk flyttar till England på tillfälligt kontrakt kan de erbjudas vissa utökade villkor. Men annars tar vi seden dit vi kommer”, säger Bengt Sjöberg.