”Det svenska har hävdat sig väl”

Sju år efter Akzo-Nobel-fusionen lämnar nu Ove Mattsson ledningen för kemikonglomeratet, som blir allt mindre svenskt och som stadigt håller ägarna på ordentligt avstånd.

Med Akzo-Nobel-affären 1993 inleddes vågen av utländska uppköp av svenska storföretag. Sammanslagningen blev en mönsterfusion, men på senare år har det gått trögt för koncernen.Fjolåret blev till exempel både intensivt och delvis problematiskt. Akzo Nobels ursprungsverksamhet, den förlusttyngda tillverkningen av fiber för allt från textilier till bildäck och säkerhetsbälten, såldes ut. Vägen ligger nu utstakad för några riktigt lönsamma år – om konjunkturuppgången i Europa håller i sig. Då tackar långvägaren Ove Mattsson, vice VD och en av de fem i ledningsgruppen, för sig. Den nya ekonomin lockar.

Du ska jobba i styrelsen för IT-företag framöver?

Ja. Nya företag inom bioteknik eller e-handel mellan företag har tydligen ett behov att ha samtals- och sparringpartners som har erfarenhet från gammal hederlig affärsverksamhet. Jag har exempelvis tagit ordförandeskapet i Personal Chemistry, som utvecklar teknik för läkemedelsindustrin.

Är du bra på det som kallas den nya ekonomin?

Det är inte vad det handlar om. Frågan är snarare hur den gamla ekonomin kan dra fördel av de nya tekniken.

Längtar du efter att jobba där?

Nej. Jag skulle gärna jobba kvar på mitt gamla jobb, men det är ganska tungt att vara chef för en så stor verksamhet så det är dags för nya krafter att ta över. Dessutom är det roligare att vara med och peta lite i produktionen och utveckla grejer.

Inom Akzo Nobel har det inte skett särskilt mycket internethandel?

Vi hade en första gemensam konferens i mitten av maj men det har faktiskt pågått spridda aktiviteter i företaget. Men det är så med ny teknik att där användningen inte är given så måste man tillåta sig viss experimentell verksamhet. Tiden är nu mogen för att dra lärdom och ta mer systematiska grepp.

Var fungerar nätet bäst?

Som marknadsföringsredskap fungerar internet bra. Hos oss fungerar nya lösningar bäst i utvecklingsländer där det inte finns så mycket (gammal infrastruktur) att bekymra sig för. I Turkiet ger vi bort datorutrustning till våra små färghandlare över hela landet för att de ska kunna kommunicera med oss. På så vis knyter vi dem närmare till oss och rutinerna förenklas.

Ett bolag som Electrolux skulle kunna sälja direkt till oss konsumenter. Vilken roll får grossister och handlare i ett sådant scenario?

Om ett bolag som Electrolux börjar sälja direkt på nätet så förmodar jag att de stör de andra distributionskanalerna. Det leder till problem och de kan byta leverantör.

Det ges inte längre ut någon svensk årsredovisning Är ditt bolag mer eller mindre svenskt nu än för sju år sedan?

Jag skulle säga att vi är mer internationella och multikulturella. Men det svenska har hävdat sig väl.

Det kan inte vara en slump att när du avgår så kommer en annan svensk, Dag Strömqvist, in i ledningsgruppen och blir ansvarig för ett av de tre områdena, kemi?

Det är roligt. Men svenskar, liksom andra, har fått visa vad de går för. Bolaget försöker välja sina medarbetare efter kvalifikationer och inte nationalitet.

Hur hamnade Nobel hos Akzo?

Redan 1992 tog jag kontakt med Akzo och frågade om vi inte skulle kunna göra något tillsammans inom färg. Det var inte meningen att vi skulle sälja oss utan vi tyckte att vi hade goda förutsättningar att skapa gemensamma industriella lösningar.

Vad betyder globaliseringen i umgänget med kunderna?

Stora kunder blir alltmer globala och kräver allt mer stöd. Samtidigt sprider sig bra kundanpassade och kostnadseffektiva lösningar över världen med ett allt snabbare tempo, mycket fortare än för bara tio år sedan. Ett bolag som vårt måste ha så mycket koll och känsla för marknaden att vi kan följa de här förloppen.

Kan du ge ett exempel?

Ta bilindustrin, där vi är en betydande underleverantör. Där är det lätt att se hur de olika biltillverkarna anpassar sig till varandra och till “best practice”. Det har utvecklats något slags kollektivism för globala industrilösningar.

Ni har kunder som Ikea och bilunderleverantörer, alltså företag som växer hela tiden. Måste ni också etablera er när de startar verksamhet i nya länder?

Ingen kan förstås tvinga oss, men om inte vi ställer upp så ställer någon annan upp. Efter några år kan affären helt glida oss ur händerna. En av våra kunder skulle etablera sig i Indien och behövde måla. Kunden bjöd in i stort sett alla sina europeiska färgleverantörer. Nu har den här affären utvecklats långsamt och alla sitter där med sina dåliga investeringar för att hjälpa den stackars kunden om han nu någonsin kommer igång. Så det är inte alltid så effektivt med globalisering.

Du sade för sex år sedan, strax efter fusionen, att ett mål kan vara att ha tio procent av världsmarknaden för färg inom tio år. Nu har ni nästan det. Vad siktar ni på nu?

Det är kanske inte i första hand den totala färgomsättningen som det gäller. Målet är att bli störst och bäst inom de nischer där vi jobbar. Vi har till exempel släppt en del områden, som färg till (öl- och läsk) burkar.

Det finns väl inga samordningsfördelar mellan färg och ert mest lönsamma affärsområde, läkemedel?

Nej. Det är väl uppenbart. Har någon påstått det?

Många analytiker tycker ni ska särnotera eller sälja läkemedlen? Vad är er reaktion?

Vi har blivit kvitt fibrerna nu. Det var bara fem månader sedan det arbetet avslutades och separationsprocessen har varit smärtsam. Skulle det dyka upp ett initiativ utifrån som innebär en ny industriell struktur (för de delar som är kvar) så är vi beredda att se över ägandet.

Ett problem för den som tillverkar bulkkemikalier verkar vara att priserna alltid går nedåt. Hur hanterar ni det?

Akzo Nobel har systematiskt försökt komma bort från bulk. Varor som salt och väteperoxid utgör bara några procent av försäljningen. I stället försöker vi sälja systemlösningar som skapar tilläggsvärden.

Holländska företag styr sig själva genom stiftelser och gyllene aktier. Varför har inte holländarna givit upp det här systemet, mot bakgrund av hur industrin globaliseras?

Det är ett historiskt fenomen. Länderna runt Tyskland var länge livrädda för att tyskarna skulle komma och köpa upp deras bästa bolag

Men när du kom till Akzo, tyckte du inte att det var konstigt att bolaget styr sig själv utan ägarnas inblandning?

Jo. Men så vänjer man sig vid det också. Dessutom är det inte alls samma aktiva dialog med styrelsen som i Sverige. Den håller man lite på avstånd.

Finns det en debatt om att den gyllene aktien ska bort för Akzo?

Nej. Inte nu. Det finns inget aktieägartryck.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.